Varför japanska barn lyder och inte bråkar

Det japanska folkets karaktär är beundrad av många runt om i världen. Vi har sett dem bemöta stora tragedier med stort mod. De tappar inte kontrollen och de bibehåller sitt kollektiva sinnelag i varje situation. De visar även stor respekt för andra och de har en bra arbetsmoral. Det är inte bara japanska vuxna som är såhär. Japanska barn lyder och är väldigt annorlunda jämfört med vad vi är vana vid att se i västvärlden. Japanska barn är kända för att vara ödmjuka och tappar inte kontrollen.

Hur har japanerna kunnat forma ett samhälle där värderingar, självkontroll och återhållsamhet har blivit vanligt? Är de så strikta att de har uppnått ett disciplinerat samhälle? Eller är de kanske bra på att uppfostra barnen? Låt oss titta närmare på varför japanska barn lyder.

Japanerna lägger stor vikt vid familjen

Något som gör japanerna speciella är de familjerelationer som finns mellan olika generationer. Bandet mellan gamla och unga är mer empatiskt och omtänksamt än i andra delar av världen. För dem är de gamla fulla av visdom och förtjänar stor respekt.

De äldre ser å andra sidan barn som vuxna som håller på att läras upp, och det är därför de är så toleranta med dem. De anammar en guidande roll, och inte en där de dömer eller styr deras liv. Det är därför bandet mellan gamla och unga är så harmoniskt.

Japanerna uppskattar hela familjen, men det finns dock ändå gränser. För dem är det otänkbart att farföräldrarna tar hand om barnen bara för att föräldrarna inte har tid. Banden baseras inte på ett utbyte av tjänster utan på uppfattningen att var och en har sin egen plats.

Barnuppfostran är baserad på känslighet

Majoriteten av japanska familjer förstår att barnuppfostran bör utföras omtänksamt. Skrikande är inte något som uppskattas. Det som föräldrarna förväntar sig av sina barn är att de lär sig hur man relaterar till världen och hur man respekterar andras känslighet.

När ett barn gör något fel disciplinerar föräldrarna med en blick eller gest, för att visa att handlingen inte är acceptabel. Det är vanligt för dem att använda fraser som “Du skadade den” eller “Du skadade dig själv” för att påvisa att deras beteende inte är accepterat eftersom det orsakade skada och inte bara för att.

Denna formell gäller även för föremål. Om ett barn exempelvis har sönder en leksak så kommer föräldrarna antagligen att säga “Du skadade den”. De kommer inte att säga “Du hade sönder den”. Japanerna betonar det värde som är involverat och inte föremålets funktionalitet. Det är därför som barnen sedan tidig ålder lär sig att vara känsliga i varje situation, vilket är vad som gör dem mer respektfulla.

Den stora hemligheten till att japanska barn lyder: Kvalitetstid

Alla de föregående elementen är väldigt viktiga. Men inget av dem är lika viktigt som faktumet att japanerna spenderar mycket kvalitetstid med sina barn. De ser inte barnuppfostran som något man gör på avstånd utan snarare motsatsen. Det är väldigt viktigt för dem att skapa starka band med sina barn.

Vidare är det väldigt ovanligt att en mamma tar sitt barn till dagis innan tre års ålder. Det är mer vanligt att se mödrar som tar med sina barn överallt. Denna fysiska kontakt skapar djupare band. Hudens närhet blir något som även är nyttigt för själen. För den japanska modern är det väldigt viktigt att man pratar med barnen.

Detsamma gäller för pappor och far- och morföräldrar. Det är vanligt att familjemedlemmar samlas och pratar. Att äta som en familj och berätta historier är några av de vanligt förekommande aktiviteterna. Familjehistorier berättas om och om igen, och en känsla av identitet och tillhörande kommer därför att föras över till barnet, samt att det talade ordet har en stor vikt.

Det är därför väldigt ovanligt att japanska barn är bråkiga eftersom de är omgivna av en miljö som bryr sig om dem. De upplever att det finns en ordning i världen och att varje person har sin plats. Detta ger dem en känsla av lugn och gör dem känsliga, samt hjälper dem att förstå att emotionella utbrott inte är nödvändiga.