Varför vi behöver ett paradigmskifte inom skolan
I teknikens värld rör allt sig så fort att det ofta är svårt att hänga med. Men så är det inte för de yngre generationerna. De växer upp med en nappflaska i ena handen och en surfplatta i den andra. För dem har utbildningssystemet spelat ut sin roll. Med andra ord är det dags för ett paradigmskifte inom skolan.
Och det är inte så att vissa sektorer inom samhället är mer intresserade av förändringar än andra. Istället är det så att våra barn och ungdomar har drivit fram dessa förändringar. Deras sätt att förstå och relatera till världen har ändrats. Ett utbildningssystem som inte håller jämna steg med den virtuella – men mycket reella – verkligheten, kan vara ett slöseri med tid för eleverna. Och detta är tid de aldrig får tillbaka.
Vad för slags paradigmskifte inom skolan är det vi talar om?
Det traditionella linjära utbildningssystemet är helt enkelt inte längre brukbart. Under de senaste åren har vi märkt att en ändring är på gång, men den har ännu inte tagit form. Man skyller på lärarna, föräldrarna och även eleverna själva. Ett otroligt stort antal elever hoppar av från studierna. Barnen blir uttråkade i klassrummen.
Och här är det inte fråga om mindre justeringar eller tillägg till vad som redan finns. Tvärtom rör det sig om djupgående förändringar på institutionell nivå. Förändringar i lärarnas sätt att förmedla information och elevernas sätt att motta den.
Inte nog med det, utan dessutom måste vi revidera de värderingar vi lär ut i skolan och elevernas sätt att tillägna sig olika färdigheter. Detta var inget man prioriterade i det traditionella utbildningssystemet. Men detta är färdigheter våra ungdomar kommer att behöva som vuxna.
Linjär kontra horisontell utbildning
Idag lär våra barn sig mer på nätet och bland kompisar än i klassrummet. Lärarna besitter inte längre all information, utan eleverna kan själva finna den med hjälp av skärmar och appar. Barn vet hur de ska söka efter information de är intresserade av. Med andra ord behöver de inte vänta på att någon ska lära dem vad de vill veta.
Under de kommande åren kommer vi förmodligen att få se en betydande omdaning av lärarnas roll. I dagens värld behöver eleverna lärare som kan vägleda dem, inte lärare som förmedlar kunskaper de redan har.
Linjär utbildning bygger på överföring av information som är helt frånkopplad från någon emotionell betydelse. Den här sortens utbildning utgår från att barnen är okunniga och delvis “ofullbordade” och att lärarna måste göra dem kompletta. Man understryker skillnaden mellan lärare och elever. Det förekommer ingen dialog, ingen kreativitet. Inlärningen är flyktig och eleverna är relativt passiva.
I gengäld erbjuder de nya trenderna av horisontell utbildningen en elev-ledd erfarenhet, där eleverna söker kunskap. Här hävdar man att eleverna har förmågan att tänka kritiskt och det är väsentligt för dem att “lära genom att göra”. Därför bör lärarna fokusera mer på kompetens än innehåll. De måste veta hur man löser lärandesituationer.
Känslor och motivation
Vi har nu bevis på något som vi länge har misstänkt. Positiva känslor förbättrar förståelsen och minnet. De främjar också inlärningen. Känslor främjar minnet genom att förstärka de synaptiska kopplingarna och aktiviteten i det neuronala nätverket.
Följaktligen är neuroutbildning ett värdefullt redskap som kan hjälpa lärarna att utveckla sina elevers färdigheter och talanger. I sin tur underlättar detta inlärningsprocessen. Om lärarna förstår hur hjärnan fungerar och hur den inverkar på beteende och inlärningsmönster, är detta något alla vinner på.
Det är också mycket bra att lärarna vet hur hjärnan fungerar, hur den kontrollerar känslor och bearbetar information. Den tid då man planerade lektioner med utgångspunkt från läroböcker är på väg att försvinna.
Hur vi kan möta 2000-talets utmaningar med ett paradigmskifte inom skolan
Det råder allvarlig brist på utbildade yrkesmänniskor som tillgodoser behoven i dagens affärsvärld. Vår arbetsmarknad har ändrats på ett betydande sätt. Vårt gamla utbildningssystem byggde på den industriella revolutionen och den arbetskraft som det systemet krävde. Vi kan inte längre uppfostra våra barn på det viset, eftersom arbetsmarknaden behöver människor med andra färdigheter. Istället för människor som vet hur man utför en viss uppgift, fordrar moderna företag arbetstagare som är bra på att innovera.
Kreativitet, lagarbete, konfliktlösning, kritiskt tänkande, ledarskapsförmåga och nyskapande idéer är kompetenser som företag efterlyser. Därför är det viktigt att skaffa sig passande utbildning och bred kompetens. Det är enda möjligheten att möta framtiden. Ett paradigmskifte inom skolan är på väg, känner du det?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Krumm G.L, Filippetti V.A, Bustos D. (2014). Inteligencia y creatividad: correlatos entre los constructos a través de dos estudios empíricos. Universitas Psychologica.
