Empati: vad gör en person empatisk?

Empati: vad gör en person empatisk?
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 25 april, 2023

Att vara empatisk är en konst, en exceptionell, genetiskt programmerad förmåga våra hjärnor har för att förstå andras känslor och intentioner. Men det finns ett problem: inte alla lyckas “tända” denna eld som lyser upp vägen mot de mest stabila och belönande relationerna. Vad gör en person empatisk?

Något vi hör ofta är “den personen har ingen empati”, “han är så egoistisk, han har inte ett uns empati i sig”. Något viktigt att klargöra redan nu är att vår hjärnstruktur är väl lämpad för dessa “kopplingar”.

Vad är empati?

Empati är vid dagens slut en strategi som hjälper vår art överleva; den låter oss förstå personen framför oss och gör det enklare att skapa en djupare koppling med denne.

“Vi har två öron och en mun så att vi kan lyssna dubbelt så mycket som vi kan prata.”

-Epiktetos-

Delen av hjärnan där neurovetenskap placerat empati är den högra sidan av supramarginal gyrus – en punkt mellan de parietala, temporala och frontala loberna. Tack vare aktiviteten hos dessa neuroner kan vi separera vår emotionella värld och vår kognition för att bli mer mottagliga för andra.

Nu när vi rett ut det är nästa fråga… “Om vi alla har denna hjärnstruktur, varför är vissa personer mer eller mindre empatiska än andra, medan vissa till och med verkar sakna empati helt?

Vi vet till exempel att ett huvudsakligt karaktärsdrag hos antisocial personlighetsstörning är brist på emotionella kopplingar med andra. Men om vi skjuter kliniska eller psykopatologiska aspekter åt sidan, finns det många människor som helt enkelt aldrig utvecklar denna förmåga.

Tidiga upplevelser, utbildningsmodeller och till och med en persons sociala omständigheter kan få denna fantastiska förmåga att försvagas. Istället knuffas en person mot självcentrering. Problemet har blivit så allvarligt att en studie från University of Michigan avslöjade att högskoleelever är 40% mindre empatiska än de var på 80- och 90-talet.

Dagens liv har så mycket stimulanser och distraktioner för unga och inte så unga personer att de slutar vara fullt medvetna om nuet och till och med personen rakt framför dem. Det finns personer som är mer samstämda med sina elektroniska apparater än andra personers känslor, och det är ett problem vi bör reflektera över.

För att gräva lite djupare i detta ämne föreslår vi att du lär känna dragen som definierar personer som har den typ av autentisk, funktionell och essentiell självkänsla som behövs för att bygga hälsosamma relationer och utveckla sociala färdigheter.

Ge andra energi och var empatisk

Funktionell empati kontra projicerad empati

En grundläggande aspekt som kan vara till hjälp är vad vi förstår som funktionell empati. Det kan överraska dig, men det räcker inte att bara “ha empati” om du vill bygga stabila sociala förhållanden eller vara socialt effektiv i dina dagliga interaktioner.

“Den dyrbaraste gåvan vi kan erbjuda andra är vår närvaro. När medveten närvaro omfamnar dem vi älskar, kommer de blomma likt blommor.”

Thích Nhất Hạnh

Empatilösa personer

Det är ett faktum att många av personerna som är kapabla att ha empati emotionellt och kognitivt (de kan känna och förstå vad som pågår) inte hjälper till att kanalisera och hantera obehaget. Istället gör de det faktiskt värre.

Så han som är kapabel till empati kan sätta sig i den andra personens skor, med vetskapen hur han närsomhelst kan vara hjälpsam i processen utan att skada eller agera som en spegel som förstärker smärtan. För ibland räcker det inte med att förstå, vi måste veta hur man AGERAR.

Om man verkligen är empatisk dömer man inte

Att döma andra hindrar oss från att genuint komma nära dem. Att döma placerar oss på ett lag, på en sida av glaset, och ger oss ett väldigt begränsat perspektiv: vårt.

Det bör även sägas att det inte direkt är lätt att lyssna på någon utan att göra interna bedömningar. Det är svårt att lyssna utan att stämpla den andra personen som kompetent eller tafatt, stark eller vilsen, mogen eller omogen.

Men alla gör vi det till viss grad. Om vi kunde ta av denna lins skulle vi se personer i ett mer autentiskt ljus. Vi skulle få bättre empati och förstå den andra personens känslor lättare.

Det är något vi bör utöva dagligen. Enligt diverse studier är det en färdighet som växer i takt med att vi blir äldre. För empati, likt förmågan att lyssna utan att döma, ökar med erfarenhet.

En empatisk person har bra emotionell medvetenhet

Empati utgör en oersättlig del av ens emotionella intelligens. Detta område av vetenskapen eller psykologi och personlig tillväxt är på modet, men… har vi verkligen lärt oss att hantera vår känslomässiga värld väl?

  • Sanningen är: inte riktigt. Nuförtiden ser vi fortfarande många människor som vårdslöst svänger sig med uttryck som självkontroll, motståndskraft, proaktivitet, bestämdhet… Men de saknar sann emotionell medvetenhet och fortsätter svepas iväg av ilska, vrede eller frustration, precis som en 4-åring.
  • Andra personer tror i sin tur att “empati” är lidande. Som om känslor är smittsamma och att man känner vad någon annan känner för att uppleva samma smärta som denne – som om man kopierar dennes smärta.

Det räcker inte. Vi måste förstå att hälsosam, funktionell och konstruktiv empati kommer när man hanterar sina egna känslor och har hög självkänsla. När man vet hur man sätter gränser och skickligt går jämte andra personer, emotionellt och intellektuellt.

Alla är olika

Empatiska personer och social hängivelse

Neurovetenskap och modern psykologi definierar empati som det sociala klister som håller folk samman och skapar en sann, stark hängivelse mellan dem.

“Om du inte kan ha empati och effektiva relationer kommer du inte gå långt, oavsett hur smart du är.”

-Daniel Goleman-

Hur konstigt det än kan verka så existerar empati av en väldigt specifik anledning i djurriket: artens överlevnad. Något i linje med detta får många djur och arter att visa upp samarbete trots den klassiska idén om att “den starkaste överlever”. Ett exempel på detta ses hos vissa valar som attackerar späckhuggare för att skydda sälar.

Men bland människor ser vi ofta raka motsatsen. Alltså ett behov av att vara överlägsen, att söka efter fiender, att dra gränser, att bygga murar och marginalisera människor. Vi kan till och med attackera den svagaste bara för att den är svagast eller annorlunda (tänk på mobbing).

Samarbetande människor

En empatisk person tror på social hängivelse. För överlevnad är inte en affärsrörelse och bör inte ses som politisk, självcentrerad eller egoistisk. Överlevnad handlar om mer än att ha ett hjärta som slår. Det är att ha värdighet, respekt, känna sig värderad, fri och en del av något större där alla är värdefulla.

Det är att verkligen vara empatisk: att sätta oss själva i någon annans skor och dela en existens full av frid och harmoni. Det kommer kräva arbete.

Bibliografiska referenser:

-Luis Moya (2013) “Empatía, entenderla para entender a los demás”. A Coruña: Plataforma Actual

-Frans de Waal (2009) “The Age of Empathy: Nature’s Lessons for a Kinder Society”  New York: Three Rivers Press


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.