Frågan om vad känslor är – några olika perspektiv

4 mars, 2019

Vi har alla någon gång undrat vad känslor är. Vi skulle kunna definiera dem som ”livets lim”. De är de osynliga men intensiva element som gör att vi kan knyta an till andra och vara en del av verkligheten. På samma gång som vi skrattar med den, beundrar den, låter den överraska oss med sina under och känner sorg för dess tragedier.

Det är få komponenter som rymmer så mycket mysterium som känslor. Det är sant att de utgör en del av vår kultur, vår uppfostran, vårt kön och vår härkomst. Men det hindrar inte att de redan finns integrerade i vår genbas. Vid universiteten i Durham och Lancaster (båda i England) genomförde man en fascinerande studie för att visa detta. I dessa studier fann man att fostret redan i livmodern uttrycker känslor i begränsad grad.

”En känsla orsakar inte smärta. Det är i själva verket motståndet mot och undertryckandet av känslan som ger upphov till smärta och lidande.”

-Frederick Dodson-

Med hjälp av ultraljud upptäckte de att det ofödda barnet kan le och även göra miner som vi förknippar med gråt. Detta bevisar att människan redan börjar ”aktivera sig” i det lugna och fridfulla universum som livmodern bildar. Hon börjar öva sig i det instinktiva och viktiga språk som kommer att säkra hennes överlevnad. Ett enkelt leende hjälper att signalera välmående och tillfredsställelse. Gråt uppfyller funktionen som effektivt ”larmsystem”. Detta gör det möjligt för babyn att uttrycka sina grundläggande behov.

Känslor gör oss mänskliga. Även om vi ofta gör misstaget att kategorisera dem som negativa eller positiva känslor, så är de alla nödvändiga och värdefulla. I slutändan fyller de en adaptiv funktion. Och det finns inget som är så viktigt som att förstå dem för att vi ska kunna använda dem ”på ett intelligent sätt” som gagnar oss.

Bild på leende fosterHur vet vi vad känslor är?

Paul arbetar på sin avhandling. När han kommer hem från högskolan går han direkt till sitt rum för att jobba vidare på den. Han sätter sig vid sitt skrivbord och drar ut en låda för att ta en titt på några dokument. Han tittar ned, och på mappen han behöver får han syn på en jättelik spindel. Förskräckt skjuter han genast igen lådan. Strax därefter märker han att han känner sig varmare och att hjärtat börjar slå fortare. Han kippar efter luft och huden börjar knottra sig.

Några minuter senare intalar han sig själv att han är fånig. Han måste fortsätta med sitt arbete och kan inte slösa bort tid. Han drar ut lådan igen och inser att spindel inte var så stor som han först inbillade sig. I själva verket är den ganska liten. Generad över sin irrationella rädsla plockar han upp spindeln med ett pappersark och sätter ut den i trädgården, varpå han känner sig nöjd och skrattar åt sig själv.

De tre dimensionerna

Detta enkla exempel visar hur vi, inom loppet av några få minuter, kan erfara en mängd olika känslor: rädsla, skam, tillfredsställelse och munterhet. I tur och ordning kombinerar alla dessa tre mycket tydliga dimensioner:

  • Subjektiva känslor: Paul är rädd för spindlar och denna känsla gör att han flyr undan dem för att skydda sig.
  • En rad fysiologiska reaktioner: Hans hjärtfrekvens ökar och hans kroppstemperatur stiger.
  • Ett uttrycksmässigt eller beteendemässigt handlande: Paul skjuter genast in lådan efter att ha sett spindeln (stimulus) som skrämde honom.

Det som framför allt komplicerar studiet av känslor är att vi har svårt att mäta, beskriva och förutse dem. Alla upplever dem på olika sätt. De är mycket speciella och exklusiva subjektiva företeelser. Däremot är det lättare för forskare att utvärdera de fysiologiska reaktionerna. Anledningen till detta är att i det avseendet reagerar vi alla på samma vis. Oavsett ålder, ras och kultur. Exempelvis utlöses adrenalin vid alla sådana upplevelser som är förenade med rädsla, panik, stress och flyktbehov.

Kvinna med olika ansiktsuttryck

Vad ligger bakom våra sinnesrörelser?

Känslor har ett mycket specifikt ändamål: att säkra vår överlevnad genom att göra det möjligt för oss att anpassa oss till vår omgivning. Detta var vad Charles Darwin fastställde när han bevisade att även djur har känslor och uttrycker sinnesstämningar. Han menade att denna förmåga gjorde det lättare för dem, som för oss själva, att utvecklas som art. Och också för att samarbeta med varandra för att uppnå detta mål.

Darwin var kanske en av de personer som bäst lyckades förklara vad känslor är och vad de är till för. Dock finns det genom historien andra namn, andra tillvägagångssätt och fler teorier som fokuserat på att ge oss nya insikter i detta ämne.

Riternas bok

”Riternas bok” (eller Liji) är en kinesisk uppslagsbok från första århundradet som vi alla borde ta en titt på. Den är en del av konfuciansk kanon och berör ceremoniella och sociala frågor, men främst handlar den om olika aspekter av människans natur. Att vi refererar till denna bok beror på att den även förklarar vad känslor är. Dessutom är det ett verk som beskriver våra grundläggande känslor: glädje, ilska, sorg, rädsla, kärlek och avsmak.

