Att sova på sidan: lägre risk för Alzheimers och Parkinson

Skriven och verifierad av psykologen Raquel Aldana.

Senaste uppdateringen: 25 mars, 2023

Vår sovställning kan påverka vår neurologiska hälsa enligt en studie från Stony Brook University i USA. Det verkar som att vi genom att sova på sidan hjälper hjärnan att eliminera vissa typer av avfall som ökar risken för Alzheimers och Parkinson.

Även om detta är isolerade rön så öppnar det upp dörrarna för att förstå orsakerna och hur man möjligtvis kan reducera risken för att utveckla Alzheimers och Parkinson. Även då slutsatserna är komplexa kan vi lära oss något av dem. Låt oss kika närmare på denna studie…

Ett internationellt team av vetenskapsmän med forskare från Stony Brooks University visade att råttor som sover på sidan eliminerar kemiskt avfall genom kroppens reningssystem.

Tack vare funktionell magnetresonanstomografi kunde forskarna observera hur rester av cerebrospinalvätska är full av amyloid och T-proteiner, substanser som om de ackumuleras verkar vara direkt relaterade till en ökad risk för Alzheimers och Parkinson.

Denna sovställning råkar också vara den vanligaste, men det finns även många som sover på mage eller på rygg.

Studien har ännu inte replikerats på människor, men resultaten är lovande och tack vare denna studie vet vi mer om hur vi kan reducera risken för Alzheimers och Parkinson.

Vad bör vi veta om Alzheimers och Parkinson?

Båda dessa sjukdomar har histopatologiska egenskaper: förekomsten av neuralt och biokemiskt avfall i hjärnan. Varje sjukdom har dock även sina egna särdrag. Vi kommer nu att titta vidare på några av dessa:

Alzheimers

Det är uppskattningsvis 2-5% av befolkningen över 65 som har Alzheimers; denna procentsats är mycket högre (25%) efter 80 års ålder och 30% vid över 90 års ålder. Sjukdomen kan dock uppstå mellan 40 och 90 års ålder, vilket gör att det är en sjukdom med ett väldigt brett spektrum.

Sjukdomen kan dock bara bekräftas post mortem. Under obduktionen av personer som har fått denna sjukdom har det visat sig att de har färre kortikala neuroner, höga nivåer av senil plack, neurofibrillär degenerering och ökad ackumulering av lipofuscin.

Det är en sjukdom som börjar smygande och visar sig genom minnessvårigheter och svårigheter med att koncentrera sig. Det kan även uppstå personlighetsförändringar, vilket gör personen apatisk, egoistisk, oförskämd, irriterad och aggressiv även om personen har varit raka motsatsen under sitt liv.

Utöver denna studies rön bör vi tänka på att det finns andra riskfaktorer involverade med att utveckla sjukdomen som man bör tänka på:

• Åldrande är en väldigt kraftig riskfaktor. Det är också värt att nämna att kvinnor löper en större risk för att utveckla denna sjukdom (kanske för att kvinnor har en längre förväntad livslängd).
• Ökade nivåer av kolesterol samt proteinet homocystein.
• Diabetes.
• Skallskador och Downs syndrom.
• Kronisk psykologisk stress.
• Hypertoni och tobaksanvändning.

Det har även framkommit faktorer som är relaterade till en mindre risk: en hög utbildningsnivå, att man håller sig fysiskt och mentalt aktiv, regelbunden träning och en kost som är rik på antioxidanter.

Parkinson och relaterad demens

Parkinson är en neurologisk sjukdom som karakteriseras av skakningar, dålig motorik och en instabil hållning. Under obduktioner har det visat sig att denna sjukdom har tydliga tecken på en neurologisk förlust.

När det kommer till Parkinson är det runt 30% som utvecklar demens. Den uppkommer oftast sent (efter 70 års ålder) och förekommer i högre grad hos män än hos kvinnor.

Denna typ av demens är relaterad till svårigheter att komma ihåg föremåls placering samt talsvårigheter och minnesförändringar.

Riskfaktorerna påminner om de som uppkommer vid Alzheimers, och därför är det även här viktigt att man lever ett hälsosamt liv, både fysiskt och mentalt.