Dysexekutivt syndrom: då frontalloben fallerar

Hur kan en hjärnskada påverka den kognitiva prestationsförmågan och beteendet? I den här artikeln reder vi ut begreppen.

Skriven och verifierad av psykologen Francisco Roballo.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Dysexekutivt syndrom (DES) uppstår då frontalloben fallerar; mer specifikt i den prefrontala regionen. Denna del av din hjärna hanterar de mest komplexa exekutiva funktionerna.

Skador på det prefrontala området kan orsaka minnesproblem, problem med uppmärksamheten, problem med språk och uppfattning, etc. Det främsta problemet manifesterar sig dock i beteendet.

Dysexekutivt syndrom omfattar ett antal symptom som påverkar patientens intellektuella prestanda.

Vilka viktiga funktioner påverkar dysexekutivt syndrom?

Frontalloben är, på en metaforisk nivå, dirigenten för din hjärnas orkester. Symptomen kommer bero på skadans specifika område, men de främsta konsekvenserna påverkar följande funktioner:

• Motoriska förmågor. Förändringar i din förmåga att reagera. Du upprepa dina handlingar och du är oorganiserad.
• Uppmärksamhet. Dina svar påverkas och även din generella förmåga att koncentrera dig.
• Språk. Du har talproblem, du har problem med att namne saker och du glömmer bort dina idéer.
• Uppfattning. Din uppfattningsförmåga förändras och du har problem med att identifiera föremål.
• Beteende. Skadan kommer påverka ditt beteende mer än något annat. Beroende på var skadan uppstår så kan du uppvisa apati och även olämpliga sociala interaktioner.
• Minnet. Du har problem med att ta till dig och komma ihåg information.

Då frontalloben fallerar: motorisk funktion

Förändringar i motoriska funktioner tenderar att visa sig som patologiska reflexer. Det handlar om automatiska, okoordinerade svar.

Uthållighet innebär i detta samband dock en oförmåga att implementera nya strategier och utföra uppgifter.

Ett exempel på detta är då individen ständigt försöker och misslyckas med att öppna en dörr, men byter aldrig taktik. Ett annat symptom är hyperaktivitet och svårigheter med att koncentrera sig på saker.

Försämrad uppmärksamhet

Som vi nämnt ovan är uppmärksamheten en funktion i hjärnans frontala område.

Om du drabbas av en skada i detta område så kan du kanske ha förhöjda reaktioner på sensoriska stimulin och kan ha svårt att koncentrera dig på vad du vill göra.

Minne

En hjärnskada påverkar minnet. Det kan begränsa din förmåga att ta till dig information, och det kan även orsaka anterograd amnesi (oförmåga att skapa nya minnen).

En hjärnskada kan ge upphov till att personen inte kan organisera de händelser som uppstått, vilket leder till förvirring.

Beteende och dysexekutivt syndrom

Den prefrontala skadan är inte alltid associerad med apati och en brist på emotionella svar, utan snarare med omogenhet.

Beteendeförändringar beror generellt på var skadan tar plats och vilken typ det rör sig om. Dessa faktorer kan resultera i väldigt olika konsekvenser:

• Skador vid den vänstra loben. Patienterna är apatiska och distanserade. De är inte intresserade av social interaktion.
• Skador vid den högra loben. Patienterna tenderar att lida av emotionella hämningar. De beter sig ibland också på sexuellt olämpliga sätt.

Språk

Givet att det är den vänstra hemisfären i hjärnan som för det mesta har hand om språket så kan skador på hjärnan ha väldigt negativa konsekvenser.

Patienterna kan ha problem med att konceptualisera och göra analyser. De flesta patienter har kvar sitt formella tal, men då de inte kan planera och memorera lika bra så kommer talet att vara repetitivt.

Beteendeförändringarna påverkar även kommunikationen.

Uppfattningsförmågan då frontalloben fallerar

De förändringar som påverkar uppfattningsförmågan är oftast de som syns mest.

De mest uppenbara förändringarna är relaterade till uppgifter som involverar visuella sökningar (selektiv uppmärksamhet). DES-patienter har ofta problem med att känna igen personer och platser.

De uppvisar även problem med spatial orientering och problem med ögonrörelserna.

Den organiska grunden till dysexekutivt syndrom

De detaljerade symptomen tenderar att uppstå i komorbiditet med skador på frontalloben, speciellt personens prefrontala cortex.

Men forskning inom neuropsykologin har gjort att vi nu förstår mer av den specifika relationen mellan symptomen baserat på den skadade strukturen:

• Dorsolaterala prefrontala cortex. Skador på detta område kommer försämra den kognitiva funktionen. Patienterna har svårigheter med att planera och lösa komplexa problem. Det påverkar även den kognitiva flexibiliteten och förmågan att utföra motor-relaterade uppgifter.
• Orbifrontala barken. Skador på detta område orsakar ofta beteendeproblem som aggressivitet, irritation och en oförmåga att anpassa sig till sociala normer. Dessa patienter tenderar också att kommunicera genom att imitera vad andra personer gör. De upprepar de rörelser och tal hos personerna i deras närhet.
• Främre gördelvindlingen. Detta område är associerat med apati, aktiveringsproblem och spontana beteenden. Det påverkar även patientens förmåga att känna igen emotionella uttryck. Individer med denna typ av hjärnskador lider ofta av depression.

Då frontalloben fallerar: utvärdering och behandling

Neuropsykologer diagnostiserar DES. De använder standardiserade tester för att hjälpa till med att utvärdera patienterna. Diagnosen är en process som involverar neurologer och annan sjukvårdspersonal.

Anledningen till detta är att en utvärdering av skadan och en full rapport måste göras för att kunna göra rätt diagnos.

Behandlingen involverar återhämtning och bevarande av patientens kognitiva funktioner, beroende på hur allvarliga skadorna är och var de befinner sig.

Detta ingrepp kan också involvera medicin föra att hjälpa till med att kontrollera de symptom som påverkar patientens sociala liv.

Hjärnskador och stroke kan orsaka detta syndrom. De främsta symptomen är försämrade hjärnfunktioner.