Blandade orsaker och symptom på dysartri
Språket är en viktig del av det dagliga livet. Det låter dig kommunicera dina behov med andra. Kan du tänka dig en situation där du inte kan uttala ord? Detta är en verklighet för de personer som lider av symptom på dysartri.
I den här artikeln kommer vi ta upp vanliga symptom på dysartri samt orsaker och behandlingar.
Vad är symptom på dysartri?
Denna neurologiska förändring påverkar kommunikationen och svalget. Folk med dysartri kan inte uttala eller strukturera ord på rätt sätt. De har också problem med att svälja mat.
De muskler som reglerar dessa mekanismer påverkas p.g.a. en oförmåga att kontrollera och koordinera musklerna. Här är några symptom på dysartri:
- Problem med att röra läpparna, käken och tungan
- Svårigheter med att kontrollera tonläget
- Andningsproblem (exempelvis att man tar haltande andetag)
- Problem med att uttala ord
- Väldigt slappa eller stela muskler
- Överskottsproduktion av saliv
- Invecklat tal
- Långsamt uttal
- Spänd röst
- Problem med att svälja
De effekter som dessa symptom har på patientens sociala liv kan leda till psykologiska problem. Folk med symptom på dysartri kan också drabbas av klinisk depression.
Det finns olika typer av dysartri:
- Slapp dysartri. Kännetecknas av problem med tonläget och muskelrörelser.
- Cerebellär dysartri. Ligger på spektrumet med ataxiska störningar. Denna typ av dysartri orsakas av hjärnskador. Patientens rörelsekoordination kommer då att påverkas. Personen har problem med rytmen då han eller hon talar.
- Blandad. Detta är den mest komplexa formen av dysartri och ger upphov till talproblem som ett resultat av förändrade motoriska system.
- Extrapyramidal dysartri.
Det finns också spastisk dysartri, vilket involverar de övre motoriska neuronerna. Detta orsakar svagheter och muskelspasmer vid ena sidan av kroppen.
Orsaker till dysartri
Folk med dysartri lider av någon form av hjärnskada, vilket gör det svårt för dem att uttala ljud och ord. Det finns bl.a. följande orsaker till dysartri:
- Medicinering som lugnande medel och narkotika.
- Olyckor: dysartri kan orsakas av huvudtrauman.
- Hjärntumörer.
- Neurodegenerativa sjukdomar: Parkinsons, Alzheimers, MS och ALS är några exempel.
- Hjärninflammation: infektioner kan orsaka encefalit, vilket innebär en inflammation av hjärnan.
Infektioner av det centrala nervsystemet, manganförgiftning, ateroskleros, etc. kan också leda till dysartri.
Behandling av symptom på dysartri
Behandlingen för dysartri beror på patientens symptom. Här är några av de vanligaste:
- Sväljterapi. Denna behandling involverar en stimulans av läpparna, tungan och halsen för att minska problemet. Terapeuterna använder tekniker som påverkar tungans rörelser.
- Oral rehabilitering. Detta beror på varje patients individuella situation, patientens omgivning, vilken typ av behandling det rör sig om samt terapeuten själv. Det är i grund och botten en uppsättning tekniker som är framtagna för att förbättra uttalet. Terapeuterna använder olika tekniker där patienten aktivt deltar. Man stimulerar dessutom lederna för att förbättra koordinationsförmågan och rörelserna.
- Man arbetar med hållningen. Patienten lär sig hur man står och rör sig på rätt sätt så att ljuden produceras ordentligt. Bra hållning hjälper med artikuleringen, andningen och svalget.
- Matanpassning. Detta involverar att man introducerar mat med olika konsistenser för att minska risk för att personen sätter i halsen. Forskningen har visat att olika typer av mat kan orsaka problem, men det viktigaste är att vara uppmärksam på patienten och anpassa terapin till vederbörandes behov.
- Uttalsingripande. Detta är en uppsättning tekniker för att stärka och förbättra koordinationen av käke, tunga och läppar.
Ett tvärvetenskaplig tillvägagångssätt
Att behandla dysartri kräver ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Patienterna behöver hjälp från läkare, talpedagoger, arbetspedagoger och psykologer.
Bland dessa personer så är det antagligen talpedagogen som har det viktigaste arbetet.
I en studie vid namn “Tal- och språkpedagogens roll vid hantering av dysartri och dysfagi hos Parkinsons sjukdom”, upptäckte forskarna att talpedagogens roll förbättrade talet hos patienter med Parkinsons.
De upptäckte dessutom att talterapin stärkte de organ och muskler som används då en person sväljer.
Detta tillstånd påverkar patientens livskvalitet. Det är därför extremt viktigt att man är medveten om patientens symptom och att man har en lämplig behandlingsplan som guidas av en specialist.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Benaiges, I.C. & Farret, C. A. (2007). Papel de la logopedia en el tratamientoo de la disartria y la disfagia en la enfermedad de Parkinson. Neurol Supl, 3 (7), 30-33.
- González, R.A. & Bevilacqua, J.A. (2012). Las disartrias. Revista del hospital clínico universitario de Chile.
- Lami Alvarez, L. Disartria. Hospital Hermanos Ameijeiras. Recuperado de: http://www.sld.cu/galerias/pdf/sitios/rehabilitacion-logo/disartria.pdf