De fyra stora jungianska arketyperna

Jagets arketyper skiljer sig från de andra arketyper som Jung föreslagit genom att de enligt den schweiziska psykoanalytikern har större inverkan på individuell utveckling. Från dem skulle alltså det mänskliga psyket ta form.

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Edith Sánchez

Senaste uppdateringen: 22 mars, 2023

De fyra stora jungianska arketyperna av jaget är också kända som “högre” eller “huvudsakliga” arketyper. Faktum är att de är omedvetna representationer som har ett stort inflytande på utvecklingen av det mänskliga psyket. Detta enligt Carl Gustav Jungs analytiska psykologi.

Arketyper är universella mönster som utgör en del av det kollektiva omedvetna. Med andra ord, de är omedvetna egenskaper som är gemensamma för hela mänskligheten. I själva verket bestämmer de specifika sätt att vara.

Carl Gustav Jung använde religion och mytologi för att definiera dessa mönster och modeller. Därför kom han fram till definitionen av ett stort antal arketyper. Det finns dock fyra som är av särskild betydelse. Dessa är kända som jagets arketyper. De är som följer:

Anima och Animus

Anima

Detta är en av de fyra stora jungianska arketyperna av jaget. Faktum är att begreppet kommer från latinet för själen. Det motsvarar bilden av det eviga feminina i det omedvetna hos en man. Det är kopplat till erosprincipen. Den definierar eller återspeglar karaktären på de relationer som en man upprättar med en kvinna.

Enligt Jung har denna arketyp fyra utvecklingsfaser eller fyra nivåer av evolution:

• Eva. Det motsvarar kvinnan som föremål för mannens begär. På så sätt ger kvinnan näring, trygghet och kärlek. Den grundläggande arketypen skulle vara Eva eller Gaia.
• Helena. Kvinnans grundinstinkt får nya nyanser. Faktum är att de ses som självständiga, intelligenta och insiktsfulla, om inte alltid dygdiga. Den väsentliga arketypen skulle vara Helena av Troja.
• Maria. Spiritualisering eller spiritualiserat moderskap. Män uppfattar kvinnor som dygdiga. Den motsvarar modellen av Jungfru Maria.
• Sofia. Visdomen eller det eviga femininas visdom. Kvinnor har helt integrerats och besitter både negativa och positiva egenskaper. Det motsvarar Sofia, den grekiska visdomens gudinna.

Animus

Animus är motsvarigheten till anima. Det motsvarar bilden av det eviga maskulina i det omedvetna hos en kvinna. Animus hänvisar till begreppet “ande”. Det styrs av principen om logotyper. Dessutom är det kopplat till idévärlden och det andliga. I detta fall, liksom i det föregående, orsakar den omedvetna identifieringen med respektive arketyp en känsla av desillusion med det motsatta könet.

Liksom anima har animus, enligt Jung, fyra nivåer av evolution:

• Tarzan. Representationen av fysisk makt, atleten. Paradigmet skulle vara Hercules.
• Byron. Initiativ och drivkraft. Det är representerat i den mytologiska figuren Apollon.
• Lloyd George. Dygderna förvandlas till ord. Därför dyker prästen eller läraren upp.
• Hermes. Den högsta manifestationen av det maskulina. Det är den som förenar det medvetna och det omedvetna. Det representeras av Hermes-figuren.

Persona – den av de stora jungianska arketyperna som representerar vår image

Persona representerar det omedvetna området av oss själva som vi vill dela med andra. I själva verket skulle det kunna sägas vara något som närmar sig ens ‘offentliga image’. Det består av omedvetna element. Dessa harmoniserar dock med medvetna inslag. Av denna anledning vill de göra sig kända för andra.

Persona sammanfaller med det latinska ordet, som i sin ursprungliga betydelse betyder ‘mask’. Därför har persona som arketyp med det sociala jaget att göra. Det gäller också de många aspekter som den antar efter de specifika omständigheterna. Det styrs av principen om anpassning.

Skugga – motsatsen till persona

Skugga skulle vara motsatsen till persona. Faktum är att Jung definierade det med dessa ord: “Skuggan är bilden av oss själva som glider med bakom oss när vi går mot ljuset”. Det är en av de mest intressanta arketyperna av jaget. I själva verket motsvarar det den dolda delen av en individ. I själva verket är det dennes “andra ansikte”, det som är gömt inte bara för andras ögon utan också för denne själv.

Skuggan är den mörka delen av personligheten som inte ens individen har tillgång till. I själva verket känner denne inte igen de funktioner som finns i det omedvetna området som sina egna, även om de tillhör denne. Därför avvisar individen dem omedvetet. Men om dessa egenskaper får styrka blir de antagonister till jaget. Skuggan styrs av principen om kaos.

Jaget – den av de stora jungianska arketyperna som representerar vår helhet

För Jung är jaget den väsentliga arketypen för det kollektiva omedvetna. I själva verket representerar den människans helhet eller maximala uttryck. Med Jungs ord, “motsatsernas förening par excellence”. Det kan ses som något som liknar det sista steget i människans utvecklingsprocess. Eller, som Jung uttrycker det, om individuationsprocessen.

Helheten som denna arketyp refererar till manifesterar sig som transpersonlig kraft. Det inkluderar psykets centrum, det som styr en person. Dessutom inkluderar det ödet dit denne är på väg, oavsett om denne är medveten om det eller inte. Det bestäms av principen om koherens och struktur. Detta konfigurerar balansen.