6 emotionella gåvor hos den kvinnliga hjärnan
Oavsett om det är genom kulturella influenser eller ren och skär biologi så tenderar män och kvinnor att vara olika i sätten de hanterar sina känslor på. Detta är till stor del på grund av olikheterna i sättet som den kvinnliga och manliga hjärnan fungerar på.
Det är inte ovanligt för kvinnor att känna en viss frustration när det är dags för känslomässiga interaktioner med män omkring dem. Å andra sidan är det typiskt för män att ibland tänka att kvinnor har någon form av klärvoajant kraft.
Och på sätt och vis är detta sant. Den kvinnliga hjärnan är expert på att läsa ansikten, tolka toner i rösten och analysera känslomässiga nyanser.
De må vara experter, men de är inte ofelbara; ibland begår kvinnans hjärna misstag, framförallt för att “känslomässiga ledtrådar” inte är objektiva, och det måste vi alltid komma ihåg.
Man kan faktiskt säga att män och kvinnor lever i olika verkligheter. Låt oss analysera de känslomässiga gåvor som kvinnliga hjärnor har gemensamt:
1. Den kvinnliga hjärnan har gåvan att ha starka känslor
Starka känslor är inte spontana känslomässiga tillstånd; de är starka fysiska känslor som ansvarar för att skicka kraftfulla meddelanden till hjärnan.
Genom dessa starka känslor kan kvinnor skapa ett djupt band med till exempel en ungdoms smärta, deras partners tvivel om sin karriär eller lyckan hos en vän som har nått sina mål.
Enligt Louann Brizendine har detta att göra med kvaliteten hos de celler som finns tillgängliga för den kvinnliga hjärnan när det kommer till förståelse för kroppsliga känslor. Alltså att ökningen av östrogen som påbörjas i puberteten förbättrar hjärnans förmåga att följa och känna känslor.
Enligt vissa studier1 är faktiskt områdena i hjärnan som ansvarar för känslor större och känsligare hos kvinnliga hjärnor. Det är därför vissa zoner aktiveras i hjärnan när en kvinna får en magkänsla, inklusive insula och främre cingulum cortex.
Dessa strukturer och zoner i hjärnan ansvarar för att förutse, bedöma, kontrollera och integrera negativa känslor. Det är därför en kvinna upplever högre puls eller en knut i magen som väldigt starka känslor.
2. Gåvan att kunna läsa känslor
Den kvinnliga hjärnan tenderar att ha förmågan att snabbt komma underfund med tankar, övertygelser och syften hos andra baserat på väldigt små indikatorer2 . Man tror att denna färdighet är resultatet av aktivitet i spegelneuronerna, som möjliggör observation, imitation och reflektion av andra personers gester, hållningar, andningsrytmer, blickar och ansiktsuttryck.
Den kvinnliga hjärnan är speciellt skicklig inom denna typ av “känslomässiga spegel”, vilket är varför man kan säga att deras neuroner är överaktiva till den punkt när de starkt stimulerar den känslomässiga kopplingen till andra.
3. Den kvinnliga hjärnan har gåvan att märka av små tecken
Denna punkt kan, när den tas till extrema nivåer, vara en större fara än gåva. Kvinnor är skickliga på att hantera sin sorg och depression eftersom de ofta måste leva med intensiv, känslomässig kommunikation på grund av deras biologiska predisposition.
Om det alltså är så, som vi har sett i diverse studier3, att kvinnor förstår känslor genom icke-verbal kommunikation 90% av tillfällena, så måste de uppenbarligen leva med detta mer frekvent än män, som förstår känslor genom gester i runt 40% av fallen.
Detta leder ofta till att de överväger vikten av små detaljer, uppmärksamhet och förmågan att lyssna när något går dåligt, för känslomässiga förändringar tenderar att märkas, även i sin subtilitet.
4. Gåvan att ha ett känslomässigt minne
Den kvinnliga hjärnan kommer ihåg förhållanden som en hel film, inte som scener. Känslor sparas faktiskt som minnen. Amygdala undersöker varje händelse i enlighet med dess känslomässiga intensitet.
På så sätt är det enklare att kodifiera och förvara denna information, som tillsammans med dess många känslomässiga nyanser används i hippocampus för att ge form åt våra minnen, som om det handlade om detaljerade, sensoriella fotografier.
5. Den kvinnliga hjärnan är inte bra på att hantera ilska
Trots det faktum att män och kvinnor hävdar sig ha samma förmåga att hantera ilska så är sättet den uttrycks och släpps ut distinkt olika. Från denna synvinkel har en strukturell skillnad upptäckts i amygdala (centret för rädsla, ilska och aggressivitet), som är större hos män.
Men zonerna som ansvarar för att kontrollera dessa situationer (prefrontala cortex) tenderar att vara avsevärt större hos kvinnor. Vidare är kvantiteten av receptorer för hormonet testosteron annorlunda hos vissa.
Med andra ord har sättet som en kvinna hanterar ilska inte bara att göra med det sociala livet och utbildningsnormer, utan kan även vara på grund av den kvinnliga hjärnans tendens att överväga situationer och förebygga en konflikts konsekvenser.
På så sätt kan man säga att kvinnor tenderar att lägga till ett ytterligare stadium i bearbetandet av känslor som bidrar till grubblande, “att vrida och vända på” intensiteten, orsakerna och konsekvenserna av situationen.
6. Gåvan att ha intensiv känslighet
Det är inte överraskande att kvinnor utgör en hög andel av de högkänsliga personerna (HSP). Rädsla, stress, gener, östrogen, progesteron och hjärnbiologi kombineras ofta på ett sätt som gör att risken för känslomässiga åkommor som depression och ångest är väldigt hög.
Det finns forskare som föreslår att känslighet mot vissa mutationer av östrogen, såsom CREB-1, ökar den kvinnliga hjärnans sårbarhet för biokemiska obalanser som kan leda till olika känslomässiga tillstånd.
Det är ett obestridligt faktum att den kvinnliga hjärnan har stora kapaciteter när det kommer till att jobba igenom och bearbeta känslor. Så efter att ha läst igenom de sex gåvor eller karaktärsdrag som visas ovan hoppas vi att du nu har en bättre förståelse för det faktum att alla personer har sin egen fysiska, psykologiska såväl som sociala verklighet; något som otvivelaktigt ger oss chansen att vara unika, autentiska och genuina personer.
1 Butler, (2005). Fear-related activity in subgenual anterior cingulate differs between men and women. Neuroreport 16 (11): 1233-36.
Levenson (2003). Blood, sweat and fears: The automatic architecture of emotion. Ann NY Acad Sci 1000: 348-66.
2 Pujol (2002). Anatomical variability of the anterior cingulate gyrus and basic dimensions of human personality. Neuroimage, 15 (4): 847-55.
3 Manning, J. T. et al (2004) Sex and ethnic differences in 2nd to 4th digit ratio of children. Early Hum Dev, 80(2) 39-46.
Notering till läsaren
Om du vill lära dig mer om detta ämne så rekommenderar vi att du läser boken The Female Brain av Louann Brizendine.