Den mänskliga hjärnan och 7 av dess gåtor
Vi håller ständigt på att forska om den mänskliga hjärnan. Men det finns fortfarande en mängd gåtor som vetenskapen försöker lösa. Dock har man gjort en del upptäckter, och dessa är fantastiskt spännande.
Den mänskliga hjärnan utgör bara 2% av den mänskliga kroppen, men den använder nästan 20% av allt syre och 20% av den energi som kroppen förbrukar. Om det vore möjligt att ansluta en elektrod till hjärnan så skulle den bara kunna driva en glödlampa på 60 Watt. Likväl har detta mystiska organ förändrat hela världen.
“Så länge den mänskliga hjärnan förblir en gåta så kommer universum fortsätta att vara en gåta.”
-Santiago Ramón y Cajal-
Våra nervceller är bara synliga i ett mikroskåp. Det finns fler än 100 miljarder av dem, men de kan inte återskapas. Och det är hjärnan som gjort människosläktet till vad det är idag. Men många gåtor kvarstår. Låt oss ta en titt på några av dem…
1. Minnets djupa hemligheter
När du lär dig något nytt uppstår förändringar i hjärnan. Emellertid vet forskarna ännu inte exakt hur dessa förändringar ser ut eller vilka effekter de får.
En av de största gåtorna med den mänskliga hjärnan är hur den aktiverar olika typer av minnen. Det finns långtidsminne och korttidsminne. Vidare har vi ett deklarativt minne, som ansvarar för faktakunskaper, och ett procedurellt (icke-deklarativt) minne, som har med handlingar att göra, som exempelvis att simma.
Forskarna misstänker att det finns en gemensam komponent i alla dessa olika typer av minnen, men de vet fortfarande inte vad denna är på molekylär nivå. Inte heller vet de hur och varför minnen förändras eller försvinner.
2. Den mänskliga hjärnan och känslor
Känslor är mycket gåtfulla. Först och främst finns det ingen enhetlig uppfattning om hur man ska definiera känslor ur ett neurologiskt perspektiv. Vi vet att de är cerebrala tillstånd och att de gör det möjligt för oss att tilldela värde åt omständigheter och händelser. Vidare vet vi att vi skapar handlingsplaner utifrån dem. Dock råder det delade meningar inom den vetenskapliga världen.
Känslor har en fysisk aspekt. De medför förändringar i muskelspänning, hjärtfrekvens, kroppstemperatur, etc. Förändringar äger även rum i hjärnans signalsubstanser. Dessa processer är emellertid fortfarande inte kända i detalj.
3. Intelligensens mysterium
Ur neurologiskt synpunkt finns det inte heller någon allmängiltig definition av intelligens. Naturligtvis har vi idéer om hur vi ska utvärdera och mäta den. Men det finns inte något specifikt intelligenssystem som vi kan använda för att fastställa en människas intellektuella kapacitet.
En del studier tyder på att intelligensen är kopplad till arbetsminnet. Men studierna har inte lett till några entydiga resultat. Vad vi med säkerhet vet är att vi använder olika områden i hjärnan och varierande tankemekanismer för utföra intellektuella procedurer. Men hursomhelst förblir intelligensen ett av den mänskliga hjärnans största mysterium.
4. Varför sover vi?
Vi har alltid associerat sömnen med vila. Men under de senaste årtiondena har vi upptäckt att hjärnan fortsätter att vara aktiv under sömnen. Faktum är att under en del perioder av sömnen är den är mer aktiv.
För närvarande finns det en del hypoteser som fått mer allmänt erkännande, men egentligen vet vi inte varför vi sover. Även om det är möjligt att sömnen har en regenerativ funktion, så är detta definitivt inte den enda anledningen. Det förekommer hypoteser om att sömnen skulle hjälpa med problemlösning och befästande av kunskap.
5. Den mänskliga hjärnan och medvetenhet
Medvetenhet är ett filosofiskt, psykologiskt och antropologiskt begrepp – men det är även ett neurologiskt begrepp. Idag vet vi att kontakten med materiella ting ger upphov till mindre förändringar i hjärnan.
Men en av de största gåtorna med den mänskliga hjärnan är hur den producerar olika nivåer av medvetande. Det som vi kallar “högre medvetande” eller förmågan att erkänna en universell verklighet tycks objektivt sätt vara resultatet av ett kraftigt återkopplingssystem i hjärnans kretsar. Men i övrigt vet vi mycket lite om detta fenomen.
6. Framtidsutsägelser och den mänskliga hjärnan
En av den mänskliga hjärnans mest fantastiska styrkor är förmågan att simulera framtiden. Med andra ord kan den skönja, förespå eller gissa vad som ska hända. Detta är ett häpnadsväckande uttryck av vår intelligens och potential.
Dock vet vi inte exakt hur hjärnan gör detta. Vi utgår från att det handlar om att skapa modeller och att kontrastera dessa med våra minnen. Men hur detta går till är ett mysterium.
7. Tidsmässiga fenomen
Det förefaller som om hjärnan har problem med att bearbeta händelser som inträffar samtidigt. Så är fallet när två eller fler företeelser äger rum i olika hastigheter. Hjärnan försöker att uppfatta dem som samordnade. Alltså ser den dem som om de utspelade sig i samma tidsrymd. Detta får en del intressanta följder som vi bl.a. ser hos dyslektiker och fallbenägna äldre personer. Varför är det så? Det vet vi inte.
Trots att vi har gjort stora framsteg inom neurologi, förblir mycket om hjärnans funktion ett mysterium. Den mänskliga hjärnan är ett mycket komplext organ, och när du tänker på det är det just hjärnan vi använder för att fundera på hur detta organ fungerar…
