De sociala behovens påverkan: Bedrifter och krafter
Vilka regler reglerar beteende? Det finns många teorier som har tagit upp den mänskliga motivationen när det kommer till sociala behov. Vetenskapsmännen har också försökt utröna varför människor beter sig på vissa sätt trots att de har många alternativ, med hjälp av att undersöka de sociala behovens påverkan.
Du kommer hitta olika motivationsfaktorer bakom varje beteende. Vissa element gör att ett beteende tar en viss form men inte en annan. Här kan man finna att sociala behov ligger bakom dessa motiverande faktorer.
Motivationsfaktorer är inte bara mål som man vill uppnå. Faktum är att det inom motivationsstudierna finns två olika fokuselement:
- Den motivation som man kan se som mål och värderingar.
- Den motivation som man kan se som instinkter och behov.
När det gäller den senare så är det många författare som har studerat vilka instinkter eller behov som människor tenderar att “gömma”. De hävdar att man kan gömma dem med hjälpa av vissa beteenden.
Behov är primära motivationsfaktorer
Behov kan klassificeras inom en grupp med primära motivationsfaktorer. Detta innebär att det är viktigt för ens överlevnad att man uppfyller dessa behov (även sociala behov).
Murray (1938) såg behov som tendensen att bete sig på ett visst sätt. För honom var behoven interna (biologiska samt psykologiska). I detta ramverk inkluderade han inte den press från miljön som gör att en person beter sig på ett visst sätt vid en viss tidpunkt.
Behov inkluderar dessutom kognitiva, emotionella och beteendeprocesser som integrerar riktiga handlingslinjer för personen. Behoven avgör därmed vilka handlingar som personen kommer ta.
Murray dedikerade en stor del av sitt teoretiska arbete till att studera behov. Hans arbete har gett oss det tematiska apperceptions-testet (TAT). Experter kan använda detta instrument för att utvärdera de personliga behoven hos varje individ. Han skapade även det personliga frågeformuläret (PRF). Med detta formulär så försökte Murray utvärdera personligheter baserat på sin behovsmodell.
McClellands sociala behov (1987)
David McClelland var en psykolog från USA som utförde sina professionella aktiviteter vid Harvard och Bostons universitet. Han lade fram tre primära behov som utgjorde roten för våra tankar, känslor och handlingar. Han kallade dem “sociala behov”.
McClelland definierade de tre viktigaste behoven som kommer från mänsklighetens natur. Han menar att människor är sociala djur och att de behöver socialiseras för att utveckla sina förmågor.
De behov som McClelland identifierade är:
- Behovet att uppnå något
- Behovet av makt
- Behovet av motivation
Dessa behov är inte universala för de kommer från människans historiska natur, men de kommer även från människans sociokulturella sammanhang. Därför kan listan också förändras även om den är konsekvent.
De sociala behovens påverkan: Behovet att uppnå något
McClelland identifierade behovet att uppnå något som roten till det mänskliga beteendet. Då en person har ett behov av att uppnå något så tenderar han att vilja optimera sin produktion. Han gör det inte nödvändigtvis för de materiella fördelar som det kan föra med sig, utan för att känna att han har gjort något bra.
En person kan förbättra sin egen upplevda förmåga genom en uppgift. Detta händer då han upplever att han är bättre och mer kompetent.
Behovet att uppnå något är därför relaterat till att han har slutfört något på ett bra sätt. Människor gör detta helt enkelt för att känna att de har gjort något bra och att de har förbättrat sina personliga förmågor.
Behovet av makt
Det andra behovet som McClelland identifierade som orsaken till beteenden hos vissa personer är behovet av makt. Detta behov av makt eller prestige influerar vissa personer som vill kontrollera situationer och andra personer. Det kan också vara så att de vill känna att de har handlingskraft.
Detta behov inkluderar sökandet efter status samt kontroll av institutioner och grupper. Dessa personers karaktärsdrag är därför relaterade till makt, kontroll och dominans.
Människor som har ett väldigt starkt behov av makt är även människor som inte vet hur man ska hantera misstag. De har också problem med frustration och nederlag. Om detta maktbehov blir för extremt så kan det leda till hjärt- och kärlproblem, stress och andra sjukdomar. Om en persons maktbehov är för högt så är det viktigt att han agerar ansvarsfullt.
Associeringsbehov: känslan av att man är älskad
Det sista sociala behovet som McClelland studerade är associeringsbehovet. Detta verkar vara det klaraste behovet. Det är antagligen också ett av de behov som de flesta personer delar.
När det gäller associering så försöker personen bibehålla emotionella och sociala relationer med en individ eller grupp.
Detta kan verka uppenbart men det kan ändå behöva förklaras på vilket vis socialisering är motivationen som ligger bakom många olika saker. Den motiverar en person till att utveckla viktiga förmågor när det gäller allt från språk till empati.
Personer med detta behov försöker göra sig själva mer attraktiva för andra. De vill att andra accepterar dem och inkluderar dem i sina grupper. Associeringsbehovet illustrerar hur människor föredrar varma relationer med ett stort antal människor. På så vis känner de att de är en del av en grupp som uppskattar dem.
Det kan uppstå ett intimitetsbehov från själva associationsbehovet. Detta kan utgöra roten till behovet för emotionella relationer. McAdams definierade intimitetsbehovet som sökandet efter nära och omtänksamma interaktioner med andra. Forskarna observerade att detta behov är starkare hos kvinnor än hos män.
De sociala behovens påverkan: är de de enda motivationsfaktorerna?
De sociala behov som vi har pratat om är inte de enda som motiverar det mänskliga beteendet. Faktum är att det finns många andra element, som exempelvis kontrollbehovet.
Experter har med hjälp av R.W. Whites perspektiv (1959) studerat hur människor gör allt för att kontrollera sin miljö. De hävdar också att människan försöker balansera de existerande interaktionerna mellan kropp och sammanhang.
Deci (2008) menar å andra sidan att en människans mest inneboende motivation är att utöva sina egna förmågor. Man behöver därför uppnå en hög nivå inom olika sammanhang (utan att få externa belöningar från detta).
De som tror på självbestämningsteorin tror att det uppstår ett mänskligt behov av att lära sig och anskaffa resurser. Dessa resurser bör vara tillräckliga för att personen ska bli självständig. Det innebär att människor söker utmaningar och svårigheter för att praktisera sina färdigheter. De kommer därför bli mer skickliga och kompetenta då de bemöts av uppgifter som de har gett sig själva.
Oavsett fallet så verkar det som att det står klart att det finns många viktiga behov som motiverar det mänskliga beteendet. Bland dem har vi behovet att känna sig kompetent. Det finns även ett behov av att känna att man är medlem av en grupp och att man har viss kontroll inom denna grupp.
Det kan också vara användbart att lära sig vad som motiverar en person. De sociala behovens påverkan kan hjälpa en att förstå, behandla och förklara svåra beteenden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Doyal, L; Gough, I. (1994). Teoría de las necesidades humanas. Barcelona-Madrid, Icaria- Fuhem.
- Maslow, A. (1954). Motivación y personalidad. Barcelona, Sagitario.
- Schütz, A. (1965). ‘The social Word and the theory of social action’, en D.Braybrooke (ed.) Philosophical Problems of the social Sciencies. New York, Macmillan.
