Attraktionens fyra principer enligt H. T. Reis

Många gånger är det svårt att identifiera vad som gör en annan person attraktiv för oss. För att förstå detta så har H. T. Reis definierat fyra attraktionsprinciper som hjälper med att förklara den mystiska magnetism som två människor kan känna.

Enligt psykologen och professorn H. T. Reis så gör många studier det möjligt att att etablera attraktionens fyra principer bland människor. Dessa principer är likhet, närhet, reciprocitet och stress.

Definitionen av dessa fyra principer är baserad på en studie som fokuserar på personliga relationer.

Var och en av de fyra principerna tar upp en avgörande faktor när det kommer till att identifiera en annan individ som attraktiv eller oattraktiv.

Alla av dem visar att sinnet hos den person som sätter denna etikett utövar en större inverkan på processen än personens faktiska egenskaper.

Attraktionens fyra principer

Principen om likhet

Denna princip indikerar att folk tenderar att vara attraherade av personer som påminner om dem. Detta motsäger den populära idén att motpoler attraherar.

Många tror på det, men i verkligheten verkar det som att man gillar personer som har likadana intressen och värderingar.

Denna princip är baserad på Donn-Byrnes verk. Han formulerade den s.k. attraktionslagen 1971. Denna lag menar att ju större antal liknande egenskaper som personerna har desto större kommer attraktionen att vara.

Likhet är en av attraktionens principer p.g.a. tre anledningar:

• De som påminner om oss själva har en större möjlighet att validera oss, vilket får oss att må bra.
• Likheter bekräftar våra intressen och vår smak. Ju mer vi ser att andra delar det som fascinerar oss, desto mer anser vi att de är giltiga.
• Likheter underlättar processen med att dela vår miljö med andra utan konflikter eller uppoffringar. Om en person tycker om teater och den andra personen tycker om att gå på långa promenader så kommer det sluta med att båda gör sina aktiviteter separat eller offrar sig själva genom att delta i aktiviteter de inte tycker om för att vara den andra personen till lags. Om smaken är likadan så kommer det dock inte kännas som en uppoffring och individerna kommer spendera mer tid tillsammans.

Närhet

Principen med närhet innebär att vi är mer benägna att bygga en vänskap eller en romantisk relation med personer som står oss nära.

Att dela samma miljö (riktig eller virtuell) underlättar inte bara möjligheter för interaktioner, utan tenderar även att öka den ömsesidiga sympati som finns mellan folk.

I ett experiment så visade forskarna upp ett antal fotografier av okända personer för en grupp volontärer. De upprepade sedan detta steg två gånger. Den första gången visade de fotografier på främlingar.

Den andra gången visade de några av de fotografier som de redan hade visat den första gången. I slutet av experimentet sade volontärerna att de främlingar de hade sett två gånger verkade mer vänliga än de andra.

Om kontakten dock är extremt kontinuerlig eller för lång så kan attraktionen bli negativ. Samma sak händer då det finns ett inledande hat samtidigt som närheten bibehålls.

Principen med reciprocitet

En annan attraktionsprincip är reciprocitet. Detta indikerar att vi tenderar att vara mer attraherade av personer som vi upplever tycker om oss.

Med andra ord är vi mer sympatiska mot personer som är sympatiska mot oss.

Anledningen till detta är att man känner sig accepterad och godkänd av andra och att detta medför en större känsla av säkerhet och förtroende. Att bli accepterad av andra fyller oss med positiva tankar om oss själva.

Vi är därför attraherade av roten till sådana känslor.

H. T. Reis menade att principen med reciprocitet utövar ett större inflytande än principen med likhet. Vi blir attraherade av personer som accepterar oss och behandlar oss väl även om vi inte har liknande intressen.

Attraktionens fyra principer: principen med stress och ångest

Detta är den mest paradoxala attraktionsprincipen. Enligt den så tenderar folk att vara mer attraherade av oss då de befinner sig i omständigheter som orsakar ångest och stress.

Om två personer genomlever en naturkatastrof kan de bli attraherade till varandra än annars. Om man hoppar fallskärm med någon så kommer man antagligen att tycka mer om personen efter det.

Detta förklarar varför vi vill ha mer social kontakt under situationer då vi känner oss rädda eller hotade. Andra folks sällskap gör att vi känner oss säkra. Som en konsekvens av detta så etablerar vi positiva band med dem.

Det finns något som vi alla måste tänka på. Alla dessa principer talar om attraktion men inte om omtanke eller kärlek.

Detta innebär att dessa faktorer influerar med någon form av inledande harmoni med andra människor, men avgör inte relationens kvalitet eller djup.