Dilemmat med motstridiga budskap

Det mest troliga resultatet av att skicka motstridiga budskap är att varken avsändaren eller mottagaren känner sig nöjd. Fortsätt läsa för att lära dig mer om dubbla meningar!

Skriven och verifierad av psykologen María Alejandra Castro Arbeláez.

Senaste uppdateringen: 07 april, 2023

Har du någonsin tänkt på skillnaden mellan vad du gör och vad du säger? Varför skulle någon göra ett uttalande som är motsatsen till hur personen verkligen känner? Motstridiga budskap är förvirrande. Dagens artikel ger ett psykologiskt perspektiv på detta.

Vad innebär motstridiga budskap som term? Fortsätt att läsa för att upptäcka några av nycklarna till att förstå den här typen av kommunikation, och läs även några exempel. Du kommer dessutom att få lära dig om en del av den aktuella forskningen, särskilt studier av samhällsvetaren Gregory Bateson.

Vad handlar motstridiga budskap om?

Motstridiga budskap är de som överför oöverensstämmande information från samma källa. Därför är de paradoxala till sin natur. Detta har undersökts av:

• Psykoanalytiker. I deras arbete ligger fokus på logiken i användandet av det som är motsägelsefullt. Detta gör de genom att de granskar uttalanden som fungerar på ett antagonistiskt eller ambivalent sätt, vissa undermedvetna, andra mer uppenbara.
• Palo Alto-skolan. Enligt psykologen Watzlawick utvecklades konceptet med dubbla budskap för första gången i denna skola. De skapade det som en riktlinje för kommunikation, vilken skapar ett specifikt beteende vid schizofreni.
• Anzieu. Han menade att paradoxerna kan öka mottagarens drift för självdestruktivt beteende. Utöver detta främjar de misstro och undergräver känslan av sanning och motivets vara, åtminstone enligt Dr. Miguel Cherro Aguerre.

Gregory Bateson, antropolog och språkforskare, ägnade mycket arbete åt motstridiga budskap. Han fokuserade främst på den systematiska modellen. Han beaktade teorin med dubbelbindning och betonade kopplingen mellan olika delar i ett system. Dessutom utvecklade han detta koncept för att förklara de psykologiska orsakerna till schizofreni – ett tillstånd förknippat med vissa kommunikationsmönster.

Dubbelbindning är ett kommunikationsdilemma som härrör från antagonismen mellan innehållet i olika budskap med samma källa. Således är dessa något som skapar förvirring hos dem som tar emot dessa budskap.

Emellertid har denna teori redan reviderats och utvidgats, vilket vidgat gränserna för schizofreni. Man använde den också i andra sammanhang och föreslog att dubbelbindning exempelvis skulle kunna användas av vissa som ett sätt att kontrollera eller manipulera.

Egenskaper hos motstridiga budskap

När det gäller motstridiga budskap kan avsändaren säga att det kommer att leda till dåliga konsekvenser om mottagaren inte beter sig på ett visst sätt. Samtidigt kan avsändaren ge abstrakta instruktioner som motsäger detta påstående. Nedan följer några andra egenskaper hos denna typ av budskap:

• Interaktion. Det kan ske genom alla typer av kommunikation.
• Återkommande mönster. Det är inte ett visuellt tydligt mönster, utan snarare repetitivt.
• Ett eller flera meddelanden. Vanligtvis förekommer det två motstridiga budskap, men det kan även förekomma fler.
• Makt. I de flesta fall är detta en situation mellan en person som representerar auktoritet och en person som inte gör det.
• Förvirring. Personen som får motstridiga budskap kan känna sig förvirrad eller till och med blockerad.
• Kommunikationsmönster. Både dina och andras påverkar din hälsa.

Det finns forskare som hävdar att dessa även är närvarande vid uppkomsten av vissa patologier. Detta betyder inte att de är orsaken, utan snarare en av faktorerna som främjar eller triggar dem (katalysatorer).

För närvarande finns det olika utredningar inom denna ram. Till exempel visar en artikel av Leonardo Gabriel och Paula Gabriela Rodríguez-Zoya som publicerats i tidskriften Palabra Clave (på svenska: nyckelord) hur kommunikations- och sociala interaktionsprocesser kan snedvrida eller hindra sociala representationer och social kommunikation i enlighet med teorin om dubbelbindning.

Det finns också andra typer av undersökningar. Till exempel finns det de som fokuserar på förslag till intervention i situationer med dubbelbindning i interaktionen mellan lärare och elever. Denna idé presenteras av García-Castro, Saneleuterio och García Ramos i tidskriften Psicología y Educación: Presente y Futuro (på svenska: Psykologi och utbildning: i nutid och framtid).

Konsekvenser

Vem som helst kan bli utsatt för rent giftiga motstridiga meddelanden. Tänk i dessa fall på att de kan vara återkommande och ha implicit innehåll som förvirrar, blockerar och kan leda till:

• Känslor av fara. Det förvirrar människor och de är aldrig säkra på var de står eftersom de slits mellan de två meddelandena.
• Skuldkänslor. För att de tänker att de inte gör det rätta.
• Ångestproblem. Mottagarna vet inte vad de bör göra och kan inte förutse framtiden.
• Giftiga relationer. Mottagarna har förblivit passiva när de blivit konfronterade av en person med makt och inte insett att de blivit utsatta för dubbla budskap.

Människor som genererar dessa typer av meddelanden blir också påverkade då varken deras önskningar eller behov blir uppfyllda. Samtidigt, för att dubbelbindningen ska uppstå, måste relationen vara betydande. Detta på grund av att besvikelsen från krossade förväntningar då blir djupare.

Ett exempel på den här typen av budskap uppstår när en mor kommunicerar kärlek till sina barn samtidigt som hon på något annat sätt avvisar dem. Ett annat exempel är när en partner säger något i stil med: “Gör vad du vill”, eller: “Visst, absolut” till sin partner. Och även när du säger att du litar på en person men ändå hela tiden upprätthåller en vaksam inställning.

Slutsats

Kort sagt, själva kravet som manifesteras i budskapet gör det omöjligt att veta vilken väg man ska gå i dessa situationer. Således orsakar ett motstridigt budskap obehag för båda parter, men särskilt för den som skickar meddelandena. Detta på grund av att det kommer att vara mycket svårt för personen att få den reaktion han eller hon vill ha. Mottagaren vet nämligen inte vad denne ska göra.