Dopamin: vad är det och vad gör det?

11 mars, 2018 i Kuriosa 58 Delat
Vad gör dopamin

Dopamin är en av de mest berömda neurotransmittorerna i nervsystemet. Den kallas ofta för njutningens neurotransmittor.

Dess huvudsakliga funktion är att aktivera belöningskretsarna i hjärnan, men har även andra mindre kända funktioner. Det agerar både för att aktivera och förebygga hjärnaktivitet beroende på var det utsöndras.

Först och främst är neurotransmittorer biomolekyler som släpps ut i synapserna hos nervceller, vars jobb är att överföra – eller modifiera överföringen av – information. När det kommer till just dopamin så ansvarar dopaminerga neuroner för att släppa ut och producera det.

Denna neurotransmittor syntetiseras av aminosyran tyrosin och ansamlas i de synaptiska vesiklerna i de axonala terminalerna i de dopaminerga nervcellerna. Dessa nervceller hittas huvudsakligen i en del av vår hjärna som kallas för Substantia nigra.

Sedan sprids dessa nervceller ut via olika banor, var och en med sin egen funktion. Nu ska vi förklara vad dessa banor är och vad de gör.

Mesolimbiska nervbanan

Här går nervceller till de olika områdena av det limbiska systemet, såsom accumbenskärnan. Det limbiska systemet är det huvudsakliga system som har hand om känslomässiga processer i hjärnan. Det är här dopamin spelar en stor roll för diverse känslomässiga beteenden.

Ett är hanteringen av hjärnans belöningssystem. När vi gör saker som vår kropp anser vara fördelaktiga, släpper den ut dopamin i denna bana, vilket skapar en subjektiv känsla av njutning som leder till att vi upprepar beteendet.

Intressant nog inkluderar dessa beteenden allt från biologisk programmerade – såsom att släcka törsten eller stilla hungern – till helt och hållet sociala och inlärda varianter.

Det beroende som orsakas av droger sker eftersom de stimulerar belöningsbanan väldigt intensivt. Därför ser hjärnan det som en konsumtion som är väldigt fördelaktigt för oss. Detta får oss att upprepa beteendet.

Mesokortiska nervbanan

Dessa är banorna som leder till prefrontala cortex i hjärnan. Detta område ansvarar för verkställande färdigheter, såsom planering och beslutstagande. Dopamin agerar i detta område för att generera alternativ, välja det lämpligaste och agera i linje med det.

En dopaminbrist i denna region (vilket är fallet vid schizofreni) orsakar en stark kognitiv försämring. Individen slutar reagera på extern stimuli och verkar inte bry sig om något. Med det sagt är andra ändringar i denna nervbana kopplade till åkommor såsom ADHD och depression.

Nigrostriatala nervbanan

Axonerna i dessa dopaminerga nervceller är på väg mot basala gangliga i hjärnan. Denna bana är en del av det extrapyramidala nervsystemet, som ansvarar för att kontrollera vår kropps motoriska rörelser.

Här producerar brist på dopamin rörelseåkommor – typiska för Parkinsons sjukdom – som karaktäriseras av stelhet, skakningar eller långsamma rörelser. Å andra sidan kan för mycket dopamin orsaka hyperkinetiska åkommor, såsom danssjuka eller ticks.

Tuberoinfundibulära nervbanan

Istället för att börja i Substantia nigra som de andra, löper denna nervbana från nervcellerna i hypotalamus till den främre hypofysen. Den ansvarar för att reglera utsläppet av det välkända hormonet prolaktin. Prolaktin ansvarar för produktion av mjölk efter barnafödsel.

Normalt sett är denna rutt aktiv, och dopamin förebygger prolaktinproduktion. Efter barnafödsel minskar dock aktiviteten hos dessa nervceller, vilket utlöser högre utsöndring av prolaktin.

Som en konsekvens blir det möjligt att amma. Ändringar i denna mekanism kan producera kan producera galaktorré (magsekret), amenorré (frånvaro av menstruation) och sexuell dysfunktion.

Talamiska nervbanan

Denna är nervbana som stimulerar nerverna i talamus hos primater och har sitt ursprung i olika delar av hjärnan. Det må fortfarande finnas många stora frågor angående vad den gör, men studier antyder att den kan vara kopplad till sömnreglering och underhåll av vakenhetsmekanismer.

För tillfället finns det inga bevis för konsekvenserna av möjliga dopaminbrister i detta område.

Dopamin kan reglera sömnen

Komplexiteten hos dopamin

Även om denna neurotransmittor är berömd för att ge oss njutning så gör den mycket mer än så. Den deltar i allt från att reglera motoriska aspekter till produktion av bröstmjölk.

Att förstå hur komplexa våra neurotransmittorer är kan hjälpa oss att bättre förstå hur vår hjärna fungerar. Och att förstå den är vitalt när det kommer till att utveckla behandlingar eller läkemedel för att kontrollera möjliga obalanser i dessa substanser på olika håll i nervsystemet.

MER FÖR DIG