Vissa personer är som Buridans åsna
Du kanske redan nu undrar vad Buridans åsna är för något? Sedan antikens dagar har människor använt detta djur inom historier. Barnsagorna använder djur hela tiden, vare sig det gäller myror, grisar eller såklart åsnan.
Buridans åsna är protagonisten i en medeltidshistoria som försökte attackera logiken som den enda källan för kunskap. Denna historia uppkom för att kritisera en rationell demonstration av Guds existens gjord av Jean Buridan. Den kan dock även fungera som en attack på alla de andra som har försökt. I denna artikel kommer vi att använda den på ett annat sätt, men låt oss först lära oss om historien bakom denna historiska åsna.
Historien om Buridans åsna
Det var inte en så speciell åsna. Det roliga med denna historia är situationen som åsnan befann sig i. Det finns många olika versioner. Vissa säger att åsnan befann sig mitt emellan två höbalar med samma avstånd till båda. Andra säger att den stod mellan en höbal och en spann vatten. Liknelsen säger att åsnan är en väldigt rationell varelse. Då den inte kunde välja mellan den ena eller den andra högen stod den still och dog till slut av hunger.
Detta låter absurt eller hur? Även om det kan verka absurt känner du säkert till någon som är lite som denna åsna. Du kanske själv också har antagit åsnans mentalitet någon gång. De val vi har ibland kan ofta verka likvärdiga, även när de inte är det.
Vad händer då? Vi börjar titta närmare på fördelar och nackdelar och…Vet du vad som ofta också händer? Ett av dessa alternativ försvinner. Och i värsta fall så försvinner båda. Då har vi inget kvar. Som vi har sagt förut är obeslutsamhet möjligheternas största tjuv.
Människor som är som Buridans åsna
Som vi sa i början uppkom historien som ett sätt att kritisera användandet av logiken som ett sätt att gå igenom livet. Det är därför dessa extremt rationella personer finner sig själva fångade i paradoxer som denna åsna. Och det värsta är att de ofta råkar ut för samma slut.
Andra gånger gör de inte det; inte för att de till slut lyckas ta ett beslut, utan för att tiden eller andra personer gör valen åt dem. Och de gör så genom att ta bort ett av alternativen. Personer som är som Buridans åsna kommer aldrig vara dem som väljer mellan två planer som är lika attraktiva. Men de är dem som när någon annan har gjort ett val kommer att dra sig åt motsatt håll. Personer som är som denna åsna är därför naturligt stillastående och bra på att “tortera folk” inom gruppsituationer.
De som befinner sig runt dessa typer av personer tolererar dem i slutändan. De erbjuder dem även det minsta antalet beslut eller val som de kan. De är rädda att personen kommer att lida av en mental blockering eller rationell kollaps. Å andra sidan tenderar de också att vara de personer som andra går till för att prata om sina problem. Anledningen till detta är att de har en viss typ av analytisk förståelse som är väldigt välutvecklad. De kommer att kunna utvärdera situationen i detalj på kort tid.
Företagsvärlden, politik, TV, shopping…
Företag känner också till detta. De letar efter en viss typ av personer som kan ta beslut och en annan typ för att ha en bra idé rörande vad som händer i en viss situation. Samma sak händer även med politiker. Vissa är bra på att göra en diagnos av verkligheten, men senare fryser de till is då det kommer till att ta beslut och omvandla verkligheten.
Ett exempel på en rationalitet som drogs till sin gräns kan hittas hos en av de mest karismatiska karaktärerna inom TV, Sheldon Cooper. Faktum är att han är den som jämför sig själv med Buridans åsna i en scen i The Big Bang Theory. Vi kommer inte att berätta för dig om denna scen för vi tycker inte om spoilers. Men du kan se det i det sjunde avsnittet i den tionde säsongen.
Låt oss lämna silverskärmen bakom oss, och gå till omklädningsrummet i många affärer. Du kommer säkert att hitta en person som går in i omklädningsrummet med två par. Men denne vet att denne bara har pengar till att köpa ett par. Denna typ av person har förmågan att driva sina vänner till vansinne, oavsett hur tålmodiga de är.
Kritiken i denna paradox bekräftar att mänskliga beslut sällan liknar dem hos vår åsna. De säger detta eftersom mänskliga beslut inte är baserade på en objektiv skillnad gällande värde. Mänskliga beslut är istället baserade på perceptioner av olikheter i värde. Men vi kommer ändå att stöta på personer som, när de bemöts av två alternativ, aldrig kommer att kunna bestämma sig. Aldrig ens om de hade en klar preferens för ett av dem.