Hikikomori: De osynliga människorna

30 januari, 2016 i Kuriosa 5 Delat

Saito är en 20-årig medelklasspojke som har spenderat åratal i sitt rum frivilligt. Han spenderar det mesta av dagen sovande, och nätterna med att se på TV eller att spela datorspel. Hans enda vänner är virtuella… de går aldrig bortom datorskärmen.

Saito tillåter inte någon att komma in i hans rum. Hans mamma lämnar mat framför hans sovrumsdörr varje dag, med en vördnad som gör henne djupt sorgsen. Hans föräldrar lever med skam och stora skuldkänslor eftersom de tror att de misslyckats med att utbilda sitt barn bra, så de försöker gömma sig i grannskapet.

Hans rum är hans värld, där han sover, äter och går på toaletten. Saito börjar ansamla sopor och försumma sitt utseende… ingen vill eller kan göra något. Hans föräldrar vet inte ens hur de ska konfrontera problemet.

Hikikomori

Saitos historia är påhittad, men baserad på många verkliga fall av Hikikomori – en term som myntades 1986 och som betyder ”isolerad från samhället”. De flesta som drabbas av Hikikomori är japanska tonåringar och unga vuxna, mestadels pojkar och förstfödda eftersom det i Japan råder större press på män än på kvinnor.

Det är ett socialt fenomen som verkar vara en reaktion på den överväldigande strikthet och press som unga människor utsätts för i det japanska samhället.

Dessvärre håller detta fenomen på att sprida sig. I Spanien finns det runt 165 registrerade fall enligt den första europeiska studien som genomfördes vid Institute of Neuropsychiatry and Addictions på Hospital del Mar i Barcelona.

Japan har ett av de bästa utbildningssystemen i världen, de bästa företagen och en mer än utomordentlig ekonomi. Problemet är att tävlandet börjar från samma sekund som japanska barn börjar på dagis. De måste till och med klara av ett prov för att komma in eftersom skolsystemet och jobbutsikterna är extremt krävande.

Många ungdomar blir paralyserade av trycket, så rädda för misslyckande att den enda vägen ut är att fly till sina rum, där inget och ingen kan skada eller kräva något av dem. Dessvärre slutar en stor andel av fallen i självmord, men vissa återhämtar sig och kan återigen ansluta sig till samhället.

New Start

I Japan fortsätter Hikikomori vara ett mycket känsligt problem som göms undan. Det var därför den pensionerade läraren Futagami Noki för över ett decennium sedan beslutade sig för att starta en frivilligorganisation vid namn ”New Start” för att hjälpa dessa barn eftersom han själv haft elever med detta problem.

New Start ger hem åt ungdomar i delade lägenheter, och under veckan deltar de i aktiviteter som erbjuds av centret. De har ett kafé, ett bageri, en farm, dagcenter för de äldre, dagis och till och med ett nyhetsrum för publicering i en lokaltidning. När de återhämtat sig börjar de i ett program för att komma ut på arbetsmarknaden; New Start har överenskommelser med diverse företag som erbjuder arbetstillfällen för dessa unga människor.

I vissa fall ansluter sig barn med Hikikomori till New Start frivilligt, men ofta är det föräldrarna som söker hjälp åt dem. Det hårda arbetet börjar när barnen skickas brev där man ber dem lämna sina rum och komma till New Start; brev som kanske aldrig besvaras. Som en sista utväg går ”bröder och systrar” till deras hem för att försöka övertyga dem.

Det är verkligen ett svårt problem, och en av de anställda på frivilligorganisationen, Ayako Ogury, säger: ”Ibland kan vi besöka dem i över ett år innan de lämnar rummet… om de lämnar det.”

Hikikomori är ett kraftfullt budskap till det japanska samhället” säger Dr. Hisako Watanabe. ”Dess blotta existens måste tvinga fram en förändring.”

MER FÖR DIG