Relationen mellan hippocampus och självkänslan

Relationen mellan hippocampus och självkänslan är väldigt klar. Läs allt om den här!
Relationen mellan hippocampus och självkänslan
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Relationen mellan hippocampus och självkänslan är väldigt intressant. Din identitetskänsla är direkt relaterad till denna hjärnstruktur och dina minnen.

Under början av 1900-talet upptäckte Vladimir Bejterev att den var relaterad till minnet och vår emotionella värld.

Tim Keller vid Carnegie Mellon University Department of Psychology i Pittsburgh upptäckte nyligen att vissa personer har en betydligt större hippocampus än andra. Taxichaufförer, som har ett bra spatialt minne, är ett exempel på detta.

Folk som sportar och har en positiv och hög självkänsla har också stor hippocampus.

“Låg självkänsla är som att köra genom livet med handbromsen i.”
-Maxwell Maltz-

Schematisk bild av hjärnan.

Relationen mellan hippocampus och självkänslan

Hippocampus är också relaterat till den andra hjärnstrukturen: amygdalan. Detta lilla limbiska system ger upphov till rädsla.

Om amygdalan inte hela tiden är aktiverad och om den fungerar ordentligt så bör även hippocampus fungera ordentligt.

Rädsla är något väldigt förödande. Denna ångest och hjälplöshet skadar vår neurokemi och påverkar hippocampus.

Hippocampus, känslor, identitet och hälsa

2018 utförde Renmin University i Kina en intressant studie som försökte förstå relationen mellan hippocampus och självkänslan. Det fanns redan mycket information om detta, men forskarna ville lära sig mer.

De studerade därför en stor andel av befolkningen genom att använda magnetiska resonansbilder:

  • Alla deltagarna delades in i kategorier i enlighet med Rosenbergs skala rörande självkänsla.
  • Därefter mättes hippocampus med magnetiska resonansbilder.
  • Efter att ha studerat bilderna kunde forskarna slå fast att personer med hög självkänsla hade större hippocampus.
  • Detta blev ännu tydligare hos personer som hade en aktiv livsstil och tränade.
Kvinna som joggar.

Låg självkänsla, traumatiska minnen och hippocampus

De neurala kretsarna uppvisar också fler anslutningar om personen praktiserar följande varje dag:

  • Optimism
  • Tacksamhet
  • Glädje
  • Avslappning
  • En positiv självbild
  • Självförtroende
  • Avslappning
  • Träning

Men vad händer om man har en låg självkänsla? Det är viktigt att nämna att självkänslan tenderar att fluktuera ganska mycket.

Det finns gånger då man tycker om sig själv mycket och andra dagar då man inte känner sig självsäker alls.

Dessa variationer påverkar inte vår hippocampus. Faktum är att denna struktur bara tar skada då en person lider av posttraumatisk stress eller har kroniskt låg självkänsla.

Det kan exempelvis röra sig om personer som har blivit utsatta för övergrepp under barndomen.

I dessa typer av traumatiska situationer kommer de minnen som påverkar hippocampus att vara negativa och smärtsamma.

Känslan av hjälplöshet och den negativa självbild som man upplever då man kommer ihåg dem aktiverar ens amygdala. Vi blir därför rädda igen.

Detta leder till att kortisol utsöndras i blodet, vilket kan skada hippocampus genom att reducera dess storlek.

Hur maximerar man relationen mellan ens hippocampus och självkänslan

Din självkänsla påverkas av hur du ser dig själv. Om du har en positiv självbild så kommer du kunna förbättra din självkänsla.

Kvinna som är glad.

Hur bra ens hippocampus mår beror på ens generella välmående. Du bör därför försöka hålla din stress under kontroll så att den inte påverkar denna viktiga struktur.

Du bör också försöka hålla dig fysiskt aktiv och ta mentala pauser. Börja med förändringar som kommer förbättra ditt välmående. Det är värt det!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.