Adaptiva psykopater: Empati och mörker

Nylig forskning har tittat närmare på känslorna hos så kallade adaptiva psykopater som inte är inblandade i brottslig aktivitet. Resultaten är onekligen överraskande.

Skriven och verifierad av psykologen Cristina Roda Rivera.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Ny forskning som genomförts av Amerikanska psykologförbundet (American Psychological Association, APA) pekar på att en del adaptiva psykopater kan uppleva empati. Vad man upptäckt är att personer som betecknats som psykopater utan att vara involverade i kriminella aktiviteter kan uppvisa enorm adaptationsförmåga i samhället.

Vi ska inte fördjupa oss i kontroversen som termen “psykopat” fortfarande väcker. Istället ska vi fokusera på den samtida förekomsten av helt motsatta drag hos dessa individer.

Faktum är att forskningen om psykopati är uppdelad i två fält. Det ena utgår från att psykopati automatiskt utesluter alla former av adaptiva karaktärsdrag. Det andra hävdar att vi i viss utsträckning kan finna adaptiva drag hos psykopatiska personer.

Forskare har utvecklat olika verktyg för att undersöka psykopatiska drag utifrån dessa båda ståndpunkter. Emellertid finns det betydande avvikelser i resultaten. Bland alla utförda studier är den mest omfattande en studie från Guillaume Durand som fått titeln Effekterna av psykopatiska drag på rädsla för smärta, ångest och stress. Det är ett innovativt perspektiv som förklarar hur adaptiva psykopater hanterar sina känslor.

Adaptiva psykopater: en utvidgning och förbättring av definitionen

Forskarna lät 529 deltagare genomgå en rad psykologiska tester. De mätte psykopati, rädsla för smärta, ångest och stress.

De använde sig av ett test som söker urskilja två olika typer av psykopati: dominans och impulsiv antisocialitet. Det förstnämnda är kopplat till djärvhet och mod, medan det sistnämnda är förenat med själviskhet, skuldbeläggande och impulsivitet.

Forskarna fann att människor som fick höga poäng på dominans-skalan i regel hade mindre rädsla för smärta, ångest och stress. Tvärtom uppvisade de med höga poäng på skalan för impulsiv antisocialitet högre ångest- och stressnivåer.

Resultatet av studien

Studien tyder på att definitionen av psykopat som medierna tillhandahåller (en massmördare som saknar all form av moral) rimmar illa med verkligheten. Även om sådana människor uppenbarligen existerar, så finns det också andra som har mer adaptiva än maladaptiva egenskaper. Detta gör att de kan fungera utmärkt i samhället.

Effekten av psykopatiska karaktärsdrag och deras koppling till rädsla, stress och ångest kan variera beroende på vilken modell som används (med eller utan adaptiva drag). Experter ställer vanligen en diagnos om psykopati med hjälp av en checklista över psykopatikriterier som fått namnet Hare Psychopathy Checklist-Revised, PCL-R. Detta test fokuserar emellertid på maladaptiva beteendemönster och egenskaper.

Vikten av att inkludera såväl adaptiva som maladaptiva drag i studien om psykopati

Tyngdpunkten i den här studien låg i att undersöka avvikelserna i resultaten inom området för psykopati. De största avvikelserna framkom då de adaptiva dragen i frågeformuläret pekade på en negativ korrelation med rädsla för smärta, ångest och stress, medan motsatsen gällde för maladaptiva drag.

För att lösa detta problem utformade Guillaume Durand ett frågeformulär som uteslutande bedömer adaptiva psykopatiska egenskaper (Durand, 2017; Journal of Personality Assessment). Genom att använda sig av detta instrument på individer som faller inom ramen av starkt psykopatiska kan forskarna göra en klar åtskillnad mellan maladaptiva och adaptiva psykopater.

Adaptiva psykopater och empati

Även om empati är värdefullt ur altruistiskt perspektiv, så är det också ett verktyg för det machiavelliska sinnet. Detta sinne behöver nämligen god “information” för att kunna utvärdera andra människor och ha möjlighet att dra fördel av dem.

Psykopati kan tjäna allmänhetens bästa. Till exempel under omständigheter vilka kräver hög prestanda, såsom de som badvakter, sjukvårdspersonal, soldater och andra i högrisksituationer kan möta. Under dessa förhållanden träder känslorna i bakgrunden och hjälper individen att fatta “kalla” och enkla beslut.

Mihailides, Galligan och Bates (2017) kallar detta “adaptiv psykopati”. Detta beskriver den “karantänvektor”, där empatisk information kombineras med användbara psykopatiska mentala processer. Det kan t.ex. vara för att hantera hot som strider mot ens värderingar och övertygelser.

Det finns kognitiv och affektiv empati. Dessa är oberoende av varandra, men har en benägenhet att samverka.

Kognitiv empati är förmågan att se saker och ting utifrån en annan persons perspektiv. Affektiv empati är förmågan att uppleva andras känslor. Narcissister uppvisar mycket kognitiv empati.

Adaptiva psykopater kan vara samhället till gagn

Egenskaperna hos adaptiva psykopater har en evolutionär fördel. Om de inte hade det skulle de inte vara så vanliga som de är.

Människor med drag av psykopatiskt tänkande kan ibland ha ett övertag. De kan vara av avgörande betydelse för ett samhälles överlevnad genom att de saknar hämningar och erbjuder större aggressivitet. Dessutom har de större förmåga att fokusera och uträtta det jobb som är nödvändigt. Här rör det sig dock om en oerhört känslig avvägning.

Adaptiva psykopater har lättare att förstå andra människors motivation. De har ett behov av att hjälpa andra att fatta beslut, samtidigt som de behöver ha valfriheten att kunna välja när de ska deltaga och när de inte ska göra det. Olika grupper av individer kan erbjuda en balans för att upprätthålla ett dynamiskt anpassat samhälle, och med andra ord har även denna grupp ett viktigt bidrag.

De adaptiva psykopaternas empati i kombination med deras mörkare egenskaper kan säkerställa kvalitén i våra relationer med dem. Med andra ord kan vi ibland ha överseende med deras tvivelaktiga karaktärsdrag eftersom vi märker att de besitter en viss grad av empati. Om de inte gjorde det skulle vi däremot överhuvudtaget inte befatta oss med dem.