Behandlingsresistent depression: vad är det?
Behandlingsresistent depression är en version av denna sjukdom som inte tenderar att svara på vanliga läkemedel. Personer med den provar ofta en rad olika receptbelagda preparat och olika behandlingar, utan att märka av någon förbättring.
Det är lätt att tappa modet när man ställs inför detta, men det är vår erfarenhet att man förr eller senare hittar en metod som ger positiva resultat.
Denna definition har gett upphov till viss kontrovers. Enligt NICE-guiden (National Institute for Health and Care Excellence) är det ganska arbiträrt att diagnostisera någon med behandlingsresistent depression efter att man provat två olika typer av antidepressiva medel utan att ha fått önskad effekt.
Organisationer som The British Association for Psychopharmacology säger att vi kan använda denna diagnos i fall där patienten har provat olika kombinationer av läkemedel utan förändring. Hittills har dock experter inte nått någon konsensus.
En sak som är säker är att nästan 30% av alla patienter som diagnostiseras med allvarlig depression inte upplever någon förbättring från sin behandling.
I dessa fall känner sig många experter förpliktigade att omvärdera personens diagnos. Faktum är att det ibland finns underliggande tillstånd som ännu inte identifierats. Låt oss ta en närmare titt på detta problem.
Behandlingsresistent depression: när läkemedel inte har effekt
Vi måste klargöra en sak redan från början: depression är behandlingsbart. Vilken typ det än rör sig om så är depression flersidig, och det måste även behandlingen vara. Metoden kan inkludera läkemedel, psykoterapi, socialisering etc.
Behandlingsresistent depression ter sig på samma sätt. Men i dessa fall måste vi vara konsekventa och ihärdiga för att hitta rätt behandling. Endast då kommer patienten (som lider otroligt mycket) att uppleva förbättringen denne behöver.
Å andra sidan får vi inte glömma att antidepressiva läkemedel har en bevisad effekt. Det finns givetvis vissa förbehåll, såsom att patienten måste äta dem i minst sex veckor för att märka av en förbättring.
Men när ingen förbättring sker och patienten fortsätter att må dåligt, kan det vara förödande. Än mer så när han eller hon förlorar all tilltro till sin läkare och är skeptisk gällande att prova nya behandlingar.
Att ha att göra med behandlingsresistent depression är inte en enkel process på något vis. Att behandla den kräver därför stark hängivelse från patientens sida. Stöd från familjen är också viktigt.
När behandling inte fungerar
När patienten redan har provat två typer av antidepressiva medel utan framgång, är det första läkaren kommer göra följande:
- Först kommer han eller hon ta reda på om patienten genomför behandlingen (om utskriven dos och tidsperioder efterföljs).
- Ta reda på om patienten tar andra läkemedel (med eller utan recept, inklusive “naturliga” läkemedel”, som kan störa läkemedlets effektivitet.
- Utvärdera huruvida patienten har fått rätt diagnos. Ofta är orsaken bakom behandlingsresistent depression att patienten har andra tillstånd, såsom bipolaritet, borderline personlighetsstörning etc.
Sist men inte minst måste man se till att patienten är fullt medveten om sin sjukdom och är motiverad att förändras. Vi vet redan att läkemedel är effektiva och oersättliga för att behandla depression, men vi behöver även en viss mån av hängivelse från patienten för att optimera den terapeutiska processen.
Strategier för att hjälpa en person med detta tillstånd
Vid det här laget bör en sak vara tydlig: en individ lider av behandlingsresistent depression när denne inte svarar på behandling med läkemedel. Men den psykoterapeutiska metoden då?
Är den inte användbar i dessa fall? Det finns faktiskt inga avgörande studier om detta. När en person med allvarlig depression inte ser någon förbättring med antidepressiva medel, tenderar han eller hon att inte heller dra nytta av terapi.
Man måste komma ihåg att denna typ av depression är en allvarlig humörstörning. Den kräver ofta psykoaktiva läkemedel, och när dessa inte fungerar gör läkarna vanligtvis som följer:
- Ändrar dosen.
- Byter till ett annat läkemedel.
- Kombinerar olika antidepressiva medel.
- Förhöjer effekten hos läkemedlet med hjälp av andra läkemedel, såsom:
- Antipsykotika
- Litium
- Antiepileptika
- Trijodtyronin
- Pindolol
- Zink
- Bensodiazepiner
Två tekniker för behandlingsresistent depression
Fram tills nyligen inkluderade behandlingen av detta tillstånd den alltid lika kontroversiella elektrokonvulsiva behandlingen. På senare år har dock två andra behandlingsmetoder äntrat scen.
- Transkraniell magnetstimulering är en icke-invasiv och smärtfri stimulans av cerebrala cortex. Den stör den normala hjärnaktiviteten på ett kontrollerat sätt. Tack vare denna “neuromodulering” är chansen högre för läkemedel att ha effekt, och individen kommer vara mer mottaglig för psykologisk terapi.
- Stimulans av vagusnerven: olika studier indikerar att stimulans av vagusnerven kan vara hjälpsamt för att behandla allvarlig depression. Metoden involverar små elektriska enheter som stimulerar nerven, som har kontakt med hjärnan. Den hjälper patienter att bli lugnare och minskar stress och ångest såväl som negativa tankar.
Vad ska jag göra om jag lider av behandlingsresistent depression?
- Om behandlingen inte fungerar omedelbart ska du inte ge upp.
- Förstå att din läkare kanske behöver ändra din dos, byta ut din medicin eller försöka kombinera olika typer. Var tålmodig och lita på din läkare såväl som processen.
- Kom ihåg att varje fall av depression är unikt. Din läkare måste hitta rätt behandling som fungerar för dig, så se till att samarbeta.
- Om du tar andra läkemedel måste du underrätta din läkare om det.
- Avslutningsvis ska du ta hand om din hälsa och försöka bibehålla en bra livsstil. Ibland kan dålig kost eller beroenden sätta sig i vägen för behandling.
Kom ihåg att även om våra kroppar och sinnen är komplexa, innebär inte det att du inte har rätt att må bra. Du har rätt att vara fri från depression. Var inte rädd för att följa råden från kvalificerade experter. Till slut kommer du hitta rätt kombination som fungerar för dig.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Álvarez, E., Baca Baldomero, E., Bousoño, M., Eguiluz, I., Martín, M., Roca, M., & Urretavizcaya, M. (2008). Depresiones resistentes. Actas Españolas de Psiquiatría, 36.
- Dyer, W. W. (2016). Técnicas efectivas de asesoramiento psicológico. DEBOLS! LLO.
- Ruiz, J. S., & Rodríguez, J. M. (2005). Tratamiento farmacológico de la depresión. Revista clinica espanola, 205(5), 233-240.
- Tamayo, J. M., Rosales-Barrera, J. I., Villaseñor-Bayardo, S. J., & Rojas-Malpica, C. (2011). Definición e impacto de las depresiones resistentes/refractarias al tratamiento. Salud mental, 34(3), 247-255.
