Den värsta sorgen är den som ingen ser

Sorgen justerar sig väldigt bra till vår själ när vi öppnar upp den hela vägen. Om den finner ett ständigt växande hål kan den göra sig hemma.

Men den känner sig som mest bekväm i ensamhet. När vi är ensamma har vi inte längre någon anledning att fejka och sätter oss därför helt i dess våld.

“Var försiktig med sorg. Den är en synd.”

-Gustave Flaubert-

Å andra sidan är sorg ett tillstånd som kan få andra att börja oroa sig för dig, ringa dig, intressera sig i att göra dig på bättre humör, få dig att må bra igen… Men med denna attityd förstärker de omedvetet din situation, för du beslutar att vara ensam när du vet att du är omringad.

Du isolerar dig själv i en bekväm bubbla av smärta som andra försöker spräcka.

Sorgen får oss att må dåligt, men å andra sidan ger den oss ett falskt lugn, orörlighet och tröst i smärtan. Vi känner som att vi inte behöver ta några nya risker.

Varför blir sorg resistent?

Sorg kan bli som ett beroende. Samma sak händer med sorg som med en substans. Om personen upplever den ensam och inte vill dela den så fäster den sig vid dennes existens utan några kriterier eller hinder. Detta är delvis logiskt eftersom vi inte vill synas när vi är sorgsna och håglösa.

Därför kliver vi in i en dynamik av isolering. Om detta pågår under lång tid kan vi bidra till uppkomsten av depression – smärtan som blir en skugga.

Hur bekämpar man sorg?

För att undvika att hamna i ett deprimerat tillstånd råder vi dig att förhindra att sorgen etablerar sig inom dig. Du måste fortsätta att göra det svårare och svårare för den:

• Till att börja med ska du avlägsna dig från drama och de personer som skapar det.
• Börja skapa behagliga situationer i livet med nya människor.
• Det är viktigt att du känner dig avslappnad, och därför måste du veta hur man känner igen en vän som inte är vad denne verkar.
• Gör fler saker som du gillar: läs, lyssna på musik, sporta, ägna dig åt hantverk… inget av detta är att ödsla tid om du kommer ihåg att du kan förlora dessa aktiviteter om sorgen blir kronisk.
• Ventilera om det krävs, utan att känna dig skamsen. Gå ut och våga vara med personer även om du inte känner för det… längtan kommer börja växa av sig själv.
• Stäng inte av dig själv från livet. Titta på möjliga förändringar och sätt till och med mål för hur du kan starta om från noll utan att såra andra.

Du ska absolut göra det svårt för sorgen!

Hur du lämnar utrymme för sorg utan att låta den sluka dig

Under våra liv kommer vi uppleva sorgliga stunder; detta är oundvikligt. Låt dig själv gråta, ventilera och var medveten om att du kan bryta ihop när som helst och att du behöver vara ensam för att ta dig igenom denna fas.

Men se till att tydliggöra för dig själv att sorgen inte kommer lämna dig ifred om du inte sätter gränser och insisterar på att komma bort från den, för det är inte önskningar som har värde, utan handlingarna du utför för att lämna sorgen bakom dig.

Så gråt. Gråt utan att folk ser om du föredrar, men glöm inte att dessa känslor inte får undertryckas eller göra sig hemma i din själ.

Sorg känner sig väldigt hemma i en ensam själ; ingen stör den och den kommer inte försvinna såvida man inte finner ett botemedel för den.