Att byta perspektiv: är du vargen i någon annans saga?
Ibland är vi boven i dramat utan att ens inse det – vi blir “vargen” i Rödluvan. I dessa stunder måste vi byta perspektiv. Vi är vargen eftersom vi sade åt någon av en god anledning, sade sanningen eller agerade i enlighet med våra värderingar. Vi är vargen för att vi störde den andres liv och inte agerade “som vi borde”.
Det är farligt att falla i fällan att klassificera och dela in människor omkring oss som “goda och onda”. Vi gör ofta detta utan att ens inse det. Om ett barn till exempel är lydigt, lugnt och tyst säger vi omedelbart att det är “bra”. Om det dock har karaktär, säger emot, är rastlöst och benäget att få utbrott, tvekar vi inte att högt säga att det är en “dålig” pojke eller flicka.
“En berättelse färgas alltid av berättaren, miljön den berättas i och hur den mottas.”
Vi agerar ofta i linje med våra självbyggda idéer angående vad vi väntar oss av andra. Vi har redan beslutat vad vi anser vara lämpligt och respektabelt, vad vi anser vara ädelhet och godhet.
Så när en del av detta “misslyckas”, när ett enda element av våra inre riktlinjer inte möts eller visas, tvekar vi inte att klassificera personen som hänsynslös, giftig eller till och med “ond”.
Att vara vargen i någon annans berättelse är ganska vanligt. Men i många av dessa fall är det nödvändigt att analysera personen som lever under den röda luvan.
När skapandet av våra egna “historier” ger oss säkerhet
Rödluvan är en lydig flicka. På sin resa genom skogen vet hon att hon inte får lämna stigen. Det finns regler att följa och hon måste agera i enlighet med vad hon lärt sig. Men när vargen dyker upp lyckas hon byta perspektiv. Hon förtrollas av skogens skönhet, av fåglarnas kvitter, blommornas beröring och olika förnimmelser.
Vargen i berättelsen representerar därför intuition och den andra sidan av den mänskliga naturen, i all dess vildhet. Denna metafor hjälper oss otvivelaktigt att bättre förstå mycket av den dynamik som vi stöter på varje dag.
Det finns personer som likt Rödluvan i början av sagan uppvisar ett oflexibelt och reglerat beteende. De har beslutat sig för hur relationer bör te sig, hur bra vänner ska vara, hur en medarbetare bör bete sig och vad som utgör en bra son och partner.
Deras hjärnor är programmerade att bara söka efter konformitet och enhetlighet eftersom det är så de får vad de behöver mest: säkerhet.
När sagan spårar ur
Men när fel ackord spelas, när någon reagerar, agerar eller svarar stick i stäv med vad de väntat sig, får de panik. Personen ifråga blir plötsligt ett hot, och det åsamkar dem stress. En motsägande åsikt ses som en attack. En annorlunda idé, ett harmlöst nekande eller ett oväntat beslut gör dem djupt besvikna och ses som en förolämpning.
Utan att söka efter, vänta oss eller vilja det blir vi plötsligt “vargen” i sagan – personen som följde sin intuition och sårade det sköra väsen som lever inuti luvan.
Att byta perspektiv och se den andra sidan av myntet
Om vi kan byta perspektiv finns det dock en annan sida av myntet: ofta agerar vi som Rödluvan – flickan som begick misstaget att hitta på sin egen berättelse. Vi ritar upp och slår fast planer över hur livet bör vara. Om hur den perfekta familjen och vår bästa vän bör vara. För att inte glömma den perfekta kärleken som passar in i allt annat.
Blotta tanken på det fyller oss med spänning, tanken skänker oss säkerhet och vi kämpar för att se till att allt faller på plats som vi vill. Men när sagan upphör att vara en saga och blir en verklighet kollapsar allt, och in kommer vargarna för att sluka våra nästintill omöjliga fantasier.
Goda och onda människor: vem är du i sagan? Borde du byta perspektiv?
Att vara vargen i någon annans berättelse är inte nöjsamt. Det kanske finns påtagliga anledningar till att vi är vargen ifråga, men hur det än ligger till är det en oangenäm upplevelse för alla inblandade. Det finns dock en väldigt grundläggande aspekt vi inte kan ignorera.
Ibland har det faktum att vi varit den “onda” i någon annans berättelse möjliggjort för oss att vara den “goda” i vår. Kanske var vi “hjälten” som kunde ta sig ut ur et tröttsamt och olyckligt förhållande, eller karaktären som vågade skriva “och så var sagan slut” i en berättelse som inte hade någon framtid.
Vargen kommer alltid vara den onde om vi bara lyssnar på Rödluvan
Innan vi blir tama vargar som lever i omöjliga fabler måste vi leta fram modet, lyssna på våra instinkter och agera med intelligens, respekt och smidighet. Att agera i linje med ens principer, behov och värderingar är inte att vara ondsint. Det är bara att leva i enlighet med ens egna instinkter och veta att de goda inte alltid är så goda och de onda inte alltid så onda i livets skog.
Det viktiga är att veta hur man lever tillsammans med genuin ärlighet, utan vargakläder eller luvor.
