Jean Piaget och hans teori om inlärning

· 10 oktober, 2018

Jean Piaget är ett av de namn som alltid står skrivna med guldskrift inom psykologin. Hans teori om bandomens kognitiva inlärning har fått oss att se honom som den moderna pedagogikens fader. Han upptäckte att logikens principer börjar formas inom oss innan vi börjar använda själva språket.

Det kommer från en sensorisk såväl som motorisk aktivitet och samspelet med omgivningen. Speciellt med den sociala kulturella omgivningen. Låt oss ta en närmare titt på länken mellan Piagets arbete och inlärning.

Psykisk utveckling börjar vid födseln och avslutas när vi når vuxen ålder. Det kan jämföras med den organiska tillväxten. Det är en ständig utveckling mot ett tillstånd av balans. Våra kroppar utvecklas till ett relativt stabilt läge som karaktäriseras av att vi slutar växa och att organen har mognat. På samma sätt kan den mentala utvecklingen ses som en utvecklande process tills det når ett slutskede av balans. Även denna nås i vuxen ålder.

Jean Piaget och inlärning

Piagets teorier om psykologi och inlärning baseras på mental utveckling, språk, lek och förståelse. Detta är varför lärarens främsta uppgift är att generera intresse. Detta intresse är ett instrument med vilket hon kan förstå och samspela med eleven. Forskningen på detta område utfördes under nästan fyrtio år. Teorin har inte bara som mål att lära känna barnet bättre eller att förbättra de pedagogiska metoderna och inlärning; den fungerar även som utvärdering av barnen som människor.

”Skolundervisningens främsta mål borde vara att skapa män och kvinnor som är kapabla att göra nya saker, inte bara upprepa vad de tidigare generationerna har gjort. Män och kvinnor som är kreativa, uppfinningsrika och upptäckare. Människor som kan vara kritiska, utvärderande och inte nödvändigtvis accepterar allt som erbjuds dem.”

-Jean Piaget-

jean piaget har lämnat stort avtryck på dagens undervisning

Piagets huvudsakliga idé är att det är essentiellt att förstå hur barnets mentala mekanism formas för att förvärva sin natur och sin funktion som vuxen. Hans pedagogiska teorier baserades på psykologi, logik och biologi. Detta reflekterades i hur han definierar tänkande och hur det bestäms av genetiken och sedan byggs upp genom social kulturell stimuli.

En person mottar information på ett aktivt sätt, oavsett hur omedveten eller passiv processen kanske verkar.

Att lära sig att anpassa sig

Enligt Piagets teori är inlärningen en process som bara är logisk under förändringar. Därför är inlärning delvis ett sätt att veta hur man anpassar sig till förändringar. Den här teorin förklarar dynamiken bakom förändring genom processen av assimilering och anpassning.

Assimilering hänvisar till sättet på vilket vi mottar en stimulans från omgivningen på en social nivå. Anpassning å andra sidan innebär en förändring av det nuvarande samhället som svar på omgivningens krav. Genom assimilering och anpassning omstrukturerar vi vår inlärning genom utveckling. Termen som används för detta är kognitiv omstrukturering.

Anpassning och assimilering

Den här anpassningen, eller justeringen, är processen när subjektet ändrar sina planer och kognitiva strukturer för att kunna föra in nya objekt i strukturen. Detta kan uppnås genom att skapa en ny plan eller genom att förändra en redan existerande, så att ny stimulans och relaterat beteende kan integreras.

Assimilering och anpassning är två parallella och konstanta processer i kognitiv utveckling. För Jean Piaget interagerar assimilering och anpassning med varandra i en balanserad process. Detta kan anses som en högre regleringsprocess som styr förhållandet mellan assimilering och anpassning.

Jean Piaget och inlärningsmetoder

John Lennon sade att livet är vad som händer med oss medan vi smider andra planer, och ofta kan det verka så. Mänskliga varelser behöver en särskild säkerhet för att leva fridfullt, och detta är så vi ofta skapar vår illusion om varaktighet. Vi föreställer oss att allt är statiskt och att inget förändras.

Detta är naturligtvis inte sant. Allting förändras konstant, inklusive oss själva. Vi är oftast inte medvetna om det förrän förändringen är så uppenbar att vi inte har något annat val än att möta den.

”Intelligensen är vad vi använder när vi inte vet vad vi ska göra”

-Jean Piaget –

Vi socialiserar genom språket

Under tidig barndom bevittnar vi en förändring av vår intelligens. Från att vara sensoriskt, motoriskt och praktiskt baserad, förändras den till riktiga tankar under det dubbla inflytandet av språk och socialisering.

Språket influerar den genom att tillåta subjektet att förklara sina handlingar. Det underlättar en konstruktion av dåtiden och hjälper till att återkalla ögonblick och situationer som vägledde våra föregående handlingar.

Det tillåter oss även att förutsäga framtida handlingar som ännu inte har inträffat. Vi kan sätta ord på dem och de behöver inte ens utföras. Detta är startpunkten för våra tankar som en kognitiv process, och det är även Piagets startpunkt (Piaget 1991).

Språket självt, som en effekt, kombinerar koncept och uppfattningar som hör till alla och förstärker individuellt tänkande genom ett brett system av kollektiv tänkande. Ett barn har nått det här senare steget av utveckling när han slutligen kan uttrycka sig själv på det här sättet. På samma sätt, på ett generellt plan, inträffar samma sak med tankar som såväl som med beteende.

