Att vara trogen och intelligens
Rodolfo Llinás är en colombiansk neuroforskare som har ägnat den större del av sitt liv åt att studera hjärnan. Han var chef för NASAs NEUROLAB-program och är för närvarande direktör för The Department of Psychology and Neuroscience vid New York University. För en tid sedan gav han en intervju där han överraskade många personer med det sätt han hade kartlagt konceptet av att vara trogen, kärleken och lyckan.
Hans uttalande visade, från ett neurologiskt perspektiv, det som många redan hade förstått genom sunt förnuft, erfarenhet eller observation av beteende. Han sade att hjärnan är ett slutet system som endast “penetreras” av känslor. Han indikerade att dess drift påminner om en dator, där huvudskillnaden är att hjärnan har kreativitet: den modifieras, ges näring och förändras.
“Att vara trogen är mödan hos den noble själen för att emulera en person
som är större än personen själv.”-Goethe-
Enligt hans djupgående studier rörande hjärnan slår han fast att den intellektuella strukturen är baserad på den emotionella. Känslorna kommer först och sedan logiken. Vi formar inte idéerna om världen från logiken utan från hur vi känner. Kärleken har en speciell plats och att vara trogen är en egenskap hos intelligenta personer, enligt denna studie.
Att vara trogen och intelligensen
Rodolfo Llinás hävdar att det emotionella området i hjärnan är ett av de äldsta. Det var ett av de första som vi utvecklade. Enligt hans egna ord var det “reptilhjärnan som utvecklades först, där det bara fanns fixerade handlingsmönster. Det är därför som de kommer eller går om de vill ha mat; attackerar om de vill försvara sig själva, och har sex om de vill föröka sig.”
Kärleken har sitt ursprung i samma område, men implicerar olika fysiologiska funktioner. Kärleken är enligt Llinás som en sötsak. Och den som är kär blir girig och vill ha mer. Du vill ha mer och mer från personen du älskar. Han säger även att “ingen dör p.g.a. för mycket kärlek”.
Han menar att kärleken inte är som att gymnastisera, utan som att dansa, från ett fysiologiskt perspektiv. När vi berör ämnet med den s.k. “eviga kärleken” säger han att: “Det är egenskapen hos intelligenta personer, de som strukturerar och justerar de fixerade handlingsmönstren baserat på att den andre personen är en del av dem och de inser att det är deras ansvar att ta hand om den andra personen. Att veta att de inte kommer bli huggna i ryggen av denne är själva normen.”
Att vara trogen hjälper en att inte slösa bort emotionell eller intellektuell energi i onödan. Människor blir med en högre intelligens mer inriktade på mänskligheten som sådan. De sätter åt sidan de situationer som destabiliserar deras liv eller så använder de sin energi för mer komplexa handlingar.
Llinás slår fast att evig kärlek är en oändlig dans av neuroner mellan två intelligenta personer.
Studier rörande intelligens och att vara trogen
Rodolfo Llinás är inte den enda personen som har pratat om relationen mellan intelligensen och att vara trogen. En studie utförd av Satoshi Kanazawa, specialist inom evolutionspsykologi, kom fram till en liknande slutsats. I hans forskning slog han fast att män med högre intellektuella koefficienter (större än 106) värderar detta mer. Hos kvinnor är det annorlunda: de värderar det allihopa, utan någon relation till själva intelligensen.
Studien indikerar att monogami kan vara en högre fas av den mänskliga evolutionen. I teorin är människan nära länkad till däggdjurens instinktiva beteende. Detta hade gjort människan mer inriktad mot polygami. Men i människans historia verkar monogami har spelat en större roll för evolutionen.
Att ha en fallenhet för att vara otrogen verkar vara relaterat till att ha mycket fritid och en stor vilja att söka emotionell konflikt. När en stor del av vår tid är upptagen blir det svårare att spendera den tiden med de strategier som är associerade med otrohet. Du har inte heller så mycket energi för att var slug och undvika att bli påkommen.
En vinnande satsning
Det är även mycket mer intelligent att etablera en relation och försöka förbättra den än det är att hoppa från en relation till en annan. Monogami för med sig en stor tillfredsställelse, det är alltså inte bara något man måste offra. Men som med varje mänsklig situation involverar det ansträngning. Du får dock mycket mer ut av det än du satsar.
Om det individuella livet är fokuserat på att uppnå stora mål kommer en permanent följeslagare att vara en stor skatt. Och om ditt liv är fokuserat på det triviala så kommer en stabil relation vara ett hinder för det obetydliga.
Bilder: Leonid Afemov
