Att släppa taget är att inse att någon tillhör ens historia
Att släppa taget är att inse att vissa personer är en del av din historia, och inte ditt öde. Detta innebär inte att det inte gör ont. Det kommer alltid göra ont att säga adjö, även om det var väntat. Detta är nämligen en av de emotionella lagar som styr våra interaktioner med andra i livet.
Det finns vissa relationer (eller personer) som påverkar ditt liv, men oavsett hur mycket du kämpar för dem, oavsett hur mycket du försöker rädda dem, oavsett hur mycket du älskar dem, oavsett hur mycket de borde stanna, så kollapsar de med bara en liten knuff. Det är inte kul att säga adjö, men ibland är det frigörande och det är i denna frihet som både skönheten och behoven finns.
För ibland måste vi gå iväg för att vara lyckliga, för att lämna bakom oss ett liv av smärta och oro, för att överge den emotionella osäkerheten, för att uppnå en inre frid och skapa vår egen emotionella frihet.
Det är bättre att släppa taget och ha kvar ett fint minne än att insistera och skapa en otrevlig tillvaro. Du kan inte förlora det som du aldrig har haft. Du kan inte hålla kvar det som inte är ditt. Och du kan inte hålla fast vid något som inte vill stanna kvar.
Det är bäst att släppa taget och säga adjö genom att säga allt
Du måste lära dig att släppa taget om personer som har sårat en del av dig, och tänka på att vi kan lära oss något för framtiden. Detta innebär inte att det ibland inte är värt den ledsamhet som får oss att driva isär. För det är bra att älska och lära sig från de relationer som inte fungerade.
Gabriel Garcia Márquez om vikten av att älska
Detta reflekteras väldigt bra av den stora författaren Gabriel Garcia Márquez. I följande stycke kan vi lära oss något om vikten av att älska med all vår styrka även om denna kärlek har ett synligt slut:
“Om jag hade vetat att detta var sista gången jag skulle få se dig somna, hade jag kramat dig hårt och velat vara din själs beskyddare. Och om jag hade vetat att detta var den sista gången du gick ut genom dörren, hade jag kramat dig, kysst dig och kallat på dig för att ge dig en kyss till.
Om jag hade vetat att detta skulle vara den sista gången som jag hade hört din röst, hade jag spelat in varje ord för att kunna hör dem om och om igen i oändlighet. Om jag hade vetat att detta hade varit vår sista stund, hade jag sagt till dig att jag älskar dig och inte bara antagit att du redan visste det.
Det finns alltid en morgondag och livet ger oss en annan möjlighet att reda ut saker. Men om jag har fel och vi bara har idag så vill jag berätta för dig hur mycket jag älskar dig och säga att jag aldrig kommer glömma dig.
Morgondagen är inte garanterad för någon, ung eller gammal. Idag kan vara sista gången du ser de personer du älskar. Så vänta inte längre, gör det idag. För om morgondagen aldrig kommer så kommer du ångra att du inte tog dig tid till att le, ge en kram eller en kyss, och att du var för upptagen för en sista önskan.
Håll de personer du älskar nära, viska i deras öron hur mycket du älskar dem. Älska dem och behandla dem bra. Säg “förlåt”, “snälla”, “tack” och alla de kärleksord du kan. Ingen kommer komma ihåg dig för dina hemliga tankar.”
När det gör ont att säga adjö, öppna våra ögon och acceptera lärdomen
Det finns inget mer sorgset än att säga adjö. För adjö för alltid är adjö för alltid, men bara adjö är tills när? Oavsett hur länge kärleken eller vänskapen varar bör den baseras på våra känslor och tankar.
Det är viktigt att vi inte behöver känna att vi inte har sagt hur vi känner. För det gör mer ont att säga adjö när vi fortfarande har bläck i pennan. Om vi inte använder den kommer således bläcket torka och antagligen förstöra pennan.
Vårt emotionella förflutna kommer avgöra nuet. Det är därför viktigt att man arbetar med sina känslor och tankar beroende på vad man upplever vid varje tillfälle.
Så tänk på detta: det gör ont att säga adjö, men de mest smärtsamma avskeden är de som inte sägs. De där olösta problem placeras i en gyllene låda med många hörn som kan såra vårt hjärta.