Big Fish: fisken som metafor för livet
Big Fish (2003), regisserad av Tim Burton, är en film laddad med symbolik och metaforer. Här ser vi inte de mörka scenerna vi brukar associera med Burton, utan raka motsatsen. Big Fish består av färg, ljus och harmoni.
Filmen handlar om Edward Blooms liv och hans relation till sin son Will. Will bor i Paris med sin gravida fru. Hans relation till sin far försämrades över åren och de kommunicerar endast genom hans mor, Sandra.
En dag ringer Sandra sin son för att berätta för honom att hans far är allvarligt sjuk. Will och hans fru reser då för att besöka honom.
Relationen mellan far och son i Big Fish
Edward och Will hade en bra relation under Wills barndom. Under åren har deras relation dock svalnat. Edward är känd för att berätta fantastiska historier om jättar, häxor, varulvar etc. Will älskade dessa historier när han var barn, men när han växte upp så insåg han att de inte var sanna.
Efter det vill han mest av allt få veta sanningen om sin far. Han kan inte acceptera att hans far inte håller fast vid fakta när han berättar historier.
Will försöker övertyga sin far om att berätta sanningen, men Edward är mycket stolt över sina historier. Det är något som han inte vill ändra på, inte ens för sin son.
Paradoxalt nog är Will själv författare. Även han berättar fantastiska historier om sådant som aldrig var och aldrig kommer att bli. Vi kan se att Edward och Will faktiskt inte är så annorlunda. En berättar historier, en annan skriver dem.
“Grejen med isberg är att du bara ser 10 procent. De öviga 90 procenten ligger under vattnet där du inte kan se dem. Det är så det är med dig, pappa. Jag ser bara den lilla biten som sticker upp ovanför vattnet.”
-William Bloom, Big Fish–
Will har svårt att acceptera sin far. Han litar inte på honom och han har kommit på teorier för att motivera hans frånvaro när han var barn.
I den delen av livet de befinner sig i blir Will en slags ersättare för sin far. Edwards liv är på väg att ta slut och ett nytt är på väg att börja. Will kommer att bli fadersfiguren som hans son behöver.
Först dömer och kritiserar Will sin far. Han tycker inte att han varit en särskilt bra förebild. En förälders jobb är dock aldrig lätt och nu måste även Will möta den verkligheten.
Han vill vara en helt annan slags far än vad hans egen far var för honom. Han vill tala sanning för sin son. Men det slutar med att Will börjar acceptera sin far och förstå denna sanning: att hans pappa kommer att lämna honom många berättelser i arv, och Will kommer att ta hans plats.
Metaforerna i Big Fish
Big Fish är den typ av historia som använder och kombinerar ett brett utbud av berättelser och incidenter. Det är Edward Blooms livshistoria. Efternamnet är en metafor för vad han just gör – blommar ut. Han föds, han når höjden av sin prakt och sedan börjar han steg för steg att vissna.
Det finns många metaforer i den här filmen. Vi ska försöka förklara de viktigaste och mest intressanta.
Fisken
När Edward berättar historien om sin barndom är fisken en viktig figur. Fisken är den röda tråden genom filmen som finns där från början till slut. Det är metaforen för Edward själv. När han var barn läste han om en fisk som ändrade storlek beroende på omgivningen. När den var fri kunde den tredubbla sig i storlek.
Edward förstår att han är som fisken och att hans begränsningar i livet är som en fiskskål. Edward inser att han för att uppnå sina mål måste räkna ut saker utifrån begränsningarna som finns.
Om vi lämnar fiskskålen är vi fria, vi kan bestämma vår egen väg och uppnå storhet. Samtidigt kan det vara skrämmande att lämna fiskskålen eftersom vi inte vet vad som finns där utanför.
“Har du någonsin tänkt att du kanske inte alls är för stor – utan att den här staden är för liten?”
