Daniel Goleman och hans teori om emotionell intelligens

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Valeria Sabater

Senaste uppdateringen: 28 mars, 2024

En briljant hjärna och ett högt IQ är ganska värdelöst om vi inte förstår empati. Om vi inte vet hur man läser våra egna känslor (och andras), om vi är främlingar i vårt eget hjärta och saknar den sociala medvetenhet som låter oss skapa band, hantera rädsla och vara bestämda… Enligt Daniel Goleman är emotionell intelligens den sanna nyckeln till lycka.

Debatten om vad som är och inte är intelligens tycks fortfarande fortgå. Empiriska bevis bekräftar till exempel existensen av Spearmans “G”-faktor, som ses som en grundläggande och vital grund som definierar allt intelligent beteende.

Vi har även den triarkiska teorin från Robert J. Sternberg, och givetvis Howard Gardners populära fokus på flera intelligenser.

Så var är då den så kallade emotionella intelligens som Daniel Goleman talar om? Det kan faktiskt intressera dig att höra att essensen hos denna idé alltid funnits där under psykologins historia.

Emotionell intelligens under årens lopp

Professor Goleman kom inte på den, men populariserade den 1995 i sin bok “Emotional Intelligence”, som redan sålts i fler än fem miljoner exemplar. Så tidigt som 1920 beskrev till exempel Edward L. Thorndike vad han kallade “social intelligens” – en grundläggande förmåga att förstå och motivera andra människor.

På 40-talet tydliggjorde sedan David Wechsler att inget intelligenstest är giltigt om den emotionella aspekten inte togs i åtanke. Senare lade Howard Gardner själv grunden med den sjunde av hans intelligenser, den så kallade interpersonella intelligensen, vilken otvivelaktigt är väldigt lik emotionell intelligens.

Det dröjde dock till 1985 innan termen emotionell intelligens först dök upp i Wayne Paynes doktorsavhandling, vid namn “En studie av känslor: utvecklingen av emotionell intelligens”.

Bara tio år senare påbörjade en amerikansk psykolog och journalist vid namn Daniel Goleman vad han än idag arbetar på. Det hjälper oss att förstå vilken stor kraft känslor har och vad vi är, vad vi gör samt hur vi relaterar.

Daniel Goleman och emotionell intelligens

Daniel Goleman började som journalist på The New York Times och är idag en guru av emotionell intelligens. Han är nu i 70-årsåldern, och hans lugna leende och genomträngande blick håller fortfarande vår uppmärksamhet.

Det är som om han alltid kunnat se längre än resten av oss; en man som inte missar detaljer, som finner kopplingar där resten av oss bara ser sammanträffanden.

Han säger alltid att hans passion för psykologi kommer från hans mor – en socialarbetare med specialisering inom psykiatri. Hon samlade på sig böcker om neurovetenskap, det mänskliga sinnet och beteendevetenskaperna. Dessa böcker utgjorde hans barndom och dagliga liv.

Under en tid var de inget mer än otydbara texter han läste med oförklarlig fascination. Senare blev de dock hans motivation och en väg till den han är nu: den största populariseraren av social intelligens.

Vad är egentligen emotionell intelligens?

Det är ett sätt att se intelligens bortom dess kognitiva aspekter (såsom minne och problemlösning). Vi talar huvudsakligen om vår kapacitet att effektivt adressera andra och oss själva, att sammankoppla och hantera våra känslor, att motivera oss själva, att bromsa våra impulser, att övervinna frustrationer…

Goleman förklarar att det finns fyra grundläggande dimensioner inom hans syn på emotionell intelligens:

• Den första är självkännedom. Det refererar till vår förmåga att förstå vad vi känner, att ha en koppling till våra värderingar, vår essens.
• Den andra aspekten är självmotivation och vår förmåga att orientera oss mot våra mål, att återhämta oss efter bakslag, att hantera stress.
• Den tredje har att göra med vår sociala medvetenhet och empati.
• Den fjärde länken är otvivelaktigt den emotionella intelligensens “vises sten”: vår förmåga att relatera, kommunicera, nå överenskommelser och skapa positiva såväl som respektfulla band med andra.

Daniel Goleman påminner oss i sina böcker om behovet att ha färdigheter inom dessa fyra områden. Annars får man till exempel en person som är tränad i emotionell intelligens, men som endast nått självmedvetenhet utan förmågan att känna empati med andra. Vi bör därför se dessa fyra områden som en helhet.

Emotionell intelligens kan läras och förbättras enligt Daniel Goleman

I sina böcker “Emotional Intelligence” (1995) och “Social Intelligence” (2006) förklarar författaren att en del av denna förmåga, denna kapacitet, hittas i vår egen epigenetik. Den kan alltså aktiveras och avaktiveras beroende på den emotionella och sociala miljö vi växer upp i.

Men här ligger den sanna magin. Emotionell intelligens har även att göra med hjärnans plasticitet, där stimuli, kontinuerligt utövande och systematisk inlärning skapar förändringar och kopplingar. Vi kan bli mycket mer skickliga i alla dessa fyra områden.

Daniel Goleman påpekar även behovet att uppfostra barn i enlighet med detta. När det kommer till vuxenvärlden vet vi att det inte finns någon brist på seminarier, böcker och andra typer av träning.

Detaljer om emotionell intelligens

Det handlar om vilja och ihärdighet i utövandet av nycklarna som professor Goleman skriver om:

• Vi måste upptäcka känslan bakom alla våra handlingar.
• Vi måste expandera vårt emotionella språk (ibland räcker det inte att säga “jag är ledsen”, vi måste vara mer specifika. “Jag är ledsen eftersom jag känner mig besviken, lite arg och förvirrad på samma gång”).
• Kontrollera vad du tänker för att kontrollera hur du beter dig.
• Leta efter anledningar bakom andras beteende, var förmögen att förstå deras synsätt och känslor.
• Uttryck dina känslor bestämt.
• Förbättra dina sociala förmågor.
• Lär dig att motivera dig själv och kämpa för sakerna som kan föra dig närmare lycka.

Avslutningsvis innefattar intelligens mer än bara IQ, och framgång är beroende av alla dessa faktorer. Vi talar om personlig framgång där vi sammankopplar bättre med andra, där vi lever i balans och harmoni och känner oss kapabla, fria, lyckliga och personligt uppfyllda. Det är ett äventyr!

Bibliografiska referenser:

-Daniel Goleman (1995) Emotional Intelligence: Why It Can Matter More Than IQ

-Daniel Goleman (2011) The Brain and Emotional Intelligence: New Insights