James och Lange och deras teori

Under 1800-talet förklarade William James och den danske vetenskapsmannen Carl Lange att känslor beror på två faktorer: de fysiska förändringar som sker i vår organism när vi utsätts för ett stimulus och den påföljande tolkningen vi gör av detta.

Med andra ord ansåg dessa författare att den fysiologiska reaktionen utlöses före de subjektiva tankarna eller känslorna. Helt klart finns det här många nyanser och detta erbjuder otvivelaktigt ett ganska deterministiskt synsätt.

Bild på ett hjärta i en hjärna

”När jag säger ’hantera känslor’ talar  jag om verkligt upprörande, förlamande känslor. Att uppleva känslor är det som gör livet rikt.”

-Daniel Goleman-

Schacter-Singer-modellen

Låt oss nu gå vidare till 60-talet, till det välrenommerade Yale University och möta två vetenskapsmän: Stanley Schacter och Jerome Singer. Båda finslipade de existerande teorierna om känslor. De utformade även sin egen välkända och intressanta modell.

Schacter och Singer lärde oss att känslor visst kan uppkomma när vi tolkar de yttre fysiologiska reaktionerna i vår kropp, så som William James och Carl Lange förklarade. Men, och häri ligger nyheten, de kan även uppstå till följd av en kognitiv bedömning. Detta betyder att våra tankar, våra kognitioner, också kan utlösa en organsik reaktion och en påföljande utsöndring av signalsubstanser, som aktiverar en viss känsla och en därtill kopplad respons.

Paul Ekman – en pionjär inom studiet av känslor

Om vi vill veta vad känslor innebär, är det nästan ett måste att utforska Paul Ekmans arbete. När denne psykolog från University of San Fransisco började studera ämnet, trodde han att känslor hade ett kulturellt ursprung. Denna övertygelse delades av de flesta i den vetenskapliga världen.

Men efter mer än 40 års studier och analyser, vilka omfattade en stor del av världens kulturer, kom han till samma slutsats Darwin dragit redan på sin tid. Grundläggande känslor är medfödda och ett resultat av vår evolution. I det hänseendet och enligt denna teori fastslog Ekman att människan definieras av en rad grundläggande och universella känslor:

  • Glädje
  • Ilska
  • Rädsla
  • Äckel
  • Överraskning
  • Sorg

Senare, i slutet av 1990-talet, utökade han listan, efter att ha studerat ansiktsuttryck mer på djupet:

  • Skuld
  • Förlägenhet
  • Förakt
  • Självbelåtenhet
  • Entusiasm
  • Stolthet
  • Nöje
  • Fruktan
  • Avsky eller motvilja
  • Tillfredsställelse
  • Förvåning
  • Skam

Robert Plutchiks känslohjul

Robert Plutchiks teori förklarar vad känslor är mer utifrån ett evolutionärt perspektiv. Denne läkare och psykolog erbjuder oss en intressant modell med  8 grundläggande känslor, som är väldefinierade och differentierade. Alla dessa känslor har säkrat vår överlevnad under den mänskliga utvecklingen. Dessa måste kompletteras med andra sekundära och även tertiära känslor, som vi efterhand har utvecklat för att bättre anpassa oss till vår omgivning.

Hela denna fascinerande teori ger form åt det som redan blivit känt som Plutchiks känslohjul. Teorin gör att vi kan uppskatta hur känslor varierar i såväl grad som intensitet. Alltså är det t.ex. intressant att tänka på att ilskan är mindre intensiv är raseriet. Om vi förstår detta hjälper det oss att reglera vårt beteende lite bättre.

Hur man uppnår emotionellt välmående

På denna punkt är det en aspekt som måste tas i beaktande. Det räcker inte att veta vad känslor är. Det räcker inte att veta vilka signalsubstanser som ligger bakom varje emotionellt tillstånd, varje fysiologisk reaktion eller varje förnimmelse. Det är som att ha en bruksanvisning för en maskin, utan att veta vad maskinen egentligen används till.

Det gäller att omvandla vår teoretiska kunskap till praktisk kunskap. Dessutom är det lika viktigt att vi hanterar vår emotionella värld för att öka vårt välmående, förbättra våra relationer, vår produktivitet och vår kreativitet. Kort sagt, för att förbättra vår livskvalitet.

Om det är så, som Darwin hävdade, att det yttersta målet med våra känslor är att underlätta vår anpassning, överlevnad och samlevnad, låt oss då lära oss förfoga över dem utan att frukta, dölja eller maskera dem.

I det avseendet är en bra metod för att tillägna sig denna viktiga kunskap att främja det som kallas emotionell intelligens. Vi har alla hört talas om det och många har läst en bok av Daniel Goleman och åtskilliga artiklar i ämnet. Men praktiserar vi verkligen de huvudsakliga strategierna? Faktorer såsom empati, erkännande av våra känslor, uppmärksamhet, god kommunikation, självhävdelse, tolerans för frustrationer, positivitet eller motivation är aspekter som vi aldrig får förbise. Eftersom vi redan vet vad känslor är, låt oss göra dem till det bästa verktyg för att skapa verkligt välmående och sann lycka.