Hur svarar sinnet på krig?

12 oktober, 2017 i Psykologi 27 Delat
Ett sinne i krig

Kan du tänka dig att genomleva ett krig? Att vakna varje morgon med vetskapen att det kan vara din sista? Dessvärre finns det många människor som inte behöver föreställa sig detta; dessa personer lever varje dag nedsänkta i en konflikt som till synes saknar slut.

Vi använder ordet ”svårlöst” för att beskriva utdragna konflikter eller krig som verkar sakna lösning. Den varaktiga naturen hos krig sliter på personerna som genomlever det, oavsett om de har en neutral position eller är en del av de krigande sidorna.

Personer som måste genomleva krig under lång tid börjar utveckla hanteringsmekanismer som låter dem minska effekterna som kriget har på deras liv. Problemet är att dessa mekanismer även gör det svårt att uppnå fred.

Vandrande människor

”Människan kommer inte vara vis förrän han löser alla typer av konflikter med mentala vapen, inte fysiska.”

-Werner Braun-

Vad är en svårlöst konflikt?

För att en konflikt ska klassas som svårlöst bör den besitta följande karaktärsdrag:

  • Vara våldsam i sin natur. Våldet ska vara fysiskt, strukturellt eller symboliskt.
  • Vara i en utdragen tidsperiod.
  • Vara central och total. De drabbade personernas leverne är en källa för konstant upptagenhet, och deras behov möts endast när konflikten tillåter.
  • Tar ifrån de drabbade personernas säkerhet.
  • Uppfattas som ett nollsummespel. De olika parterna möter inte de andras krav.

”För att undvika konflikt ska du inte låta din tunga röra sig snabbare än dina tankar.”

-Juan Carlos Flores Legorreta-

Är du medveten om några konflikter med dessa karaktärsdrag? Det är klart du gör. Konflikterna i Syrien och Irak som pågår just nu passar definitionen perfekt, även om det finns fler exempel.

Sinnets evolution under krig

Personer som drabbas av svårlösta konflikter genomgår en förändring i psyket. De negativa upplevelserna som de ställs inför får deras sociopsykologiska, mentala struktur att förändras. Denna struktur består av tre sammankopplade element:

  • Kollektivt minne: detta involverar övertygelser angående konfliktens historia. Dessa övertygelser beskriver starten, fortlöpningen och de viktigaste händelserna som inträffat under krigets gång. Det är ett selektivt minne som endast inkluderar de händelser som gagnar syftet. Några undertyper av kollektivt minne inkluderar populärminne, officiellt minne, självbiografiskt minne, historiskt minne och kulturellt minne. Denna typ av minne cementeras via nyheterna.
  • Konfliktens ethos: detta involverar delade övertygelser om samhällets karaktärsdrag och betydelsen bakom den sociala identiteten. Det är en organiserad syn på världen som låter medlemmar i samhället förstå sammanhanget för konflikten de lever i och som vägleder deras beteenden. De huvudsakliga övertygelserna är rättfärdigande av gruppens mål, positiva bilder, offermentalitet, avlegitimering av motståndaren, patriotism och enighet.
  • Kollektiv känslomässig orientering: detta är tendensen att uttrycka specifika känslor. De vanligaste känslorna som uttrycks är rädsla, ilska och hat, även om det även finns förnedring, stolthet och hopp.

Rädd flicka

Krig från soffan

Denna struktur tillhandahåller en tydlig, holistisk, betydelsefull förklaring av varför konflikten började, varför den upprätthålls och varför den inte blir löst. Men vi, de som ser på konflikten från våra trygga hem, har inte samma sociopsykologiska struktur.

”Din position i en konflikt… den begränsas inte ofta till beslutet du tar, utan dess konsekvenser.”

-Luis Gabriel Carillo Navas-

Våra åsikter om konflikterna kommer skilja sig från åsikterna från personerna som lever i dem eftersom konsekvenserna för oss skiljer sig från deras. Det är viktigt att förstå denna struktur när du bedömer åsikterna från personer som levt varje dag i en konflikt. Det är även viktigt att förstå att lösningen inte kommer vara enkel om dessa strukturer inte förändras.

Att hantera konflikter med humor

MER FÖR DIG