Vad är det som gör att vi känner äckelkänslor?
Att reagera genom att vi känner äckelkänslor är en av människans mest grundläggande funktioner och den har hållit arten vid liv under många årtusenden. Och även om fenomenet förbises av psykologin, finns det redan tillräckligt med information om hur hjärnan hanterar dem. Man kan definiera äckelkänslor som en stark avsmak för vissa föremål eller ämnen. Det gör att du vill förvisa, distansera dig från eller helt enkelt avvisa det.
Denna känsla är universell och erkänd som en av de sex grundläggande känslorna som är vanliga i alla kulturer och även hos personer med sensoriska begränsningar. Det kommer tillsammans med ett karakteristiskt ansiktsuttryck. Till exempel uppstår en höjning av överläppen, rynkor och en sänkning mungiporna.
Dessutom kommer de vanligtvis tillsammans med en minskning av spändhet och galvanisk hudrespons, med ökat illamående, en minskning av hjärtfrekvensen, en känsla av motvilja, automatisk distansering från föremålet, andningsförändringar och karakteristiska vokaliseringar som ”usch!”.
Äckelkänslornas natur
Du måste komma ihåg att det är erfarenhet som dikterat modellen för den mänskliga hjärnan, både som art och som individ. Även om du kanske inte känner till det, hade människor ett slags beteendeimmunsystem redan innan vi utvecklade det sofistikerade system som vi har idag.
Det ovannämnda grundsystemet användes för att fungera som en barriär som skyddade människor från kontakt med parasiter och andra potentiella faror.
Fördelen med att vi känner äckelkänslor handlar främst om att undvika sjukdomar. Så även om det finns kulturella skillnader angående vad människor förkastar, är de vanligaste sakerna som utlöser dessa känslor följande:
- Kroppsutsöndringar; avföring, saliv, blod, var, kräkningar, svett med mera.
- Rutten mat.
- Kryp som insekter, maskar och spindlar.
- Vissa egenskaper hos okända personer, eller hos personer som är annorlunda.
- Brott mot vissa sociala och moraliska normer.
Så trots att många av dessa känslor är medfödda, måste du komma ihåg att människor förvärvar vissa aspekter av vad som äcklar dem. Det är här kulturella och utvecklingsmässiga skillnader blir tydligare. Till exempel verkar barn upp till två års ålder inte veta vad äckelkänslor är.
Man kan dock förklara detta genom att ta i beaktande att de fortfarande lever under omsorg av sina föräldrar. Detta är naturligtvis på grund av att individer i den mänskliga arten är väldigt omogna och sårbara under de första levnadsåren. Småbarn utvecklar så småningom dessa äckelkänslor genom att observera föräldrarnas beteende.
Hjärnan och hur den bearbetar äckelkänslor
För att veta hur din hjärna processar äckelkänslor måste du i princip ta hänsyn till två delar: den insulära loben, och det limbiska systemet (tonsillerna och hippocampus).
Den insulära loben tar emot information från sensoriska nätverk och skickar information eller stimuli till andra strukturer, såsom det limbiska systemet, striatum och orbitala cortex. Denna region verkar vara ansvarig för att vi känner avsky och äckelkänslor, liksom för att vi upptäcker uttryck av äckelkänslor från andra människor.
Till exempel fungerar den insulära loben hos människor med Huntingtons sjukdom inte ordentligt, så dessa har svårigheter med att uppleva dessa känslor. Dessutom leder stimuleringen av den insulära loben till illamående.
Det limbiska systemet, och särskilt amygdala, är relaterat till negativ emotionell bearbetning, såsom rädsla och avsky. Faktum är att nyligen upptäckte en grupp forskare från University of Granada och Autonomous University of Baja California den specifika regionen i mandlarna som orsakar avvisande av obehagliga smaker.
Så hanterar vi situationer när vi känner äckelkänslor
Fram till idag har vetenskapliga studier hävdat att äckelkänslor är en del av vissa hjärnområden, och har fångat bilder av de områden som de trott var inblandade. Tack vare ny teknik, såsom funktionell magnetisk resonansavbildning, kan man idag tydligt se hur hjärnan dynamiskt bearbetar äckelkänslor.
För ungefär ett år sedan utförde en grupp forskare från Katalonien en studie på 30 deltagare. Deltagarna fick se en sex minuter lång video som innehöll bilder av flera olika aptitretande rätter. Och de visade dem också en annan som hade bilder av mat bredvid obehagliga saker som kackerlackor, människor som äter maskar och så vidare.
Resultaten avslöjade att hjärnan fortfarande bearbetar dessa känslor 40 sekunder efter att individen har tittat på de obehagliga bilderna. Dessutom visade hjärnbilderna att det inte bara är en liten del av hjärnan som aktiveras inför motbjudande scener eller objekt, utan nästan hälften av den.
När det gäller bearbetning av äckelkänslor säger forskare att det finns tre steg:
- Stimulans uppstår och hjärnan börjar aktivera kroppens försvars- och skyddsmekanismer, även utan att vara medveten om det.
- Den andra fasen är en medveten uppmärksamhet efter att hjärnan bedömer en stimulans som negativ.
- Slutligen finns det en tredje fas med assimilering där en person upplever äckelkänslor och lagrar dem i sitt minne för framtida referens. Denna fas kan pågå i cirka 26 sekunder.
Sjukdomar som gör att man känner äckelkänslor
Du kanske plötsligt känner dig extremt äcklad av vissa olika stimuli som tidigare inte stört dig. Således finns det flera psykopatologiska störningar som orsakar, eller som åtminstone har en komponent av, äckel.
Det finns en del exempel på ångeststörningar som bipolär störning eller tvångssyndrom där individen kan uppleva en överdriven oro över spridningen av bakterier och smuts.
Komponenten med äckelkänslor är en avgörande del inom vissa fobier, som hemofobi eller social fobi. När det gäller den senare verkar det som om vissa människor känner en viss avsky eller motvilja till att interagera med människor. Slutligen undersöks fortfarande äckelkänslornas roll vid ätstörningar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Bunmi O. Olatunji y Dean McKay. (2009) Disgust and Its Disorders: Theory, Assessment, and Treatment Implications. Washington, D.C.: American Psychological Association.
