De konkreta operationernas stadium av Piaget
De konkreta operationernas stadium är en del av teorin om kognitiv utveckling (av Piaget kallad intelligensutveckling) som föreslogs av Jean Piaget, vars upptäckter är grundläggande inom positiv psykologi. Enligt denna teori har barns tänkande unika egenskaper och dessa varierar beroende på mognadsstadiet och interaktionen med miljön.
Dagens artikel kommer att diskutera hur logiken hos ett barn som inleder det konkreta operativa steget fungerar. Vad är dess perspektiv på världen? Vilka problem kan det lösa?
Piagets teori om intelligensutveckling hos barn och ungdomar
Den Schweiziska psykologen Jean Piaget revolutionerade helt tänkandet angående barns utveckling och begreppet intelligens som funnits fram tills dess. Hans utvecklingsteori ifrågasatte själva idén huruvida barn var mindre kompetenta tänkare än vuxna. Han ifrågasatte också om teorin stämde att de var överlämnade till sin miljö vilket var något som folk trodde fram till 1940-talet.
Således demonstrerade Piaget genom geniala experiment att barns sätt att tänka kanske inte är sämre än hos vuxna, bara annorlunda. Samtidigt har han kritiserats för att ha applicerat begränsningar på barns förmåga att ta till sig avancerad information. I sin teori om intelligensutveckling beskrev han spädbarn som ”små forskare”. Han observerade att de aktivt arbetar med miljön, och experimenterar och modifierar sitt tänkande enligt resultaten de får.
Enligt Piaget konstruerar barn en serie mentala representationer av världen i enlighet med sitt mognadsstadium. Detta beror på att de observerar avvikelserna mellan sin mentala karta och den verklighet de uppfattar när de interagerar med sin miljö. Således tillåter det dem att gradvis modifiera sin uppfattning.
De konkreta operationernas stadium
Piaget delade in sin teori om kognitiv utveckling i fyra huvudsteg:
- Det sensomotoriska stadiet.
- Det preoperationella stadiet.
- De konkreta operationernas stadium.
- De formella operationernas stadium.
Alla barn går igenom dessa steg i samma ordning mot ett tankesätt som utvecklas i komplexitet och abstraktion.
Enligt Piagets teori pågår de konkreta operationernas stadium mellan 6 och 12 års ålder. Emellertid erkänner han förekomsten av individuell och kulturell variation. Detta tredje steg i utvecklingsteorin är grundläggande genom att det är början på ett logiskt eller operativt tänkande hos barnet.
I de konkreta operationernas stadium har ett barn förvärvat tillräcklig biologisk mognad för att börja fungera genom regler. Med andra ord är det viktigaste kännetecknet för detta steg utvecklingen av logiskt tänkande. En som inte längre kräver så mycket fysisk manipulation. Dessutom tillåter det dem flexibel reflektion, den typ som inte bara baseras på föremålens utseende.
Enligt Piagets experiment skulle ett barn som befinner sig i det konkreta operativa skedet mentalt kunna rangordna en samling pinnar efter storlek. Faktum är att det inte alls skulle behöva vidröra dem fysiskt.
De konkreta operationernas stadium: serier, klassificering och bevarande
Enligt Piagets teori om intelligensutveckling kommer ett barn i de konkreta operationernas stadium att förvärva tre grundläggande operationer som beskrivs nedan:
- Seriering är förmågan att jämföra och rangordna element baserat på deras skillnader. Denna operation är nödvändig för hantering av begrepp som tal, tid, mätningar och orientering. Som ett praktiskt exempel har ett barn som ännu inte har nått de konkreta operationernas stadium ett begrepp om tid där de inte skiljer mellan en minut och en timme.
- Klassificering är förmågan att klassificera objekt efter deras egenskaper och avgöra om de tillhör en viss uppsättning eller hierarki. Således kan ett barn som inte har förvärvat färdigheterna i de konkreta operationernas stadium inte förstå förhållandet mellan människor och däggdjur. Det vill säga, de kan inte förstå att alla människor är däggdjur men att alla däggdjur inte är människor.
- Slutligen hänvisar operationen för bevarande till det faktum att ett objekt kan vara detsamma trots förändringar i dess utseende. Med andra ord skulle omfördelningen av ett element inte påverka egenskaper som dess massa, volym eller längd. Ett möjligt experiment skulle vara att visa ett glas vatten och hälla innehållet i ett annat mindre glas, och utan att variera kvantiteten. Ett barn som ännu inte har inlett de konkreta operationernas stadium skulle tro att det finns mer vätska i det senare eftersom vattenytan befinner sig närmare kanten.
De konkreta operationernas stadium och det praktiska barnet
Piagets teori om intelligensutveckling byggde grunden för dagens evolutionära psykologi. För första gången föreslogs ett perspektiv på barns unika tänkande. Dessutom beskrev den processerna för biologisk mognad. Den beskrev förhållandet till omgivningen som också ligger till grund för utvecklingen av mentala processer.
De konkreta operationernas stadium är den tredje etappen av de faser som beskrivs av Piagets teorier. I detta grundläggande skede berikas barn med logiska föreställningar och kan använda sig av mer flexibelt tänkande. De viktigaste operationerna som förvärvats i detta skede är seriering, bevarande och klassificering. Dessa tre färdigheter gör det möjligt för dem att lösa problem på ett mer systematiskt sätt.
Slutligen beskriver människor vanligtvis detta stadium som födelsen av ”det praktiska barnet”. Främst eftersom det överträffar de tidigare faserna relaterade till lärande. Det gör det genom aktivitet och intuition. Ett praktiskt barn lär sig inte längre genom försök och misstag utan kan använda sig av vetenskaplig logik.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Babakr, Z., Mohamedamin, P., & Kakamad, K. (2019). Piaget’s cognitive developmental theory: Critical review. Education Quarterly Reviews, 2(3). https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=3437574
- Delgado, J. (2015). Nuevas perspectivas en psicología del desarrollo: una aproximación crítica al pensamiento piagetiano. Infancias Imágenes, 14(2), 145-154. https://geox.udistrital.edu.co/index.php/infancias/article/view/9104
- García, Y., & Rodríguez, A. (2012). Reversibilidad y anticipación en situaciones de convivencia escolar. Plumilla Educativa, 10(2), 203-222. https://dialnet.unirioja.es/servlet/articulo?codigo=4323067
- Papali, D, y Maltorrell, G. (2017). Desarrollo humano (13a ed.). McGrawHill.
- Piaget J. (1968). Educación e instrucción. Proteo.
- Piaget J. (1961). La formación del símbolo en el niño. Fondo de Cultura.
- Sanghvi, P. (2020). Piaget’s theory of cognitive development: a review. Indian Journal of Mental Health, 7(2), 90-96. https://indianmentalhealth.com/pdf/2020/vol7-issue2/5-Review-Article_Piagets-theory.pdf