Varför har hjärnan veck och vad är nyttan med det?
Under hela mänsklighetens historia har vi alltid varit nyfikna på hjärnan och dess delar. Det är intressant att veta vad de olika områdena i hjärnan gör. Även idag är hjärnan lika intressant som någonsin. En av de saker som kan förbrylla oss är – varför har hjärnan veck?
Enligt våra kunskaper inom zoologi så är kopplingen mellan nervceller och inlärningsförmågan linjär. Ju större hjärnans yta är, desto bättre lär du dig. Människan har den största hjärnytan tack vare dessa veck, och det är hjärnbarken som ligger bakom konstruktionen. Faktum är att den försöker skapa en maximal yta inom vad som är ett begränsat område.
Lissencefali är ett tillstånd då hjärnan saknar veck, och de som lever med tillståndet har en dålig förmåga att lära sig av sin omgivning. De människor och djur som har hjärnveck kallas gyrencefaliska och har större förmåga till inlärning. Människan är det mest gyrencefaliska djuret. Den mänskliga hjärnan har fler och djupare veck än någon annan art, därefter följer andra, större primater.
”Språk och hörsel sitter i hjärnbarken, den veckade, grå substansen som täcker de första par millimeterna av den yttre hjärnan som ett omslagspapper.”
-Michael Finkel-
Cerebral anatomi: skillnaderna mellan människor och schimpanser
I maj 2009 presenterade Scientific American en artikel av Katherine S. Pollard, en biostatistiker från University of California. Hon hade utvecklat ett datorprogram för att jämföra skillnaderna mellan människor och schimpanser. Sekvensen med de största skillnaderna har 118 nukleotider, som hon kallade HAR1, human accelerated region; accelererat område inom människa.
HAR1 visar sig vara något som sker i människans hjärna, liksom i hjärnorna hos andra ryggradsdjur. Eller, närmare bestämt så har detta hjärnområde hos icke-människor haft en långsam utveckling. Det skiljer endast två enheter mellan kycklingars och schimpansers olika sekvenser. Skillnaden mellan schimpanser och människor är 18.
Tester visar att HAR1 modulerar genetiska uttryck och att det är aktivt i nervceller som är involverade i utvecklingen av hjärnbarken. Faktum är att om HAR1 aktiveras i skadade celler, utvecklas hjärnan onormalt och hjärnbarken får ett annorlunda utseende.
En anatomisk egenskap hos intelligens är inte bara hur tung hjärnan är, utan också att den har veck.
”Sinnet som öppnar upp för en ny idé återgår aldrig till sin ursprungliga storlek.”
-Albert Einstein-
Hur får hjärnan sina veck?
En av de viktigaste egenskaperna hos den mänskliga hjärnan är storleken på hjärnbarken och dess veck som på utsidan kan liknas vid berg och raviner.
De flesta djur med stora hjärnor har veckade hjärnor, medan de flesta djur med små hjärnor har en rynkfri cortex.
Neuronerna sitter på toppen av hjärnbarken medan du längst ner hittar ”kabeln” som förbinder neuronerna med resten av hjärnan.
I stora hjärnor är det nervvävnadsskikt som täcker hjärnans utsida större än hjärnstrukturen som det täcker. Istället för att ligga som en bubbla, viker den sig in över sig själv och får hjärnan och skallen att behålla en relativt låg volym.
Victor Borrell och hans team har studerat detta och har bevisat att den radiella gliacellen, eller bRG, spelar en viktig roll för att expandera hjärnbarken.
Således är bRG en viktig förutsättning, även om det inte räcker i sig själv, för att en hjärnbark med veck ska bildas, eftersom den skapar en ny radiell process där neuroner migrerar. Denna process utvidgar hjärnbarken.
”Den mänskliga hjärnans funktion sätter igång direkt vid födseln och slutar inte förrän du ställer dig upp för att tala offentligt.”
-George Jessel-
Vad händer när hjärnan inte har tillräckligt med veck?
Denna veckning uppstår redan i livmodern. Vecken i hjärnan uppstår runt den 20:e graviditetsveckan och blir fullbordade först när barnet är ett och ett halvt år är gammalt.
Det är en förutsättning för att förbättra hjärnans funktioner och kopplingar. Dessutom gör det så att en en stor hjärna ryms in i ett litet kranium.
Den vanligaste sjukdomen som rör detta är polymikrogyri, för många och otillräckligt utvecklade hjärnvindlingar; där nervcellerna ektopiskt ackumuleras runt sidoventriklarna och bildar knölar som kan orsaka epileptiska episoder.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Del Toro D., Ruff T., Cederfjäll E., Villalba A., Seyit-Bremer G., Borrell V., Klein R. ( 2017 ).” Regulation of cerebral cortex folding by controlling neuronal migration via FLRT adhesion molecules. “ Cell . 169 , 621 – 635.
Rodríguez, O. (2009). ¿Qué región del genoma humano nos distingue de los chimpancés?
Rojo, J. M. I. (1999). La patología cerebral y el conocimiento de nuestra mente. GENES, CULTURA Y MENTE, 97.
Fernández V., Llinares-Benadero C., Borrell V. ( 2016 ). ” Cerebral cortex expansion and folding: what have we learned? “EMBO J . 35 , 1021 – 1044.
