2C-B: Historien bakom "elitdrogen"
Människor kallar 2C-B för “elitdrogen” på grund av dess höga pris. Den går också under andra namn, som venus, erox, nexus, MFT, rosa kokain, för att lista några. Dess ursprungliga namn är 2C-B, vilket är beteckningen för hur den klassificeras som narkotika. Engelsktalande började därför helt enkelt kalla den just 2C-B.
Medierna talar om den som om den var en ny drog. Sanningen är att den har funnits sedan 1974. En man som heter Alexander Shulgin skapade formeln i ett labb i Kalifornien. Många tror att den uppfanns i Tyskland, men det är inte sant.
2C-B är en syntetisk drog. Det betyder att du kan tillverka den syntetiskt i ett laboratorium med kemiska ämnen. Det skiljer den från andra droger som är gjorda av naturliga växter, som till exempel marijuana eller kokain.
“Om litteratur var förbjudet på samma sätt som kokain, skulle folk av ren nyfikenhet kanske prova ett par rader.”
-Alexander Jodorowsky-
Historien bakom 2C-B
2C-B blev populärt under åttiotalet när många andra syntetiska droger dök upp. 1985 gjorde USA:s regering ecstasy till en olaglig drog. Detta gjorde 2C-B ännu mer populärt. År 1994 gjorde slutligen USA:s regering även 2C-B olaglig. Lite i taget gjorde resten av världen det också olagligt. Därefter var drogen känd som “Nexus”.
År 2004 fick denna illegala drog ett nytt genombrott, den här gången i Latinamerika. Den blev mycket populär i Mexiko och drogsmugglare började importera den till Colombia två år senare. 2C-B gjorde entré i kaffelandet genom staden Medellin. Sedan började en man som alla kom att kalla “Alejo Tusibi” att tillverka en lokal version av drogen.
Narkotikasmugglarna i Medellin lyckades få ut “Alejo” ur staden. Han flyttade till staden Cali, sydväst om Bogotá, där han också drevs till exil av den regerande maffian. Han hamnade så småningom i Bogotá, där han började sälja sin drog. Maffian i Bogotá kidnappade honom och tvingade honom att avslöja sitt recept.
En känd maffiaboss vid namn Urdinola tog över Alejos verksamhet. Senare blev Urdinola utlämnad. Idag är Colombia den största tillverkaren av 2C-B. De exporterar den främst till Europa, och det största antalet konsumenter finns i Tyskland.
Ett amfetamin med psykedeliska effekter
2C-B eller 2-(4-brom-2,5-dimetoxifenyl)etanamin tillhör amfetaminfamiljen. Amfetaminer är starkt stimulerande medel för det centrala nervsystemet. Langare brukar sälja dem på svarta marknaden i form av piller och kapslar. Men ibland säljs de i form av ett pulver som användare inhalerar. Denna drog kommer i olika former, men oftast finner du den i form av ett rosa piller. Det är därför många kallar den “rosa kokain”.
Användare brukar inta drogen genom munnen. Vi tror att den verkar genom att binda till adrenalin-, noradrenalin- och dopaminreceptorer när den når hjärnan. 2C-B är också en psykedelisk drog. Det betyder att den förändrar de perceptiva och kognitiva processerna, vilket kan orsaka vanföreställningar och hallucinationer.
2C-B tar längre tid att träda i kraft än droger som ecstasy. Efter konsumtion kan det ta 1 eller 2 timmar för den att nå hjärnan. Den varar mellan 4 och 8 timmar. Allt beror på varje persons unika kroppsbyggnad, fysiologi och tillstånd. Experter anser att 10 mg är en låg dos. En måttlig dos är mellan 10 och 24 milligram. En hög dos är mellan 25 och 40 milligram. Mer än så klassificeras som en överdosering.
Effekter av drogen
2C-B har fysiska och psykologiska biverkningar. Små doser orsakar förhöjning av sinnenas känslighet. Det betyder att allt som sinnena uppfattar är förhöjt och intensifierat. Vi ser följande effekter vid högre doser:
- Visuella hallucinationer och hörselhallucinationer.
- Man uppfattar ojämnhet hos föremål eller så uppfattar man dem som blanka.
- Känslan av att vilja skratta, ibland åtföljt av känslor av oro och rastlöshet.
- Känslor av att vara speciellt smart.
- Mer medveten än vanligt om sin kropp.
- Plötsliga humörsvängningar.
- I mycket höga doser orsakar drogen känslor av rädsla och till och med panikattacker.
