Du kan bli smartare av att dagdrömma

Att dagdrömma kan få dig att uppleva frihet. Det finns studier som visar att dagdrömmar kan förbättra ditt humör och dina intellektuella färdigheter. Möjligen kan det även påverka din verklighet.
Du kan bli smartare av att dagdrömma
Elena Sanz

Skriven och verifierad av psykologen Elena Sanz.

Senaste uppdateringen: 25 juli, 2022

Om du sluter dina ögon och låter tankarna flyga iväg kan du resa vart som helst, uppnå vad du än vill och konfrontera alla dina rädslor. Men tjänar dessa resor i sinnet något till? Faktiskt visar forskningen att du kan bli smartare av att dagdrömma, vilket dessutom är ett trevligt sätt att fördriva tiden på.

I vissa kulturer och miljöer är fantasi något som praktiskt taget är förbjudet. Dagdrömmeri ses som ett slöseri med tid, ett värdelöst sätt att förbruka sin energi på. Idag vet vi emellertid att detta inte är sant.

Många människor tror att dagdrömmandet är passivt. Att det inte är någon aktivitet, utan att det tvärtom hämmar verklig handling. Men även detta är ett misstag. För forskare har upptäckt att fantasin kan vara en viktig drivkraft för handling. Låter det intressant? Låt oss ta en närmare titt.

“Inget får tiden att gå eller förkortar vägen så som en tanke som suger åt sig alla förmågorna hos den som tänker. Yttre existens är då som en sömn där denna tanke är drömmen. Under dess inflytande har tiden inget mått, rummet inget avstånd.”

-Alexandre Dumas-

Det är lättare att visualisera konkreta ting än abstrakta begrepp

Hur man blir smartare av att dagdrömma: minnets roll

Psykologen Alan Pavio menar att när du blundar och visualiserar idéer så får detta en positiv effekt på dina intellektuella förmågor. Pavio är en kanadensisk expert, som gjorde sig känd för sina studier om fantasi under 70-talet. Han noterade att det var lättare för människor att sluta sina ögon och föreställa sig konkreta ting, som exempelvis en blomma eller solen.

Däremot har vi mycket svårt att föreställa oss och minnas abstrakta begrepp, som t.ex. god, dålig, lycklig, balanserad osv. Utifrån dessa observationer drog han slutsatsen att konkreta visualiseringar av idéer bidrar till att förstärka våra minnen. Med andra ord, om du omvandlar dina idéer till mentala bilder så hjälper det dig att komma ihåg dem bättre.

Hjärnforskaren Eleanor Maguires arbete stödjer denna teori. Maguire, som är professor vid University of London, har studerat de beryktade “minnesmästarna”. Det handlar om personer som vinner tävlingar för att de har förmågan att memorera en otrolig mängd information. Maguire fann att nästan alla dessa personer använde sig av mentala visualiseringstekniker.

Fantasins kraft

Steve Kosslyn från Harvard University är en annan expert som intresserat sig för fenomenet föreställningskraft och förmågan att skapa mentala bilder av verkligheten. Hans studier fick honom att slå fast att när vi föreställer oss ett föremål så aktiverar vi två tredjedelar av de hjärnområden som aktiveras när vi ser föremålet i verkliga livet.

Dessutom visade Kosslyn att när människor föreställer sig negativa händelser blir följden att detta påverkar dem emotionellt. Om du till exempel blundar och fantiserar om en katastrof, så får det dig att uppleva rädsla och ångest. Detta gäller även om du är helt medveten om att dina fantasier inte har med verkligheten att göra.

Som tur är förhåller det sig på samma sätt med positiva händelser. När du sluter dina ögon och dagdrömmer om trevliga saker som du hoppas ska inträffa, så lyfter du både ditt humör och ditt välbefinnande. Det minskar din stress och får dig att känna dig mer avslappnad. Förutom detta hjälper det dig att bli mer produktiv.

Din fantasifullhet avspeglar din intelligens

Andra tillgängliga studier tyder på att det går att träna upp sin föreställningsförmåga för att stärka såväl minne som intellekt. Forskarna tror att detta kan göra oss smartare, på bättre humör och till och med få oss att komma i bättre form.

Hjärnforskaren Vinroth Ranganathan genomförde 2004 en mycket intressant studie enligt dessa linjer. Han visade att när man föreställer sig att man spänner sina muskler, så får det faktiskt en fysisk effekt. I princip demonstrerade han att när deltagarna hade gjort dessa mentala övningar under några veckors tid, så utvecklade de mer styrka i de muskler de hade “tränat” mentalt.

Dessutom visade han att muskeln bibehöll sin styrka flera månader efter det att träningen hade upphört. Detta tyder på att om du föreställer dig att du utför en uppgift upprepade gånger under en lång tid, så kan du åstadkomma fysiologiska förändringar i din kropp.

Visualiseringar är bra för minnet och för vårt allmänna välbefinnande

Genom att ägna dig åt fantasiträning blir du smartare av att dagdrömma

Alltså är det mycket som pekar på att du kan bli smartare av att dagdrömma. Och det att ge fritt utlopp åt din fantasi är också en utmärkt aktivitet för din hälsa och ditt välmående. I själva verket är det kanske något du redan gör utan att tänka på det. De flesta av oss fantiserar om och visualiserar situationer hela tiden.

Hemligheten ligger i att göra det på ett mer medvetet vis och att försöka tillämpa positiv visualisering. Om du tränar mer avsiktligt kan du få dina dagdrömmar att verka till din fördel. Med andra ord bör du utnyttja din fantasi till fullo för att bli en bättre människa.

Precis som alla andra förmågor är dagdrömmeri något som kräver övning. Som Ranganathan påpekar handlar det om att forma konkreta mentala bilder och att ständigt fantisera om dem. Bilder av personligt välbefinnande, positiva förändringar, utvecklingen av färdigheter osv. Studier har visat att man genom att fokusera på dessa idéer kan få dem att bli verklighet. Så vad väntar du på? Börja praktisera några av dessa tekniker redan idag!


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ferraris, M. (2019). La imaginación (Vol. 95). Antonio Machado Libros.


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.