Zettelkasten-metoden för att göra anteckningar

Zettelkasten-metoden är ett system som optimerar vårt sätt att göra anteckningar. Det är oerhört användbart i akademiska sammanhang, men också i mer vardagliga situationer när vi ofta står inför utmaningen att syntetisera den information vi exponeras för.
Zettelkasten-metoden för att göra anteckningar

Senaste uppdateringen: 01 september, 2024

Zettelkasten-metoden är en optimerad teknik för att göra anteckningar och göra dem riktigt användbara. Den är särskilt värdefull när du skriver uppsatser, artiklar eller avhandlingar. Den kan dock tillämpas på nästan alla intellektuella övningar som involverar att samla information och dekantera den, vilket är fallet när du designar ett projekt.

Nästan alla tar anteckningar, om än av olika anledningar. Ibland är de enkla minneshjälpmedel, men vid andra tillfällen är de grundläggande verktyg för att föra fram idéer. Zettelkasten-metoden erbjuder möjligheten att göra anteckningar på ett mer rationellt sätt och därmed öka effektiviteten.

Samtidigt måste vi betona att fördelarna med Zettelkasten-metoden vanligtvis blir uppenbara först efter en stunds användning. Faktum är att det krävs en viss skicklighet för att en verklig skillnad ska märkas mellan vanliga anteckningar och de som tas i enlighet med denna metodik. I den här artikeln ska vi se vad Zettelkasten-metoden består av och hur man omsätter den i praktiken.

“Det är inte vad vi läser utan det vi kommer ihåg som gör oss lärda.”

-Francis Bacon-

Kvinna som skriver anteckningar
Zettelkasten-metoden designades av sociologen Niklas Luhmann.

Historien bakom Zettelkasten-metoden

Zettelkasten-metoden har fått sitt namn från två tyska ord: zettel, eller ‘notera’; och kasten, eller ‘box’.

Den designades av den välrenommerade sociologen Niklas Luhmann. Han var ett levande bevis på effektiviteten av denna metod. Han skrev faktiskt 70 böcker och mer än 400 akademiska artiklar.

Luhmann var en byråkrat som älskade filosofi. Under sin karriär fick han konsultera olika texter och ta anteckningar från dem. Han såg dock snart behovet av att systematisera dem och började därmed utforma Zettelkasten-metoden.

Detta gjorde det möjligt för honom att producera en text som imponerade på en berömd tysk sociolog, Dr. Helmut Schelsky.

Dr. Schelsky erbjöd Luhmann en tjänst vid Centret för social forskning vid Münsters universitet. Luhmann hade ingen examen i ämnet, men han gick kurser, fulländade sina anteckningsfärdigheter och tog examen på mindre än ett år. Det slutade med att han utsågs till ordförande för socialpsykologi vid Bielefields universitet.

Typer av anteckningar

För att tillämpa Zettelkasten-metoden måste vi skilja mellan fyra typer av anteckningar. Först har vi de flyktiga anteckningarna. De motsvarar idéer som dyker upp plötsligt, isolerade. De bör skrivas i vilken anteckningsbok du än har till hands.

När du bearbetar dem vid slutet av dagen kan du antingen omvandla dem till permanenta anteckningar eller slänga dem. Du förvarar dina anteckningar i tre olika rutor, skrivna på bibliografiska registerkort.

  • Litteraturanteckningar. De motsvarar de idéer du har hämtat från det du har läst. De är korta och måste skrivas med dina egna ord. Helst bör du läsa dem på nytt varje dag.
  • Permanenta anteckningar. Dessa utvecklar du utifrån litteraturanteckningarna. De motsvarar utvecklingen av dina idéer eller argument från den första rutan. I själva verket är de slutsatser som utgör kärnan i det arbete du tänker utföra.
  • Index eller strukturanteckningar. De knyter ihop alla dina anteckningar. De liknar ett indexavsnitt i en bok.

Zettelkasten-metodens principer

Zettelkasten-metoden har några grundläggande principer som bör tillämpas under hela anteckningsprocessen. Varje anteckning måste överensstämma med dessa parametrar, som är följande:

  • Atomicitet. Varje anteckning måste innehålla en och endast en idé.
  • Autonomi. Varje anteckning måste vara förståelig för sig.
  • Länk. Anteckningarna ska vara kopplade till varandra. Om de är isolerade är de värdelösa.
  • Förklaring av länken. Bredvid varje anteckning måste du ange, riktigt kort, varför den är länkad till en annan anteckning.
  • Egna ord. Copy-paste är inte tillåtet.
  • Referenser. Du bör notera referenskällan/-källorna för varje idé.
  • Anslutning. När det finns flera anteckningar som är relaterade, är det lämpligt att beskriva detta förhållande och dess konsekvenser.
  • Tematiska anteckningar. Gradvis börjar du gruppera anteckningarna efter teman. Du bör skapa en annan anteckning som grupperar dem och visar kopplingen mellan dem.

Nycklar för att använda Zettelkasten-metoden

Till att börja med är det kanske inte så lätt att använda Zettelkasten-metoden för att göra anteckningar. Faktum är att du förmodligen kommer att behöva använda den i flera månader för att den ska flöda naturligt. Det är värt att beakta några riktlinjer:

  • Använd metoden för varje projekt du har i åtanke.
  • Skriv helst ett övergripande mål i början av varje projekt. Till exempel: skriva en uppsats om Bolivias historia.
  • Sätt upp ett specifikt mål. Detta är en mätbar produkt som låter dig uppfylla ditt mål. Skriv till exempel en femsidig text som berättar om Bolivias historia från 1800-talet till nutid.
  • Definiera varför. Specificera anledningen till att det är viktigt att uppnå ditt mål.
  • Deadline. Det är användbart att sätta en deadline för att uppnå ditt mål.

Du bör granska dina litteraturanteckningar varje dag och sedan göra minst en permanent anteckning. När det är dags att designa ditt projekt måste du helt enkelt klämma ut allt innehåll i dina anteckningar. Det här innehållet är inte bara värdefullt för kunskapen det erbjuder, utan också för dess inspiration till nya idéer.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ahrens, S. (2020). El método Zettelkasten: Cómo tomar notas de forma eficaz para impulsar la escritura y el aprendizaje de estudiantes, académicos y escritores de no ficción. Sönke Ahrens.
  • Gil, L., Vidal-Abarca, E., & Martínez, T. (2008). Eficacia de tomar notas para integrar información de varios textos. Infancia y aprendizaje31(2), 259-272.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.