Basera inte dina mål på dina känslor
Självförverkligande är ett grundläggande behov för oss som människor. Faktum är att vi alla har en önskan att utvecklas personligen, växa, förbättra oss, sätta mål och gå mot dem. Men alla syften leder oss inte till samma slutmål, och dåliga val kan hindra våra framsteg istället för att gynna dem. Av denna anledning vill vi visa dig varför du inte bör basera dina mål på dina känslor.
Om du undrar vad detta betyder, ska du tänka på dina största mål och vad du helst vill uppnå för dig själv. Det är troligt att ditt svar kommer att vara i stil med: “Jag vill vara lycklig”, “Jag vill bara känna mig lugn och fridfull”, “Jag vill känna mig älskad”, “Jag vill bli framgångsrik”… Naturligtvis är dessa ideal helt legitima, men de kanske inte är särskilt välstrukturerade. Vi förklarar varför.
Dina mål
För att förstå varför en känsla inte kan utgöra ett mål måste vi se över definitionen av ett mål. Det är något som du uppnår och som du riktar alla dina handlingar, beslut och aktiviteter mot. Med andra ord är det inte en dröm, en önskan eller ett abstrakt ideal. Du måste kunna materialisera det och förverkliga det.
Olika författare har satt upp vissa kriterier som ett mål måste uppfylla för att kunna betraktas som ett. Ett sådant förslag gjordes av George T. Doran. Han skapade akronymen SMART för att hjälpa oss att identifiera dessa grundläggande principer. Men som regel kan vi konstatera att ett mål måste ha:
- Ett datum. Detta skiljer en dröm från ett mål eftersom det definierar det bestämda syftet med att arbeta för att uppfylla det du strävar efter.
- Några steg att följa. Varje mål måste vara konkret, specifikt och mätbart. Det får inte förbli tvetydigt. Det är nödvändigt att det finns (eller att det är möjligt att fastställa) flera delmål, för att föra dig närmare din slutliga prestation.
- En rad åtgärder. Slutligen är det absolut nödvändigt att du vidtar åtgärder och omsätter de tidigare fastställda stegen i praktiken. Utan dessa kommer ditt mål att fortsätta att bara vara en önskan.
Varför du inte bör basera dina mål på dina känslor
Som du kan se är det lätt att förstå varför du inte bör basera dina mål på känslor. Det beror på att de inte skulle uppfylla de ovan nämnda parametrarna.
För det första är dina känslor övergående tillstånd. Följaktligen definierar de inte ditt liv. Dessutom är de inte helt under din kontroll. Uppenbarligen finns det vissa riktlinjer och metoder som kan hjälpa dig att uppleva positiva tillstånd oftare. Med det sagt är negativa känslor oundvikliga, naturliga och nödvändiga vid vissa tidpunkter i ditt liv.
Viktigast av allt, du kan inte bygga känslor. De är inte resultatet av en rad steg eller åtgärder som du kan vidta. De är naturliga reaktioner av din kropp när du möter olika stimuli från omgivningen. Därför är det inte hälsosamt att bygga dina vitala förväntningar runt dem.
Så vad ska du basera dina mål på? Svaret ligger i dina attityder, strategier och personliga färdigheter. Det är helt logiskt att du vill vara lycklig och framgångsrik och känna dig lugn och tillfredsställd. Du måste operationalisera dessa önskemål för att vidta åtgärder som för dig närmare dem. Om inte kommer du att vara utlämnad till vad som händer dig och alla situationer och miljöer som presenterar sig för dig.
För att förstå detta bättre, kommer här är några exempel på attityder och resurser som du kan arbeta mot:
Optimism
Optimism beskriver tendensen att ha positiva förväntningar på framtiden och att tolka händelser på ett flexibelt och funktionellt sätt.
Det är möjligt att utveckla en optimistisk attityd. Utan tvekan bidrar det till att du upplever de typer av positiva känslor som du letar efter.
Tacksamhet
Tacksamhet är också användbart eftersom det låter dig identifiera, uppskatta och värdera alla de goda saker du har och som omger dig. Även detta är en kvalitet som du kan förbättra genom att öva på den regelbundet. Det ligger verkligen i din makt att vara eller känna dig mer tacksam. Dessutom kommer det att föra dig närmare lycka och tillfredsställelse.
Uthållighet
Uthållighet kan hjälpa dig att nå framgång om det är ditt mål. Istället för att vänta på att de idealiska förhållandena ska uppstå, och överlåta allt åt slumpen, innebär uthållighet att du skapar dem med din viljestyrka och beslutsamhet samt vidtar aktiva och uthålliga åtgärder.
Förlåtelse
Tvärtemot vad du kanske tror är förlåtelse inte alltid något som kommer naturligt. Faktum är att det är ett medvetet beslut.
Om ditt mål är att leva lugnt och fridfullt, kommer förbittring och agg inte hjälpa dig att uppnå det. Å andra sidan, att lära sig att förlåta och att utöva förlåtelse kommer att vara extremt positivt för dig.
Emotionell och social intelligens
Detta är en välbehövlig färdighet om du vill “känna dig älskad” och njuta av djupa, meningsfulla och hälsosamma band. Du kan inte förvänta dig att åtnjuta de relationer du vill ha av en slump. Det är viktigt att du arbetar med dig själv för att bygga dem.
Dina mål ska inte baseras på känslor utan på styrkor
Ovanstående exempel är några av karaktärsstyrkorna som föreslagits av Martin Seligman, den berömda psykologen inom området positiv psykologi. De är konstruktioner som reflekterar attityder, förmågor och färdigheter som människor har och som bidrar till större välbefinnande och större tillfredsställelse i livet.
Det viktigaste med dessa styrkor är att de kan utvecklas. Du kan verkligen bli skickligare i var och en av dem och lära dig att tillämpa dem i ditt dagliga liv. Om det ligger i din makt att göra framsteg är det möjligt att operationalisera dem och skapa mätbara och genomförbara steg att följa. Det är därför de är viktigare parametrar än dina känslor för att nå dina mål.
Om du tenderar att basera dina syften och mål på dina känslor, ska du därför försöka att ändra ditt perspektiv. Det hjälper dig att ta ansvar för din framtid och verkligen komma närmare det liv du vill ha.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Doran, G. T. (1981). There’s a SMART way to write management’s goals and objectives. Management review, 70(11), 35-36.
- Maslow, A. H. (1958). A Dynamic Theory of Human Motivation. In C. L. Stacey & M. DeMartino (Eds.), Understanding human motivation (pp. 26–47). Howard Allen Publishers. https://doi.org/10.1037/11305-004
- Park, N., Peterson, C., & Seligman, M. E. (2004). Strengths of character and well-being. Journal of social and Clinical Psychology, 23(5), 603-619.