De vanligaste fysiska biverkningarna av 2C-B är förhöjt blodtryck, vidgade pupiller, suddig syn, yrsel och sömnlöshet. Vi vet inte mycket om de långsiktiga biverkningarna. Men vi vet att långvarig användning tenderar att orsaka allvarliga fall av ångest, depression och sömnsvårigheter. Vi vet inte exakt hur beroendeframkallande det är.
Andra fakta om 2C-B
Effekten av varje dos beror på de personliga egenskaperna hos varje person som tar drogen. För vissa personer har en dos på 15 mg knappt någon effekt alls. För andra är det en hög dos som får dem att hallucinera. Mellan 14 och 24 mg kan en ökning betyda en signifikant ökning av drogens effekter.
I Colombia kallar folk 2C-B “Drottningarnas och modellernas drog”. Detta märkliga smeknamn uppkom eftersom kombinationen av 2C-B och ecstasy är ett kraftfullt afrodisiakum. Detta gäller särskilt för kvinnor. Faktum är att psykiatriker använde 2C-B i parterapi innan det blev olagligt. Experter säger att om vi någonsin lyckas uppfinna ett helt effektivt afrodisiakum, kommer 2C-B att vara den främsta ingrediensen.
Även om folk kallar den “elitdrogen” så reflekterar det faktiska priset inte vad man kan förvänta sig baserat på smeknamnet. Även om drogen har ett högt pris på den svarta marknaden så skiljer det sig inte alltför mycket från kokain. Effekterna av kokain varar inte lika länge, så användarna måste ta det oftare. Detta resulterar i att båda drogerna i slutändan kostar ungefär lika mycket.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Échele Cabeza. (18 de abril de 2022). Tusi-Tusibi. https://www.echelecabeza.com/tusi-tusibi/
- El Tiempo. (12 de marzo de 2022). Tusi: ¿qué es la cocaína rosa que provocó la adicción de Mara Cifuentes? https://www.eltiempo.com/justicia/investigacion/tusi-que-es-la-cocaina-rosa-a-la-que-es-adicta-mara-cifuentes-657839
- Energy Control. (s. f.). Tusibí: sustancias principales. Consultado el 2 de febrero de 2023. https://energycontrol.org/sustancias/tusibi/
- Energy Control. (s. f.). Ketamina: sustancias principales. Consultado el 2 de febrero de 2023. https://energycontrol.org/sustancias/ketamina/
- Energy Control. (s. f.). MDMA: sustancias principales. Consultado el 2 de febrero de 2023. https://energycontrol.org/sustancias/mdma/
- Energy Control. (s. f.). Reducir riesgos con una dosis test o de prueba. Consultado el 2 de febrero de 2023. https://energycontrol.org/infodrogas/reducir-riesgos-con-una-dosis-test-o-de-prueba/
- InSight Crime. (6 de julio de 2022). Tusi: el sicodélico cóctel rosa que engañó a Latinoamérica. https://es.insightcrime.org/noticias/tusi-coctel-sicodelico-rosa-engano-latinoamerica/
- Mustafa, N. S., Bakar, N. H. A., Mohamad, N., et al. (2020). MDMA and the Brain: A Short Review on the Role of Neurotransmitters in Neurotoxicity. Basic and Clinical Neuroscience, 11(4), 381-387. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7878040/
- Oficina de las Naciones Unidas para la Droga y el Delito. (2021). Drogas sintéticas y nuevas sustancias psicoactivas en América Latina y el Caribe 2021. https://www.unodc.org/documents/scientific/21-02921_LAC_drug_assessment_S_ebook.pdf
- Palamar, J. J. (2023). Tusi: a new ketamine concoction complicating the drug landscape. The American Journal of Drug and Alcohol Abuse, 1-5. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37162319/
- Royo-Isach, J., Magrané, M., Domingo, M. & Cortés, B. (2004). La «keta»(ketamina): del fármaco a la droga de abuso. Clínica biopsicosocial del consumidor y algunas propuestas terapéuticas. Atención Primaria, 34(3), 147-151. https://www.elsevier.es/es-revista-atencion-primaria-27-articulo-la-keta-ketamina-del-farmaco-13064530
- Ruiz, K., Rui, M. y Velez Patiño, M. (2022). El rosa: un color que no es como lo pintan en el 2CB [Tesis de pregrado, Universidad Cooperativa de Colombia]. Repositorio Institucional Universidad Cooperativa de Colombia. http://www.knowledgecap.bigstarcreative.com/handle/20.500.12494/46296
- Shamsaei, F., Baanavi, M., Hassanian, Z. M. & Cheraghi, F. (2019). The impact of addiction on family members mental health status. Current Drug Research Reviews Formerly: Current Drug Abuse Reviews, 11(2), 129-134. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30892169/