Det nya problemet med onlinespel
Människor som spelar online har svårt att motstå frestelsen att spela. Denna drift byggs upp gradvis och skapar den typ av spänning som bara kan lindras genom att spela upprepade gånger. Onlinespel kan därmed leda till allvarliga konsekvenser, inte bara ekonomiska utan även familjemässiga och känslomässiga.
Det bör dock noteras att inte alla spelare på nätet har detta problem. Det finns också de som är professionella nätspelare. Det finns dock vissa nyckelegenskaper som är gemensamma för de personer vars spelande leder till ett beroende.
Tvångsmässigt spelande
Spelberoende är ett beroendeframkallande tillstånd som kännetecknas av ihållande och återkommande problematiska spelbeteenden som leder till betydande funktionsnedsättning eller ångest. De tros uppstå som en konsekvens av samspelet mellan vissa biologiska, psykologiska och sociala faktorer.
Forskning tyder på att mellan 1,1 och 1,6 procent av befolkningen lider av spelberoende. Det börjar ofta i tonåren eller tidig vuxen ålder och börjar bli ett problem flera år senare.
Individer som lider av spelberoende kan också ha andra psykiatriska problem. Vanliga komorbiditeter inkluderar humörstörningar (20-55,6 procent), drogmissbruk (35-76,3 procent) och andra störningar i impulskontroll. Självmordsförsök är också vanliga.
De diagnostiska kriterierna för patologiskt spelande
DSM-5 säger att människor lider av denna störning om de uppfyller fyra eller fler av följande kriterier under en tolvmånadersperiod:
- De måste satsa allt större summor pengar för att få den önskade spänningen.
- De är nervösa eller irriterade när de försöker dra ner på spelandet eller sluta spela.
- De har gjort upprepade ansträngningar för att kontrollera, minska eller sluta med sitt spelande, alltid utan framgång.
- Deras tankar är ofta upptagna av spel.
- De spelar ofta när de känner sig rastlösa, hjälplösa, skyldiga, oroliga eller deprimerade.
- Efter att ha förlorat pengar på spel kommer de ofta tillbaka en annan dag för att försöka vinna.
- De ljuger för att dölja sin grad av engagemang i spelande.
- De har äventyrat eller förlorat en viktig relation, ett jobb eller en akademisk karriär på grund av spel.
- De räknar med att andra ska ge dem pengar för att lindra deras svåra ekonomiska situation orsakad av hasardspel.
Onlinespel
Onlinespel är en form av hasardspel som utförs på onlineplattformar. Om vi jämför spelande ansikte mot ansikte med onlinespel ser vi att det senare har en större risk att bli beroendeframkallande av olika anledningar. Till exempel:
- Onlineplattformar ger diskretion och enkel åtkomst.
- Det är extremt enkelt och bekvämt att komma åt dessa typer av plattformar eftersom spelare kan komma åt dem hemifrån.
- När du spelar online är det liten medvetenhet om pengar eftersom de inte observeras fysiskt.
- Eftersom förstärkning sker ibland, varar beteendet längre, vilket gör beroendet starkare.
Under de senaste åren har övergången till onlinespel också orsakat en förändring i profilen för patologiska spelare. Förut var de vanligtvis män mellan 30-40 år gamla, vars mål var att tjäna pengar eller vinna tillbaka det de förlorat.
Men idag är onlinespelare unga människor mellan 15 och 35 år som letar efter stimuli som gör att de kan fly från verkligheten. När det gäller kvinnor är debutåldern senare, mellan 35 och 40 år, men deras utveckling mot spelberoende är snabbare (Castilla et al., 2013).
De negativa konsekvenserna av onlinespel
Patologiskt spelande har negativa konsekvenser för individen, familjen och samhället. Det kan påverka individers fysiska och psykiska hälsa negativt. Det har faktiskt observerats att det finns höga frekvenser av olika psykologiska problem bland patologiska spelare.
