Den långsamma rörelsen: ju långsammare desto bättre
Den långsamma rörelsen är som ett kulturskifte som startats av de yngre generationerna, precis som många andra rörelser. För inte så länge sedan var vårt mål att göra allt snabbare. Detta förde visserligen med sig många fördelar, men det lämnade även många människor på ruinens brant.
Den långsamma rörelsen blir nu allt starkare. Visst insåg vi hur fantastiskt det är att kunna resa från ett land till ett annat på ett par timmar, men vi insåg även att det inte var en särskilt bra idé att älska på två minuter eller äta lunch på tre.
“Den långsammaste personen som aldrig tappar sikte på målet är fortfarande snabbare än den som skyndar omkring utan något mål.”
-Gotthold Ephraim Lessing-
Att uppleva saker i ljusets hastighet är inte samma sak som att verkligen uppleva dem. Att alltid vilja göra saker snabbt betyder mer stress och ångest. I slutänden är detta inte något liv. Raka motsatsen faktiskt, för livet blir kortare när det levs i hög takt.
Den långsamma rörelsen satsar på långsamhet inom diverse viktiga aspekter av livet. Det är inte en centraliserad rörelse och kommer inte från någon speciell grupp. Det finns flera ursprung och fokuseringar. Den röda tråden hos dem alla är dock en bortstötning av den ändlösa acceleration som sker idag.
Slow food-rörelsen
Det första området som beredde väg för den långsamma rörelsen har med mat att göra. Den började när McDonalds kom till Rom 1986. Kockarna i närheten blev ursinniga. Anledningen var att en av regionerna med den äldsta matkulturen i världen plötsligt konkurrerade med snabbmat.
Italienarna kategoriserar inte mat efter snabbhet eller enkelhet, precis som många andra befolkningar med långtgående kulinarisk kultur. Raka motsatsen faktiskt.
En bra ost eller ett gott vin är helt beroende av tiden, och de bästa rätterna kan ta timmar eller till och med dagar att laga. 1989 skrev några av världens bästa kockar under Slow Food-manifestet i Paris. Det var en överenskommelse baserad på bortstötningen av snabbmat som idag kallas Slow Food.
I manifestet manade man till skydd av traditioner och god mat. Det var så den första långsamma rörelsen etablerades.
De långsamma modetrenderna
Mode var det andra territoriet som erövrades av den långsamma rörelsen. Det kan låta lite motsägande eftersom modeindustrin själv är ett koncept som associeras med kortlivade saker, och mode är fortfarande ett mäktigt fenomen.
Men det finns som sagt en rörelse som fått allt mer stöd och som försöker etablera en vision av mode som miljömässigt ansvarsfullt och socialt hållbart.
Rörelsen fick verkligen upp farten efter den tragiska olyckan i en textilfabrik i Bangladesh 2013. Denna förlust avslöjade hur mycket av modeindustrin som lever på de fasansfulla omständigheterna som arbetarna tvingas jobba under och hur skadliga fabrikerna är för omgivningen.
Slow Fashion, eller Långsamt mode, vill att folk slutar med vanan att köpa massor av billiga kläder. Generellt sett håller dessa kläder inte längre än sex månader, varpå cykeln börjar om.
Vad de föreslår är att man ska köpa kläder som är lite dyrare, men som håller bättre kvalitet. Som du ser är den långsamma rörelsen även en motståndare av kulturen som manar folk att kasta bort och köpa nytt.
Den långsamma rörelsen: från mode och mat till vårt inre jag
Den långsamma rörelsen började med mat och gick vidare till kläder. Sedan utökades den till andra områden, såsom bygg och resor. Till slut har idén om “långsamma städer” börjat få spridning.
Ur detta perspektiv drömmer folk om städer som inte har fler än 50 000 invånare. Städer där infrastrukturen är anpassad till att ta sig runt till fots eller på cykel.
Långsam utbildning har också dykt upp. Det är ett synsätt som manar till skolor som respekterar inlärningstakten hos sina elever. De ska göra skolschemat för barn och tonåringar mer flexibelt.
Syftet är att anpassa allt till livets cykler. De vill att det ska vara motivation och intresse som vägleder skolgången snarare än regler för reglernas skull.
Rörelsen är ett revolutionerande sätt att se på framtiden. Det blir nämligen allt tydligare att vi inte bara är kugghjul i produktionskedjan. Vi är mänskliga varelser som söker efter mening i våra liv.
Det råder inga tvivel om att långsamhet är ett koncept som kommer fortsätta växa och förhoppningsvis ge oss hopp i denna irrande värld.