-Edward Bloom, Big Fish–
Ögat
Vad har du att vara rädd för om du redan vet hur ditt liv kommer att sluta? I Edwards berättelser om sin barndom finns en häxa med ett glasöga. Om du tittar på glasögat ser du hur du kommer dö. Edward tittar på glasögat, ser hur han kommer att dö och accepterar det.
När han befinner sig i en farlig situation står han inför den och säger till sig själv: “Det är inte såhär jag ska dö.” På så sätt övervinner han sina rädslor och hinder och kan fortsätta framåt.
Edward accepterar sitt öde, vilket är detsamma för alla människor: döden. Han står inför det och övervinner det, han låter inte rädslan ta kontroll.
Ashton
Detta är Edwards fiskskål. Staden han föddes i. En liten, begränsad stad för en man med hopp och drömmar. Trots det har han ett gott rykte bland sina grannar och kan göra bra saker inuti sin fiskskål. Han gör allt detta utan att behöva möta alltför många hinder.
Fiskskålen är vår komfortzon. Den representerar konformism. Det är den plats där vi känner oss säkra och som är svår att lämna. Men i vår fiskskål är våra möjligheter begränsade. Därför bestämmer sig Edward för att lämna fiskskålen och möta det okända.
Spectre
Efter att ha lämnat Ashton och påbörjat sin resa stöter han på en rad hinder som han måste övervinna för att komma till Spectre. Detta är en utopisk stad där alla går barfota och ingenting någonsin händer.
Där finner han en före detta Ashtonbo, Norther Winslow. Winslow var en känd poet i staden som var menad för stora saker, precis som Edward. Därför gjorde han samma resa.
Norther blev dock fångad av en annan fiskekrok och han kan inte skriva sina dikter längre. Han hamnade i en annan fiskskål. Trots att Spectre är en underbar plats, är det också ännu en komfortzon.
Edward planerar att stanna, men han ändrar sig och fortsätter att röra på sig. Han har fortfarande mycket att se. Manusförfattaren valde inte namnet Spectre av en slump. Det är faktiskt en hänvisning till spöken och uppenbarelser. Det beror på att Spectre, förutom att vara en fiskskål, också är en bedräglig plats.
Det finns en fisk i floden som Edward tror är en kvinna eftersom den ändrar form beroende på vad betraktaren önskar. Edwards önskan var att hitta en kvinna.
Ringen
För att en fisk ska kunna nå sin maximala storlek kan den inte låta sig fångas. Edward måste undvika alla fiskekrokar som dyker upp i hans liv. Han måste undvika att gå tillbaka till fiskskålen, åtminstone tills han nått sina mål och lärt sig sina läxor.
Men om den rätta fiskekroken kommer så riskerar vi alla att hamna i fällan. Med andra ord, Edward avfärdar varje krok tills han finner den rätta. Fisken som Edward talar om låter sig fångas av hans vigselring.
Edwards fiskekrok var hans fru Sandra. Men för att komma dit behövde han ta sig över oändliga hinder, lämna sin trygghet, lära sig sina läxor och, i slutet av sitt liv, ta av sig skorna i en ny komfortzon.
Skor
Skorna skyddar våra fötter när vi vandrar. När vi är hemma behöver vi dem inte längre. I Spectre går alla invånare runt barfota. De behöver inte fortsätta vandra och därför behöver de inte heller sina skor längre.
Trots det lämnar Edward Spectre utan sina skor. Med andra ord lämnar han Spectre helt oskyddad eftersom han då kommer att möta paniken. Vid slutet av våra liv behöver vi inte längre våra skor. Vi kan slå oss ned och lägga undan dem en gång för alla.
Big Fish är en tänkvärd film
Big Fish är en modern fantasyhistoria som visar oss ett annat sätt att se på livet, att acceptera det. Var och en av oss kan göra extraordinära saker om vi lyckas övervinna våra rädslor, lämna tryggheten och gå vår egen väg.
“Ju svårare någonting är, desto mer givande är det i slutänden.”
-Edward Bloom, Big Fish–