Onlinespel påverkar en individs liv ekonomiskt, vilket ofta resulterar i stora skulder, fattigdom och till och med personlig konkurs. Dessutom finns det människor som för att finansiera sitt missbruk tar till kriminella aktiviteter som rån och prostitution.
Patologiskt hasardspel på nätet kan också påverka mellanmänskliga relationer negativt, vilket leder till relationsproblem, övergivande av familjen och våld i hemmet. Faktum är att forskning har visat att barn till spelberoende löper ökad risk för beteendeproblem, depression och drogmissbruk.
Interventioner för onlinespel
Flera översikter av aktuell litteratur pekar på psykologiska interventioner som de mest effektiva alternativen för denna problematik. De är förknippade med betydande förbättringar på både kort och lång sikt (Cowlishaw et al., 2012; Rash & Petry, 2014). Här är två av dem.
Motiverande samtal
Detta är ett av de mest lovande alternativen, antingen som den enda interventionen eller i kombination med andra tekniker. Motiverande samtal ger patienterna möjlighet att identifiera och lösa sin ambivalens kring förändring. En av dess nyckelelement är normativ feedback. Genom den analyserar individer sitt problematiska spelbeteende.
Kognitiv beteendeterapi
KBT är effektivt för spelberoende. Med denna terapi förstår patienter sina kognitiva förvrängningar relaterade till spelbeteende. Detta kan försvaga mönstren av uthållighet och irrationella övertygelser som är förknippade med tillståndet.
Slutligen, med det överflöd av spel som finns tillgängliga online, kommer prevalensen av onlinespel sannolikt att öka under de kommande åren. Därför kommer det att bli nödvändigt att utveckla strategier för förebyggande och reglering som gör att människor kan njuta av onlinespel utan att engagera sig i beroendeframkallande beteenden.
Det är också viktigt att förstå att patologiskt spelande är ett heterogent tillstånd. Det utvecklas och upprätthålls på grund av det komplexa samspelet mellan biologiska, psykologiska och sociala variabler.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- American Psychiatric Association [APA]. (2014). Manual Diagnóstico y Estadístico de los Trastornos Mentales (5ª Ed.). Panamericana.
- Brazeau, B. W. & Hodgins, D.C. (2022). Gambling disorder. In G. Asmundson (Ed.). Comprehensive clínica psychology (2nd Ed.).
- Castilla, C., Berdullas, S., Vicente, A., & Villamarín, S. (2013). Apuestas online: el nuevo desafío del juego patológico. Infocop, 61, 3-6.
- Cowlishaw, S., Merkouris, S., Dowling, N., Anderson, C., Jackson, A., & Thomas, S. (2012). Psychological therapies for pathological and problem gambling. Cochrane Database of Systematic Reviews, (11).
- George, S., & Murali, V. (2005). Pathological gambling: An overview of assessment and treatment. Advances in Psychiatric Treatment, 11(6), 450-456.
- Menchon, J. M., Mestre-Bach, G., Steward, T., Fernández-Aranda, F., & Jiménez-Murcia, S. (2018). An overview of gambling disorder: from treatment approaches to risk factors. F1000Research, 7.
- Psyhology Today. Gambling Disorder (Compulsive Gambling, Pathological Gambling) https://www.psychologytoday.com/us/conditions/gambling-disorder-compulsive-gambling-pathological-gambling
- Rash, C. J., & Petry, N. M. (2014). Psychological treatments for gambling disorder. Psychology research and behavior management, 7, 285.
- Raylu, N., & Oei, T. P. (2002). Pathological gambling: A comprehensive review. Clinical psychology review, 22(7), 1009-1061.
- Schreiber, L. R., Odlaug, B.L. & Grant, J.E. (2013). Medications for behavioral addictions. In P. M. Miller (Ed.). Interventions for addiction: comprehensive addictive behaviors and disorders (Vol. 3). Academic Press.
- Sundqvist, K., & Rosendahl, I. (2019). Problem gambling and psychiatric comorbidity—risk and temporal Sequencing among women and men: Results from the Swelogs case–control study. Journal of gambling studies, 35(3), 757-771.
