Fetma och övervikt: hur en psykolog kan vara till hjälp

7 februari, 2019

Fetma och övervikt är hälsoproblem som involverar olika fysiska, genetiska, psykologiska och miljömässiga faktorer. Förutom att de är estetiska problem så har Världshälsoorganisationen konstaterat att de har allvarliga hälsoeffekter. Några av de vanligaste är hjärt- och kärlsjukdomar, rörelsestörningar och vissa cancertyper (i levern, gallblåsan, njurarna och tjocktarmen).

Under senare år har psykologer blivit särskilt värdefulla vid behandlingen av fetma. Psykologerna arbetar med människor som är överviktiga eller grovt överviktiga för att lära dem använda sig av en rad särskilda verktyg. Dessa verktyg hjälper dem att gå ned i vikt eller att hålla vikten nere efter kirurgiska ingrepp.

I denna artikel ska vi se på olika faktorer som experterna kopplar till fetma och övervikt. Vi ska speciellt fokusera på faktorer som har psykologisk bakgrund. Vi kommer även att understryka hur viktig psykoterapi kan vara i dessa sammanhang och vad den går ut på.

Vilka faktorer spelar in vid fetma och övervikt?

Fetma är en sjukdom som betingas av många faktorer. Det finns olika orsaker och variabler som bidrar till sjukdomens uppkomst och utveckling. Nedan ska vi göra en snabb genomgång av de huvudsakliga variablerna och faktorerna som experterna associerar med fetma och övervikt.

Genetiska och fysiska faktorer

Debatten om det genetiska inflytandet på fetma är mycket kontroversiell. Vad vi säkert vet är att antalet fall där fetma har genetiska förklaringar är mycket lågt. Det är sant att det finns genetiska syndrom som inkluderar fetma och övervikt som en del av den kliniska profilen. Men ungefär 90 % av patienterna med fetma lider inte av några av dessa syndrom.

En annan vanlig uppfattning är att sköldkörtelstörningar och andra hormonella problem leder till fetma. De flesta som börjar gå upp i vikt försöker hitta endokrina och metaboliska förklaringar till viktuppgången. Men oftast går det inte att peka på ett sådant samband.

Läkare som mäter övervik

Så även om forskare har identifierat vissa gener och fysiska orsaker som förknippas med fetma, så är det mycket få fall då dessa gener är ansvariga. Många människor skyller fetman på sin genetiska uppsättning, för att även deras föräldrar och andra familjemedlemmar ofta är överviktiga. Men detta beror till stor del på att familjemedlemmar lever i samma miljö. De har liknande inlärda matvanor och attityder till mat och till sina kroppar. Det är dessa faktorer som bidrar till att fetma ”ligger i släkten”, inte arvsanlagen.

”En sund kropp är en gästkammare till själen; en sjuk kropp är ett fängelse.”

-Sr. Francis Bacon-

Psykologiska variabler kopplade till fetma och övervikt

Känslor är de psykologiska komponenter som experterna mest förknippar med fetma och övervikt. En persons emotionella tillstånd har ett direkt samband med hans aptit, med hans beteende vid måltider och även med hans val av livsmedel.

Känslor har en direkt inverkan på aptiten. Denna inverkan skiljer sig från en person till en annan. Känslor som nedstämdhet eller glädje kan antingen öka eller minska din aptit. Effekten är individuell. Det finns människor som äter mer när de är ängsliga, andra äter mindre. Dessa är direkta effekter av emotionell aktivering och dess fysiska yttranden.

På ett indirekt sätt är känslor knutna till en benägenhet att äta en viss typ av mat. Exempelvis gör arbetsrelaterad stress att du har tendens att äta mindre. Problemet är bara att det lilla du äter är bearbetade och kaloririka livsmedel. När du känner dig uppåt och avslappnad äter du mer mat, men du äter mer långsamt.

Det finns också många människor som kämpar med fetma och övervikt som använder mat för att styra sina känslor. Det gör att de äter när de känner sig frustrerade, uttråkade eller oroliga. Maten får dem att må bättre och ger dem tillfällig lindring. Men detta är en cykel som vänjer dem att förlita sig på mat för att må bättre. Efteråt känner de sig emellertid ofta skamsna och ångerfulla.

Under senare år har tanken på ”matberoende” blivit populariserad. I det vetenskapliga och psykologiska samfundet råder det fortfarande en viss oenighet i ämnet, som är ganska kontroversiellt. Detta beror på att olika studier har kommit fram till olika resultat. En del stödjer tanken att matberoende existerar, andra motsätter sig idén.

Det är intressant att notera att maten och ätandet aktiverar nervbanorna i hjärnan som är förknippade med belöning. Detta är samma nervbanor som aktiveras av psykoaktiva substanser, som alkohol, andra droger och spelberoende. Med tanke på detta skulle man kunna säga att matberoende existerar, för en del mat fungerar som mycket starka positiva förstärkare.

