Att se världen över en mask: den psykologiska effekten
Hygieniska, kirurgiska, FFP1, FFP2, FFP3 … vårt språk har blivit ”berikat” med termer som vi önskar att vi aldrig skulle behövt lära oss. Men den nuvarande verkligheten dikterar vårt språk och har också en tydlig psykologisk effekt. Vi börjar se världen över en mask och det ser ut som att det kommer att bli en vanlig aspekt av våra liv under lång tid framöver.
En del människor menar att vi måste följa det östasiatiska exemplet, vilket innebär att imitera japaner, kineser och koreaner i deras vardagliga användning av masker som en strategi för att undvika smitta. För denna stora grupp är detta långt ifrån att vara en skyldighet eller något nytt beteendemönster, utan snarare resultatet av något som har inlemmats i deras kulturer från långt tidigare tider.
Å ena sidan anser de att det är respektlöst att till och med ha en vanlig förkylning och smitta andra genom att dela samma utrymmen, eller då dela ofiltrerad andningsluft med andra människor. Den andra stora faktorn som gör att de bär munskydd är luftföroreningarna i de stora asiatiska städerna samt dammpartiklarna som ibland kommer från Gobiöknen. Därtill kan man lägga till att det redan finns en tradition av att bära munskydd, då många anser att kall luft är farlig att andas in. Munskydd är sedan länge en del av mångas dagliga liv i dessa länder, och att förstärka den vanan ses inte som särdeles besvärande.
I kontrast står den västerländska världen där ordet ”ansiktsmask” är något som har skapat panik och oro, eftersom vi har hört de motsägelsefulla orden från officiella källor om huruvida dessa produkter är något som rekommenderas att användas av allmänheten. Vi ser nu att det kommer att bli ett återkommande och nödvändigt element under den kommande tiden.
Att se världen över en mask, hur påverkar det oss?
Världen sedd över en mask ser inte ut som den brukar. Det är obekvämt, konstigt och inte i linje med våra normala dagliga liv. Dessutom är det inte bara masken utan också det faktum att den kommer med handskar, handrengöring och i vissa fall till och med med skyddande visir.
Något som har varit en normal sak för vårdpersonal är nu lika grundläggande och viktigt för oss, och det skapar en barriär som kan hjälpa oss att skydda livet självt.
För dem som inte ingår i den heroiska hälsovården har det dagliga livet ändå blivit förändrat på många olika sätt. Låt oss erkänna det, munskydden är metaforen för den aktuella pandemin. De är symbolen som förföljer oss i nutiden och som har förändrat vår verklighet på många sätt. Allt detta har en djup psykologisk effekt på våra liv.
Osäkerhet och rädsla: Vad händer om jag inte bär en? Tänk om jag inte kan köpa någon? Vad händer om den inte skyddar mig?
Tvivel, osäkerhet och oro. Dessa följer våra vardagsliv och ökar ångesten hos många människor. Rädslan för att bli smittade av coronaviruset leder till att vi vidtar skyddsåtgärder som går utöver handhygien och social distansering.
Om vi var ovilliga att använda dem till en början, har socialt tryck och att ständigt se människor med ansiktena täckta skapat ”behovet” av att köpa dem. Bristande lagerhållning på apotek och andra platser ökar emellertid denna rastlöshet, rädsla och besatthet av att förvärva dem.
På grund av bristen på ansiktsmasker på marknaden har många börjat skapa dem själva. Men att använda hemmagjorda tygmasker kan orsaka ännu mer besvär. Varför? Eftersom risken är att detta är en mycket svag skyddsåtgärd som inte kan skydda oss ordentligt. Detta kan också orsaka ångest i vissa fall.
Vår verklighet har förändrats
Att se världen över en mask lämnar ett intryck i våra sinnen som säger att allt har förändrats. Nu, varje gång vi lämnar huset, så förutom mobilen, plånboken och nycklarna, bär vi även en mask med oss. Det spelar ingen roll om den är hygienisk, kirurgisk eller märkt med FFP3. Livet ser inte längre likadant ut: Allt är nu underligt förvrängt.
Vi vet att allt detta är tillfälligt. Vi tror att detta virus som så oväntat dök upp, så småningom kommer att förlora sin kraft att påverka. Och vi antar att forskare kommer att kunna skapa behandlingar och vacciner för att bekämpa det, och så långt det är möjligt kommer det göra att vi kan återvända till vår vardag.
Att behöva inkludera detta element i vårt dagliga liv bevisar emellertid förekomsten av själva viruset. Det gör det uppenbart och påminner oss om att vi måste skydda oss mot den mikroskopiska fienden.
Denna verklighet kan ha olika inverkan på oss alla. Vissa människor accepterar det som normalt. Men andra kommer att sätta på sig sin ansiktsmask med ängslan och ångest och utan förmågan att kunna vänja sig vid den nya rutinen.
Att se världen över en mask: den stoppar inte pandemier, men filtrerar bort rädslan
WHO: s generaldirektör Tedros Adhanom har sagt att han var orolig för att den allmänna befolkningen ska börja använda medicinska munskydd. Den nästan desperata jakten efter munskydd skulle kunna innebära att de som verkligen behöver dem blir utan.
Men olika industrier i de flesta av världens länder har nu börjat producera dem. På kort tid kommer vi att vara självförsörjande med produktionen. Vi kommer att lätt kunna köpa dem på apoteken. Vi kan dock inte ignorera det uppenbara faktum att masker inte stoppar pandemier. Ensamma kan de inte stoppa detta virus till 100 %. De filtrerar emellertid bort en del av vår rädsla.
Världen över en mask ser konstig ut och har förändrats avsevärt. Men de allra flesta människor behöver dem för att känna sig mindre bekymrade och dessutom ha ytterligare ett skyddsmedel utöver alla andra åtgärder de redan har vidtar.
Vi vet inte hur länge effekterna av den nuvarande pandemin kommer att finnas kvar. Vi vet inte heller om användningen av dessa skyddsmasker kommer att vara tillfällig. Kanske kommer vi att behöva nyttja dem vid vissa tidpunkter och i vissa situationer permanent.
Hur som helst, är en sak obestridlig. Livet förändras vid de mest oväntade tidpunkterna, och vi måste vara beredda på att anpassa oss till nya situationer.
