Varför du behöver vald ensamhet

· 7 december, 2015

Det finns få saker som framkallar så mycket sorg och medmänsklighet som att se någon ”vara ensam”. Fast vi som barn kanske uppskattade att bara ha oss själva som sällskap börjar vi i skolåldern uppmuntras att söka andras sällskap. När vi blir äldre bibehåller vi den missvisande tron att det är hemskt att inte ha kompanjoner i livet.

”Det finns människor som har partners, men som känner sig lika ensamma och tomma som om de inte hade någon.

Det finns andra som genom att inte vänta går med fel person, och som med sin själviskhet inte låter denna person gå även fast de vet att han eller hon inte kan göra dem lyckliga.

Det finns personer som stannar kvar i äktenskap och förhållanden som redan är raserade, som om tanken på att vara ensamma är svår och oacceptabel.

Det finns personer som väljer att ta andraplatsen när de försöker komma först, men den resan är svår, obekväm och fyller oss med smärta och övergivning.

Men det finns andra människor som är ensamma; som lever och skiner och hänger sig själva till livet på bästa sätt. Människor som inte tynar bort, utan rakt motsatt skiner ljusare och ljusare för var dag som går. Människor som lär sig att njuta av ensamhet eftersom det hjälper dem komma närmre sig själva; att växa och bli starkare djupt inombords.

Dessa personer är de som en dag, utan att veta exakt när eller varför, plötsligt befinner sig bredvid någon de älskar med sann kärlek, och blir förälskade på ett fantastiskt sätt.”

Moder Teresa

Det finns personer som inte känner till, inte vill ha eller inte förstår möjligheten att inte ha en partner eller att gå genom livet ensamma, vilket är varför de är så rädda för personer som föredrar att vara ensamma. Rädslan för att vara ensam går att ta på.

De flesta människor förstår inte att ens eget sällskap kan lära dig att skilja mellan vad du vill ha och inte ha i livet såväl som att respektera och försvara dig själv. Endast tiden låter dig vårda egenkärlek.

Personer som ser kärlek som en nödvändighet är förslavade av att det blir en förpliktelse att stanna i förhållanden som varit giftiga från första stund. Att se på kärlek på detta vis skapar beroenden som är verkligt dödliga för egenkärleken.

Att finna sällskap i sig själv är därför en så fantastisk skatt. Det handlar inte om att tro att vi är självgående i varje aspekt, för den socioemotionella aspekten är mycket viktig för att hålla oss mentalt friska.

Vad vi kan säga är att vi inte behöver någon annan, men vi föredrar att omge oss med personer som är på det klara med vilka vi är på insidan. Detta är grunden för emotionell självständighet. Det är mycket bättre att behöva andra för att vi älskar dem, än att älska andra för att vi behöver dem.

Sällskap

Frivillig egentid är perfekt eftersom det hjälper dig lära känna dig själv och att vårda och lita på dig själv. Du kan välja ensamhet även om du har en partner; du kan ha ett fullt relationsliv men fortfarande öronmärka några minuter per dag eller vecka för dig själv.

Kort sagt tror vi ibland felaktigt att vald ensamhet och påtvingad ensamhet är samma sak. Påtvingad ensamhet där du längtar och känner dig isolerad av din smärta är ett vapen som bryter ner människan. Än värre är att när vi känner denna typ av ensamhet tenderar vi att simulera likgiltighet i tron att detta skyddar oss och maskerar vår isolering när det i själva verket bara förstör vår kärlek.

Detta händer dock inte när ensamhet väljs; när vi behöver det för att rådgöra med oss själva och hitta en del av oss som vi har förlorat. Att hålla sig själv sällskap och njuta av dessa stunder av personlig intimitet hjälper oss att tänka och träna sinnet.

Vi spenderar halva våra liv med att försöka vara och göra andra lyckliga, och skapar därmed en konstant skyldighet att uppfylla vad andra kräver av oss utan att tänka på vår inre värld. Vald ensamhet och självstyret den möjliggör är den närmaste upplevelsen till frihet vi kan uppleva; med den kan vi njuta av vårt inre liv och eliminera bördan från våra skyldigheter till andra, även om det bara är för några timmar.

Att hålla oss själva sällskap är otvivelaktigt något extremt önskvärt och givetvis det enda sättet att uppnå inre balans på, oavsett vad samhället säger.