En av de viktigaste psykologiska variablerna är ”personliga vanor”. Psykologerna kallar detta ”livsstilsbeteenden”. Alla beteenden som är kopplade till daglig rutin, kosthållning och matvanor är variabler som predisponerar eller betingar människor till fetma och övervikt. Dessa vanor är också huvudorsaken till att vi går upp i vikt efter ett kirurgiskt ingrepp eller en lyckad bantningskur.

Det finns många vanor som leder till övervikt och fetma. De vanligaste är brist på fysisk aktivitet och omedvetet ätande (när du tänker på annat medan du äter). En annan vana är att välja mat beroende på tidpunkten och humöret för stunden. Att äta medan man sysslar med annat eller att gå långa stunder utan att äta, är andra förklaringar. Av dessa skäl är det viktigt att vi tidigt lär våra barn sunda matvanor. Sådana vanor kommer att skydda dem mot fetma.

Kvinna som väljer mellan skräpmat och äpple.

Miljöfaktorer som har samband med fetma och övervikt

Miljöfaktorerna hör till dem som spelar störst roll. Det beror på att miljöpåverkan är en av huvudaspekterna i övervikt och fetma. Först och främst påverkar miljön du befinner dig i till stor grad hur mycket du äter. När du äter tillsammans med andra tenderar du t.ex. att äta mer.

Din typ av jobb och ditt arbetsschema inverkar också på hur mycket du äter. Personer som arbetar nattskift löper större risk att drabbas av ätstörningar och viktproblem (anorexi, bulimi och fetma). Ändringar i ditt arbetsschema och nattarbete kan orsaka sömnstörningar och ändringar i din dygnsrytm, som även kallas din inre klocka. Detta gör det svårt för dig att sova och gör dig på dåligt humör. I sådana situationer är det lätt att du tillgriper en viss kosthållning för att reglera ditt känslotillstånd. Detta kan innebära att du äter för mycket eller för lite.

Hur fungerar psykoterapi för övervikt och fetma?

Psykoterapi är en viktig del i behandlingen av människor som strävar med fetma och övervikt. Terapin gör att kosthållning och kirurgiska ingrepp fungerar och är effektiva. Den gör också att patienterna kan bibehålla de positiva förändringarna på sikt. Psykologen kommer att utvärdera patientens matvanor, kontexten och faktorer som påverkar vanorna. Sedan kommer psykologen att föreslå en viss psykologisk handlingsplan.

Den psykologiska behandlingen av fetma och övervikt beror alltid på patientens särskilda behov. I allmänhet kommer psykologen att beakta alla vanor som har koppling till mat. Först måste man göra en noggrann utvärdering av alla psykologiska faktorer som härrör från mat och kosthållning. Resultatet av denna psykologiska utvärdering avgör därefter hur patientens terapi kommer att utformas.

Hur kan en psykolog hjälpa dig om du lider av fetma eller övervikt?

Psykologer arbetar som specialister inom hälsovården med avseende på människors beteenden, känslor och tankar. Det är därför som de är särskilt kvalificerade att hjälpa dig ändra på osunda vanor. De kan också lära dig hantera dina känslor på ett positivt sätt som stärker din självkänsla.

Ingen handlingsplan för fetma är komplett utan psykoterapi. Om man bara angriper viktproblemet kommer patienten kanske att gå ned några kilon, vilket kan vara mycket uppmuntrande. Det ger patienten styrka och förbättrar självkänslan. Men detta går inte till botten med problemet. Behandlingen måste också utgå från den psykologiska roll som maten spelar i patientens liv och de osunda vanorna som uppkommit.

”Hälsa och lycka föder varandra.”

-Joseph Addison-

Psykolog i samtal med överviktig klient.

Du måste ändra dina vanor och lära dig hantera stress och känslor. I annat fall kommer de osunda vanorna tillbaka. Ditt förhållande till mat har inte ändrats, du har bara gått ned i vikt. När du går ned i vikt utan att förändra din livsstil eller ditt förhållande till mat, kommer du förmodligen snabbt att gå upp i vikt igen. 

Det är därför som det är viktigt att förstå fetma som ett hälsoproblem, där psykologiska faktorer spelar en betydande roll. Om vi tänker på fetma som mer än ett viktproblem, kan vi förbättra livskvaliteten för de människor som brottas med den. Samtidigt måste vi motivera personer som lider av fetma att uppsöka psykoterapi. Ju mer vi normaliserar terapin, desto mindre stigmatiserande blir den.

  • Swencionis, C., & Sarah Litman Rendell. (2012). The psychology of obesity. Abdominal Imaging. https://doi.org/10.1007/s00261-012-9863-9
  • Berthoud, H.-R., & Morrison, C. (2008). The Brain, Appetite, and Obesity. Annual Review of Psychology. https://doi.org/10.1146/annurev.psych.59.103006.093551
  • Rolls, E. T. (2007). Understanding the mechanisms of food intake and obesity. Obesity Reviews. https://doi.org/10.1111/j.1467-789X.2007.00321.x