Den revolutionerande matematikern Emmy Noether
Fysikern och matematikern Emmy Noether var ett geni som överträffade nivån av många av hennes samtida men inte fick det erkännande hon förtjänade. Albert Einstein uttryckte flera gånger offentligt sin beundran för henne.
Berömda fysiker som Leon M. Lederman och Christopher T. Hill ansåg att hennes teorem kanske var på samma nivå som Pythagoras teorem. För många av hennes kollegor och andra vetenskapsmän hade hon en verkligt privilegierad intelligens som borde släppas ut i världen. För andra var Emmy Noether helt enkelt bara en kvinna, vilket ogiltigförklarade hennes anspråk på all prestige.
”Ren matematik är på sitt sätt logiska idéers poesi.”
-Albert Einstein om Emmy Noether-
De verk som Emmy Noether producerade förändrade helt fysikens och matematikens panorama. Hon är modern till modern algebra, och vissa har sagt att hon är den viktigaste matematikern i historien.
Trots detta var hon tvungen att möta utestängning och segregering under hela sitt liv. Ibland berodde det på att hon var en kvinna, andra gånger var det för att hon var judinna. Kanske var världen inte redo att erkänna en kvinnas prestationer. Djup chauvinism och antisemitism var fortfarande mycket djupt förankrat i hennes värld.
Matematikern Emmy Noether och en familj av matematiker
Det var ingen konstighet för Emmy Noether att välja matematiken redan i en tidig ålder. Hon kom från en familj som hade producerat anmärkningsvärda forskare under minst tre generationer. Men ingen av dem presterade vad hon gjorde.
Emmy Noether föddes i Bayern, Tyskland, den 23 mars 1882. Hennes far, Max Noether, var matematiker och professor. Han hade varit sjuk i polio vid 14 års ålder. Han återhämtade sig nästan helt, men hade därefter alltid problem med ett av benen. Trots att han var en man i denna tid, trodde han alltid på jämställdhet för kvinnor.
Emmys mor var Amalia Kaufmann, dotter till en välbärgad handelsman. Liksom sin man hade hon en mycket progressiv mentalitet för sin tid. Emmy hade tre bröder, alla yngre än henne. Hon var närsynt och läspade, och hon visade tydligt att hon hade en imponerande intelligens redan från en ung ålder.
Uteslutning från det akademiska livet
Emmy Noether fick en utmärkt utbildning och beslutade sig under en tid att studera moderna språk. Men hon började även delta i sin fars lektioner och beslutade sig för att hennes verkliga passion var något annat: matematik.
Problemet för Noether var att kvinnor under denna tid inte antogs på universitet. Möjligheten att ta in kvinnor hade övervägts, men diskussionen avslutades med ett radikalt antagande: om de tillät kvinnor att komma in, skulle det leda till kaos.
Som ett resultat var Emmy Noether nöjd med att närvara i klasser i all enkelhet som observatör, och det först efter att lärare hade gett henne skriftligt tillstånd. Trots alla begränsningar tog hon examen 1903.
Noether fortsatte att utveckla sitt arbete. 1908 började hon ge kurser vid institutet för matematik vid universitetet i Erlangen. Hon fick arbeta under villkoret att hon förblev oavlönad. Tack vare sin fars hjälp accepterades hon och stannade där till 1915.
År 1915 bjöd den berömda matematikern David Hilbert in henne till att ge kurser vid universitetet i Göttingen. En av de andra professorerna protesterade och sa: ”Vad kommer våra soldater att tänka när de återvänder till universitetet och finner sig ombedda att lära vid en kvinnas fötter?” Hilbert svarade: ”Jag ser inte varför en kandidats kön kan vara ett argument mot hennes tillträde som professor. Vi är ju ett universitet, inte ett badrum.”
Trots hennes talang och passion för matematik, fortsatte Noether att möta ändlösa hinder. Många av dessa hinder berodde på de rådande övertygelserna om kvinnors underlägsenhet.
Det var inte lätt att vara en kvinna i en mans värld. Inom vetenskapsområdet var miljön riktigt tuff. Trots detta fortsatte Noether att kämpa för sin verkliga passion: matematik.
Äran och slutet
Steg för steg och år för år avancerade Emmy Noether i sitt arbete tills hon blev en av världens viktigaste matematiker. Under flera år var hon tvungen att arbeta oavlönad. Detta fortsatte fram till 1923, då hon blev en slags assistent för Hilbert och till sist fick betalt för sitt arbete.
Med nazisternas maktövertagande berövades Noether sin position och hon fick strax därefter ta tillflykt till USA. I detta land fann hon en miljö som var mycket mer mottaglig för hennes idéer och värdet av hennes arbete. Även om nationen inte var undantaget från chauvinism, kom denna inte i närheten av den som hon mött i sitt födelseland.
Även om matematikern Emmy Noether fick flera erkännanden, var det först efter hennes död som hon fick verklig uppmärksamhet. Hon dog den 14 april 1935 i Pennsylvania, Philadelphia. Albert Einstein tillägnade henne ett rörande avskedstal. Asteroid 7001 och en krater på månens mörka sida bär nu hennes namn.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Corrales, C. (2004). Matemáticas y matemáticas: vida y obra de Emmy Noether. Matemáticas y matemáticos, 43, 185.
