Vikten av psykosocialt stöd efter katastrofer

03 januari, 2020
Efter en olycka så används psykosocialt stöd av tränad personal. I dagens artikel kommer vi att prata om detta.

Psykosocialt stöd efter katastrofer har som syfte att minimera de psykologiska och sociala konsekvenserna under och efter en katastrofhändelse.

Team för psykosociala ingripanden består oftast av koordinatorer, psykologer och frivilliga med en speciell typ av utbildning. De arbetar vid två olika tidsmoment.

Det första är efter en katastrof. Det andra är innan det händer genom förebyggande arbete som försöker reducera möjliga sårbara punkter i ett givet samhälle. Men vad är egentligen en katastrof?

Definition av en katastrof

Katastrofer är både naturliga och skapade av människan och leder till ett gemensamt hot som är så stort att det överskrider en individs förmåga att reagera på den.

Vetenskapliga bevis indikerar att naturkatastrofer inte lämnar bakom sig lika många psykologiska konsekvenser som de som har orsakats av människan.

Båda har dock konsekvenser och kan vara förödande för ett helt samhälle, vilket är anledningen till att de ofta leder till lidande hos individer.

Psykosocialt stöd efter katastrofer

En översvämmad by.

Efter en katastrof så finns det flera variabler som kan influera en situation antingen positivt eller negativt. Samhället måste kunna återbygga det man har tappat ur ett psykosocialt perspektiv.

Man måste därför:

  • Känna att man tillhör något. Samhället bör inte känna sig som offer utan som överlevare.
  • Arbeta mot ett socialt klimat. Detta är relaterat till erkännande rörande det lidande som samhället har upplevt.
  • Återta kontroll över livet för att undvika hjälplöshet och beroende.
  • Återta gamla rutiner för att minska osäkerhet.
  • Utveckla instrumentella verktyg. Här pratar vi om värdighet och socialt stöd.

Psykosocialt stöd för människor

Då man når ett katastrofområde så måste supportlagen agera för att hjälpa alla vars psykologiska resurser inte är tillräckliga för att de ska kunna hantera det som har hänt. De kommer därför att ha en prioritet.

Detta är känt som psykologisk första hjälpen. Den är ganska intensiv och kortlivad och måste inte nödvändigtvis korrespondera mot en direkt förfrågan från den drabbade personen.

Lagen kan följa sina egna initiativ och erbjuda hjälp. Sådana handlingar måste dock följa sju principer:

  • Säkerhet. Till att börja med så måste lagen säkerställa den fysiska integriteten hos de drabbade.
  • Närhet. De måste utföra psykosocialt stöd i de miljöer som ligger nära katastrofplatsen.
  • Snabb handling. Detta är en väldigt faktor för att förhindra kroniska symptom.
  • Normalisering. Hantering av individen som upplever normala reaktioner på onormala situationer.
  • Aktivera. Implementera de strategier som varje individ har för att bemöta situationer. Det är också viktigt att aktivera deras sociala nätverk så att de hjälper med att förhindra att situationen blir värre.
  • Enkelhet. Det bör ges information på ett enkelt och kortfattat sätt så att de drabbade personerna kan hantera det bättre.
  • Flexibilitet. Psykosocial vård måste anpassas till specifika situationer, och existerande strategier bör modifieras om nödvändigt.

Vad gör man om man behöver psykosocialt stöd efter katastrofer

Jacka med logo.

När en så pass allvarlig händelse inträffar kan det vara svårt att ta hand om en drabbad person om man inte har rätt utbildning. Vad är exempelvis rätt sak att säga? Vad bör man göra och vad är lämpligt?

Här är några av de främsta rekommendationerna för psykosocialt stöd:

  • Lova först och främst inte något som du inte kan göra.
  • Respektera och uppskatta tystnad.
  • Håll dig så lugn du kan.
  • Tillåt och validera eventuella emotionella uttryck från överlevarna.
  • Respektera de religiösa uppfattningarna hos varje individ, eller avsaknad av dem.
  • Tvinga inte den drabbade personen att göra något som han inte vill göra vid ett givet tillfälle.
  • Undvik konfrontationer med den drabbade personen.
  • Instruerade inte en drabbad person rörande händelsen. Uppmuntra istället personen att ha en dialog på en transcendental nivå.

Som en slutlig reflektion: när du tänker på en katastrof så tar du ofta i beaktande en händelse som uppstår inom begränsad tid och rum. Det kan röra sig om en jordbävning, ett vulkanutbrott, en trafikolycka, en större industriell olycka, etc.

Så är dock inte alltid fallet. En katastrof kan också bero på ett långt krig eller på svält eller något annat fenomen som pågår under en viss tid.

Arbetet hos psykosociala supportlag under katastrofer handlar inte bara om att erbjuda stöd vid specifika tider.

I många fall måste dessa ingripanden att fortsätta tills samhället återgår till samma funktionella nivå som den hade innan olyckan.

  • Baloian, I., Chia, E., Cornejo, C., & Paverini, C. (2007). Intervención psicosocial en situaciones de emergencia y desastres: guía para el primer apoyo psicológico.
  • Pérez-Sales, P. (2004). Intervención en catástrofes desde un enfoque psicosocial y comunitario. Madrid: Átopos, 1, 5-16.
  • https://www.unincca.edu.co/permanencia/primerosauxilios/textos%20de%20ayuda/texto1.pdf