7 egenskaper hos emotionell mognad
Känslor är komplexa och sammanvävs med rationalitet. Emotionell mognad kan därför definieras som ett emotionellt spår som är produkten av erfarenhet och emotionell intelligens. Idag ska vi tala om olika egenskaper hos emotionell mognad.
Emotionell mognad är aldrig ett slut, utan en nivå man når där den blir till ett stabilt personlighetsdrag. Det är därför det är ett resultat av personlig erfarenhet och därmed inte beroende av förändringar av situationer.
“Mognad är förmågan att skörda utan ursäkt och att inte klaga när saker inte går bra.”
-Jim Rohn-
Som med andra psykologiska verkligheter är emotionell mognad egentligen inte ett koncept eller en diskurs, utan resultatet av ett utövande som visar sig i själva utövandet. Därför visas det på olika sätt och med olika attityder och beteenden. Några av dem är dessa:
1. Självkännedom – den kanske främsta av dessa egenskaper hos emotionell mognad
Självkännedom är förmågan att objektivt definiera våra karaktärsdrag. Det är även att ha utvecklat kapaciteten att observera vårt egna jag. Det är förmågan att utvärdera våra handlingar och dra slutsatser av dem.
Självkännedom är även att kunna förutse våra handlingar i olika situationer; våra benägenheter och vår motvilja. Det är förmågan att ta ansvar för sina handlingar och förmågan att känna till sina motivationer.
2. Sökande efter stabilitet
En av egenskaperna hos emotionell stabilitet är att söka efter just stabilitet. Detta ska inte förväxlas med behovet av att skapa eller förbli i komfortzoner eller med önskan att förbli stillastående och inte gå framåt.
Sökandet efter stabilitet har att göra med behovet att ge kontinuitet till våra handlingar och sammanväva dem. Det motverkar splittring. Man kan bli backpacker och vara stabil i den typen av liv. Den sanna instabiliteten ligger i upprepning av cykler där man börjar med något men inte avslutar det.
3. Förmågan att vara realistisk är en av de viktigaste av dessa egenskaper hos emotionell mognad
Detta innefattar förmågan att justera sig efter fakta; att ta dem för vad de är och använda så lite subjektivitet som möjligt. Alltså att se världen som den är, inte som vi vill eller befarar att den ska vara.
När det kommer till egenskaper hos emotionell mognad så är realism en viktig stöttepelare. De är två olika aspekter som stödjer varandra. Att vara realistisk innebär inte att man slutar drömma eller ha illusioner. Det handlar mer om att känna till skillnaderna mellan vad som sker inombords och utombords.
4. Uppmärksamhet på många personliga sidor
Förmågan att utforska de olika dimensionerna som utgör vårt liv är ytterligare en av våra egenskaper hos emotionell mognad. Kropp, ande, skapelse, tanke, uppfyllelse, lidande etc. utgör vårt väsen.
Ofta fokuserar vi endast på våra upplevelser på jobbet, emotionella aspekter eller familjeaspekter. Det kan även vara möjligt att vi bereder rum för lidande eller lycka för att undvika allt annat. Ett fullständigt liv accepterar alla olika dimensioner av vårt väsen.
5. Att förstå topparna och dalarna i livet är också egenskaper hos emotionell mognad
När emotionell mognad nås så förstår man att toppar och dalar i livet är ett faktum. Det kommer finnas misstag och framgångar i varje situation, vilket leder till sorg och lycka.
Vad man framförallt lär sig är att dåliga upplevelser inte innebär att allt kommer gå dåligt, och att bra upplevelser inte betyder att allt alltid kommer vara bra. Allt är en del av livet, och det är värt att leva utan undanflykter.
6. Att vara konsekvent med känsla, vilja och hängivelse
Självkännedom och realism kan leda till något annat som också är en del av emotionell mognad: att vara konsekvent. Med andra ord kan du göra vad du vill så länge du tar ansvar för det.
Därför finns det en grundläggande konsekvens syftena emellan, speciellt för åtaganden, viljan att uppfylla dem och önskan om att uppfylla dem. Det finns ingen möjlighet att överge livet man lever eller glömma bort sitt förflutna. Lev bara som du vill leva livet, men axla alla kostnader.
7. Självreglering är en annan viktig del av emotionell mognad
Självreglering är förmågan att justera reaktioner och handlingar för att anpassa dem efter sammanhang och mål. Alltså att säkerställa att intensiteten hos känslor eller reaktioner inte blir egna hinder.
Självreglering är inte undertryckande. Det handlar inte om att “härda ut” eller förbise. Det handlar om hur man uttrycker känslan så att den förstås och främjar förståelse, inte konflikt.
Människor kan nå full mognad inom dessa aspekter. När vi ställs inför de dimensioner som vägleder oss kan vi komma mycket närmare balansen. Om vi vårdar den kan livet bli mer komplett.
