Att inte känna sig älskad är svårt, men att inte älska är värre
Att älska utan att vara älskad tillbaka kan vara en svår upplevelse för många. Det är en period när man känner sig övergiven omgiven av en oerhörd tristess. Genom att visa sin kärlek betalar man även ett pris med sin egen sårbarhet.
När man älskar känns det som om man flyger, den där fantastiska känslan att inget annat spelar någon roll. Men att älska har även en annan sida, där det kan kännas som att inget längre spelar någon roll och har förlorat all mening. Drömmarna går i kras och blir bittra.
Den naturliga tendensen när man är förälskad är att man vill vara med personen; en attraktion som inte slutar, omöjlig att stoppa utan lidande.
Du bör komma över obesvarade kärlekar
Smärtan du känner kan få dig att känna dig desperat; du känner att du inte kommer att kunna älska en annan person på samma sätt.
Detta är en väldigt vanlig känsla under dessa typer av situationer eftersom tristessen gör situationen väldigt dramatisk. De som har gått igenom denna process vet dock att tristessen kommer att försvinna med tiden.
Man lär sig att leva på ett nytt sätt, man blir starkare och får en erfarenhet som gör att man kan återta sin glädje oavsett vad som händer. För vår identitet och vår vilja att leva beror inte på någon annan, utan bara på oss själva.
Att älska är alltid värt besväret
Att älska kommer i vilket fall som helst alltid vara värt besväret eftersom det är ett livstecken. En unik upplevelse som förändrar vår värld och vårt sätt att se på världen. Vi får en speciell känslighet när det kommer till att uppskatta varje kärlekshandling.
Genom att ha älskat kommer vi att ha delat med oss av vår intimitet, lärt känna den rena kärleken, upptäckt aspekter som vi inte visste om och fått en bättre uppfattning om oss själva.
Genom att ha älskat har vi öppnat oss själva för att ge det bästa vi har inom oss. Vi kommer att ha visat vår inre skönhet, och vi kommer att känna oss glada över att ha upplevt kärleken.
Vi är inte alltid redo att älska
Kärleken anländer till den som är redo, till de som kan införliva denna känsla i sig själva. Som kan låta kärleken infinna sig i själen och känna att det är ett privilegium oavsett vem det är man älskar. Kärleken i sig är värd besväret i och med allt den för med sig till våra liv.
För att kunna älska måste man ha ett öppet sinne. Det måste även finnas en inre anknytning, en känslighet som kan känna av allt som livet ger.
När kärleken försvinner och man inte förstår anledningen är det bra att förstå att detta inte är någons fel, och det finns ej heller något konkret som har tagit bort denna förmåga att älska.
Man måste helt enkelt förstå att det handlar om känslor, som kan komma och gå, och att man måste ta tillfället i akt att uppleva dem när de är närvarande, experimentera och känna utan rädsla. Man måste tillåta sig att älska för att kunna älska, vilket innebär att man låter hela kärlekens energi flöda.
För kärleken är ett tillstånd av renhet, själens andedräkt, en glädjefylld suck i våra liv…