Istället för att till fullo anpassa sig till de nya verkligheter som barnet upptäcker och gradvis bygger upp, måste han eller hon gå långsammare fram. De måste integrera den här informationen med sin karaktär och sin handling. Denna egocentriska assimilation karaktäriserar både barnets inledande tankeprocess och deras integration i samhället.

jean pieaget om undervisning och socialisation

”God pedagogik måste försätta barnet i situationer där det kan ha riktiga upplevelser av livet. Språket hjälper oss att förutse dessa situationer.”

-Jean Piaget-

Jean Piaget och evolutionens motor

1976 publicerade Piaget en liten bok med titeln Behavior, The Engine of Evolution. I den här boken presenterar han sitt perspektiv på hur vårt beteende fungerar som en bestämmande faktor på evolutionär förändring. Han argumenterar att beteendet inte endast är en produkt av det, vilket hade varit fallet om om det rörde sig om mekanismer självständiga från dessa organismers handlingar.

Piaget argumenterar huvudsakligen med neo-darwinistiska utlägg. Han tror att biologisk evolution inte enbart inträffar genom naturligt urval. Ett naturligt urval som uteslutande är en produkt av slumpmässiga genetiska variabler och med olika grader av överlevnad och reproduktion som funktion av fördelar av anpassning.

Ur det här perspektivet skulle det kunna vara en självständig process från organismens beteende. Detta skulle kunna vara förklaringen till konsekvenserna, för eller ofördelaktiga, av de fenotypiska förändringar orsakade av totalt slumpmässiga mutationer och överförda genom generationer.

Beteende består enligt Piaget av manifestationen av den globala dynamiken av organismen som ett öppet system i konstant interaktion med omgivningen. Det kan även vara en faktor i evolutionär förändring.

För att förstå förklara de mekanismer, genom vilka beteende skulle fullfölja den här funktionen, tar han till konceptet epigenetik och sin egen förklarande modell genom assimilering och anpassning. Epigenetik är den ömsesidiga interaktionen mellan en genotyp och omgivningen för att bygga en fenotyp baserad på erfarenhet.

”När du lär ditt barn någonting tar du för alltid ifrån det möjligheten att upptäcka det själv”

-Jean Piaget-

kreativitet är en grundsten i jean pieagets inlärningsteori

Piaget menar att allt beteende innebär ett essentiellt ingripande av interna faktorer. Han pekar också ut att allt djuriskt och mänskligt beteende är att anpassa sig till omgivningens villkor. Detta utöver dess kognitiva assimilering, som vi ser som en integration av föregående beteendemässiga strukturer.

Piagets bidrag till nutida undervisning

Vi anser Piagets bidrag till undervisning vara extremt viktig för formuleringen av undervisningsteori. Piaget är grundaren till den genetiska psykologin. Detta har på ett betydande sätt influerat teorin och utövandet av undervisning som skapats runt den. Detta är distinkt gentemot de naturliga förändringar som lett till olika formuleringar genom tiderna.

Piagets bidrag har lett till utveckling av många viktiga delarbeten. Hans arbete centreras runt hans upptäckter om mänskligt tänkande ur ett biologiskt, psykologiskt och logiskt perspektiv. Vi borde klargöra att termen”genetisk psykologi” inte är menat ur en biologisk eller fysiologisk kontext, eftersom den inte refererar till mänskliga gener. Den refereras till som genetisk eftersom han utvecklade sitt arbete med hänvisning till uppkomsten eller ursprunget för den mänskliga tanken.

Ett av de största bidragen från Piaget till dagens undervisning var att lämna en god grund för målinriktad inlärning. Målet är att barnet under de första åren av sin undervisning bör uppnå god kognitiv utveckling. Detta ska vara det första målet för ett barns inlärning. Det är absolut grundläggande och ett komplement till det familjen har lärt barnet i hemmet. Dessa regler och riktlinjer tillåter barnet att anpassa sig väl till skolmiljön.

Undervisningens andra mål

Det finns ytterligare ett bidrag av Piaget som vi kan se i vissa skolor idag. Han upprätthåller uppfattningen om att den teoretiska inlärningen som ett barn mottar i klassrummet inte är nog i sig för att barnet ska lära sig allt om ämnet. Inlärning involverar andra pedagogiska metoder, som som applicering av kunskaperna, experimentering och demonstration.

”Undervisningens andra mål är att träna ett sinne att vara kritiskt. Att träna det att verifiera och inte nödvändigtvis acceptera allt det mottar. Den stora faran idag är ämnena, kollektiva uppfattningar och tendenser som redan finns. Vi måste vara kapabla att utmana dessa idéer och skilja på vad som är rätt och vad som inte är det.”

-Jean Piaget-

Classroom

Undervisningens huvudsakliga mål är att skapa människor som är kapabla att göra förändringar. Inte bara upprepa vad tidigare generationer redan gjort. Undervisningen bör producera skapare, uppfinnare och upptäckare. Det andra målet för undervisningen är att uppmuntra kritiskt tänkande och att se till att eleverna inte accepterar allt som erbjuds dem (Piaget 1985).

Att gå igenom Piagets teorier skulle få vilken lärare som helst att se hur dennes elevers sinnen utvecklas. Den centrala idén i Piagets teori är att kunskap inte är en kopia av verkligheten, utan en produkt av en persons samspel med sin omgivning. Denna kunskap är därmed alltid individuell och olik alla andra former av existerande kunskap

Bibliografi

Piaget, J. (1987). The moral judgment of the child. Ediciones Martez Roca.

Piaget, J. (1981). The theory of Piaget. Childhood and Learning, 4 (sup2), 13-54.

Piaget, J. (1985). Building up reality in a child.

Piaget, J. (1969). Psychology and pedagogy. Barcelona: Ariel.

Piaget, J. (1991). Six studies of psychology.

Piaget, J., & Inhelder, B. (1997). Psychology of the child (Vol. 369). Morata editions.