Marsha Linehan: att besegra borderline

· 16 november, 2018

Marsha Linehan är en psykolog, professor, amerikansk författare och skaparen av dialektisk beteendeterapi. Dialektisk beteendeterapi är en behandlingsmodell för patienter med borderline personlighetsstörning (BDP). Linehans terapi kombinerar olika tekniker för beteendeterapi med principer hämtade från zen och dialektal filosofi, som exempelvis att acceptera verkligheten.

Linehan bär dock fortfarande på stigman från hennes förflutna med BPD. Brännmärkena och ärren från att hon skärt sig på armarna är bevis på hennes historia. När Marsha var yngre så var hon en patient med en väldigt allvarlig prognos. Hon var på sjukhus under 26 månader. När hon nu pratar om upplevelsen säger hon: ”Jag var i helvetet”.

Den kroniska känslan av tomhet, emotionell instabilitet och det ständiga behovet av att göra andra nöjda är en ren mardröm för dem som lider av BPD/IPS. Deras personliga identitet är ständigt beroende av hur andra uppfattar dem. De upplever en intensiv rädsla för att bli övergivna, vilket i slutändan kan leda till att människor faktiskt överger dem.

Marsha Linehans smärtfulla liv med BPD

Linehan visste att BPD har hög dödlighet, och därför hon desperat 20 år letandes efter en specialist för att få hjälp. Linehan försökte ta självmord. Varje självmordsförsök slutade med att hon på nytt hamnade på sjukhus. Trots allt detta så ville Marsha återhämta sig. Hon kämpade vidare med BPD och blev anställd av ett försäkringsbolag. Under denna tiden började hon också vid ett universitet under kvällstid.

En begränsad personlighet

Marsha Linehan hade en väldigt stark tro och brukade regelbundet besöka en kyrka. Linehan kommer ihåg något som inträffade under ett av sina besök: ”En kväll så stod jag på knä i kyrkan. Jag kollade på korset och hela platsen blev alldeles gyllene. Plötsligt så kände jag något som kom mot mig. Jag sprang till mitt rum och för första gången så sade jag till mig själv i första person: JAG ÄLSKAR MIG SJÄLV. Sedan dess känner jag mig helt förvandlad.” 

Under ett år så jobbade hon med sina deprimerande tankar. Under den här tiden så började hon förstå och acceptera sina känslomässiga stormar. Hon lärde sig att hantera sina känslor eftersom hon förstod sig själv bättre. Linehan fortsatte även med sina studier. Hon erhöll till och med ett doktorat från Loyola University of Chicago år 1971, vilket hjälpte henne att förstå sin sjukdom. 

Vad som förändrade Marshas upplevelse var att hon accepterade sig själv som den hon va. Denna acceptans blev ännu viktigare när hon började att arbeta med hennes patienter, först i en klinik med personer med självmordstankar och sedan inom forskning.

Hennes behandlingsförslag

Marsha ville övertyga folk att terapi skulle hjälpa andra patienter att skaffa nya beteenden och att lära sig att handla annorlunda. Problemet Linehan stod inför var att djup självmordsbenägna människor oftast ”misslyckades” med sina försök att besegra sjukdomen. Marshas synsätt leder till ett nytt resonemang: dessa personers handlingssätt är väldigt logiskt när man lider.

Marsha lägger vikt vid två idéer:

  • Acceptera livet som det är och inte som det är meningen att det ska vara.
  • Behovet av förändring och att acceptera verkligheten

Linehan testade senare sin teori i verkligheten. Hon sade: ”Jag bestämde mig för att hjälpa människor med självmordstendenser, eftersom de är de olyckligaste människorna i världen. De tror att de är dåliga människor, och jag insåg att de inte var det. Jag förstod i och med att jag gick igenom ett helvetes lidande utan något hopp om att komma ur det.”

Marsha Linehan valde att jobba med människor som blivit diagnostiserade med borderline personlighetsstörning, som karakteriserades av farliga beteenden, inklusive självskadebeteende. Hon gör detta i form av ett ömsesidigt ”kontrakt” med dessa människor: de måste förpliktiga sig själva att fullfölja terapin hela vägen så att de får en chans att leva.

Marsha Linehan som akademiker

Dr. Marsha Linehan klättrade på den akademiska stegen från det Katolska Amerikanska Universitetet till Washington University år 1977. Under 1980- och 1990- talet ledde Marsha studier som visade framsteg bland ungefär 100 högriskpatienter med självmordstankar som hade BPD/IPS. Dessa patienter undergick veckovis sessioner av dialektisk beteendeterapi (DBT). Jämfört med andra terapier så begick patienterna som fick DBT färre självmordsförsök och var mer sällan på sjukhus. 

Det grundläggande målet för dialektisk beteendeterapi är det att patienten lär sig att styra extrema känslor och deras impulserDetta i sin tur minskar de ej anpassningsbara beteenden som är beroende av sinnesståndet. Dessutom lär patienten sig att lita på och godkänna sina egna upplevelser, känslor, tankar och beteenden.

En kvinna som gråter

Till skillnad från andra program för kognitiva beteenden så är dialektal beteendeterapi ett ingripande baserat på terapeutiska principer snarare än en behandlingsmanual. Detta program är baserat på en hierarki av terapeutiska mål som tas upp efter hur viktiga de är. Detta är hierarkin som är fastlagd för individuell terapi:

  • Lösa självmords – och självmordsliknande beteenden.
  • Ändra beteenden som inkräktar på terapiförloppet.
  • Eliminera beteenden som påverkar deras livskvalité.
  • Utveckla ett beteende som hjälper till att nå ett välmående.

Att det är strukturerat på detta sätt tillåter ett flexibelt tillvägagångssätt baserat på patientens behov. Dessutom så är det viktigt då terapin talar om förändring som det främsta ingripandet.

Traditionell kognitiv terapi fokuserar på att uppnå en lösning på känslomässiga problem genom en förändring kognitivt och beteendemässigt. Å andra sidan så lägger Marsha Linehan vikt på acceptans och erkännande. Hon tror att dessa ideal kommer att göra den största förändringen hos hennes patienter. Tack vare hennes arbete så har tusentals liv räddats över hela världen.