Drogberoende är mindre sannolikt när vi har ett bra liv
Människor har försökt att förklara bruket av droger och drogberoende på många sätt. Det kanske ligger lite sanning i alla förklaringar. Ett av perspektiven talar om miljöfaktorer som riskfaktorer för att bruka och bli drogberoende av en specifik substans.
Att se på drogberoende utan att överväga omständigheterna och egenskaperna hos den som tar droger är ett misstag. För att verkligen förstå problemet måste du titta bortom substansen. Du måste komma ihåg dess beroendeframkallande kraft. Du kan inte heller glömma att varje person som tar den är annorlunda.
Detta leder till frågor. Till exempel varför finns det människor som dricker alkohol mycket ofta och i stora mängder, men som inte blir beroende?
Råttorna som blev drogberoende och råttorna som hade en flyktväg
Man kan analysera missbruk bättre genom att studera det närmare i ett laboratorium. I ett experiment placerade man en råtta i en bur med två flaskor vatten. En flaska var fylld med rent vatten och den andra hade heroin eller kokain blandat i vattnet.
Nästan varje gång de upprepade experimentet, blev råttan drogberoende av att dricka vattnet med droger i och återvände till den flaskan för mer tills den dog. Detta kan vi förstå på grund av effekten droger har på hjärnan. Men på 1970-talet reviderade och omarbetade Bruce Alexander, en psykologiprofessor från Vancouver, experimentet.
Han skapade en park för råttorna som han kallade “Rat Park”. Det var en park full av underhållning där råttorna hade färgglada bollar, tunnlar att utforska, massor av vänner och massor av mat. I grund och botten var det allt som en råtta någonsin skulle kunna önska sig. Alla råttorna i Rat Park prövade vattnet från båda flaskorna eftersom de inte visste vad som var i dem.
Ett alternativ
I detta experiment blev råttorna som hade ett bra liv inte “slavar” under drogen. De undvek i allmänhet att dricka från den flaskan. De konsumerade mindre än en fjärdedel av de droger som konsumerades av de isolerade råttorna. Inte en enda dog medan råttorna som var ensamma och olyckliga blev drogberoende av vattnet med narkotika i och gick ett sämre öde till mötes.
Det första experimentet tog inte till hänsyn att råttan inte gjorde något annat än att vandra runt i en bur med endast grundläggande stimuli. Den kunde göra det, eller den kunde dricka det drogade vattnet, vilket åtminstone var en ny motoraktivitet. Det hade ingenting att göra med drogvattnets lockelse för råttan.
Det andra experimentet ger råttorna ett alternativ. Alternativet var väldigt attraktivt, intressant och förstärkande i sig självt. Råttorna som hade ett alternativ eller till och med bara en trevlig rutin i sina liv kände inte något behov av att fortsätta att dricka vattnet som stimulerade deras njutning. Eller åtminstone märkte de inte obalansen.
Det var ännu mer överraskande när någon gjorde en tredje revision av experimentet. I detta användes råttor som hade tillbringat 57 dagar i burar där de bara kunde ta drogen. Forskarna observerade att när råttorna väl kom över sitt drogberoende och var i en lycklig miljö, blev de alla bättre.
Ett bra liv – det bästa sättet att inte falla in i drogberoende
Om du är lycklig behöver du inte fylla några tomma utrymmen. Och om du är olycklig kan du försöka att kompensera för de saknade kemikalierna med en substans. Accumbenskärnan är hjärnans receptorcenter för dopamin. Den har också hand om känslan av njutning kopplat till ett beteende. Den här delen av vår hjärna är som en “kung” som håller hov med sina kemiska “tjänare”.
Det finns trogna tjänare som alltid bringar honom varor och tjänster. Dessa ämnen är de kemiska tjänarna för dopamin: vatten, mat, stärkande social interaktion, en skön säng att sova i. Om dessa glädjeämnen saknas, betyder det mer glädje när de införs på ett begränsat, individuellt sätt.
Tusentals soldater under Vietnamkriget blev heroinmissbrukare. När de väl kom tillbaka till sina hem och kom över sina abstinenssymptom, började de alla återhämta sig tillbaka till sina normala liv.
Droger kan ta stor kontroll över ditt beteende. Detta händer när du saknar kärlek, hälsosamma rutiner eller ett bra jobb. De kan leda till missbruk när de väl har fått in sin fot i dörren. Och de stannar kvar bara på grund av repetition och börjar förstöra ditt liv.
En hoppfull förklaring
Det här är en hoppfull förklaring som är meningsfull, utan några moraliska åsikter eller idéer enbart reducerade till att ha att göra med kemi som målar upp missbrukare som människor utan karaktär. Det hjälper oss att inse att missbrukare kan vara som råttorna i första buren: isolerade, ensamma, med bara en utväg, eller en form av njutning kring dem. Å andra sidan kan någon som tar droger men går tillbaka till en tillfredsställande miljö, undvika att falla i missbruk. Det beror på att personen är inom räckhåll för många andra stimuli som får hjärnans belöningssystem att gå igång.
Nyckeln är att skapa en “bur” som känns fri. En “bur” med alternativ du kan växla mellan för att skapa känslor av njutning. På så vis kommer du inte att skapa något beroende av någonting. Så droger är uppenbarligen dåliga. Men det är värre när de används i ett desperat scenario där personen inte kan se något annat alternativ. För vi vill alla bara må bra, om så bara för några sekunder.
