Du kan inte förälska dig på en dag eller glömma på två
Det sägs att du “inte kan förälska dig på en dag eller glömma någon på två”. Men jag glömde det talesättet omedelbart första gången jag såg dig. När våra ögon möttes och jag såg det första leendet. När mitt hjärta började slå snabbare och snabbare med varje steg du tog mot mig.
Det var då, bara några minuter efter att vi träffats, som jag förälskade mig i dig. Jag förälskade mig i varje detalj hos din hud, i din doft, i vad jag föreställde mig att du skulle vara. Jag föreställde mig dig utan att känna dig, och i min fantasi var du perfekt.
Men denna perfektion fanns endast i mitt sinne. Verkligheten är lika grym som den är vis, och den lärde mig att allt vi drömmer eller föreställer oss inte sker.
Nu vet jag att endast de som verkligen känner varandra kan älska varandra, för du kan inte förälska dig på en dag. Allt annat är bara sagor; de är förväntningar som ingen är förpliktigad att uppfylla.
Det är därför kärlek för varandra är att känna varandra, och att glömma är att lämna en bit av dig själv som du delat och byggt upp med någon vid din sida.
“Kärleken är så kort, och att glömma är så långt.”
Idealisering av den andra är gift för kärlek
I dessa dagar vill jag inte vara tjejen som glömmer att idealisering av ens partner är som gift för kärlek. Det är ett gift som grumlar ditt logiska tänkande och får dig att se den andra personen som du föreställer dig att denne är.
Det fick mig att endast se i honom vad jag ville se, inte verkligheten. Det spelade ingen roll vad som faktiskt skedde; men verkligheten hinner förr eller senare alltid ikapp.
Även om protagonisten i de flesta filmer svär evig kärlek efter en blick och kärlek sker på ett ögonblick i många romaner, är så inte fallet i verkliga livet. Det kanske sker, men senare fortsätter berättelsen, och magin försvinner. Kanske är det mer fantastiskt än du kan tänka dig, eller så blir det ingenting. Samma ingenting kan lämna dig kippande efter luft.
Att förälska sig är en process av att lära känna den andra. För att den ska vara sann måste processen ta sin tid. Inte mycket eller lite, men rätt mängd. Det är därför jag vill vara den tjej som inte glömmer att verkligheten är mer komplicerad än fantasin och att sagor bara är sagor.
Dessa sagor är enkla att skriva när bläcket inte är ditt blod och tvivlen och hoppen på horisonten inte är dina. Och även om min kärlekshistoria var mer fantasi än verklighet, betyder inte det att min smärta också var fantasi när verkligheten satte krokben för mig.
Känslor är aldrig bara en produkt av vår fantasi. Vad jag kände var verkligt – så verkligt att det gjorde ont, trots att de baserades på ett slott bland molnen.
“Det är svårt att älska en sagoprins som endast dyker upp i dina drömmar. När du vaknar är allt en mardröm. När du vaknar är du inte flickan som glömde vad du drömde, utan flickan som är bruten av förväntningarna hon placerar på någon som aldrig existerat.”
Att förälska dig på en dag och glömma på två är inte sann kärlek
Hur mycket folk än säger att det snabbaste sättet att komma över en man är att hamna under en annan, är sanningen att om man kan glömma vad man älskade utan smärta, var det överhuvudtaget inte kärlek.
För kärleken själv gör inte ont eller skada; det är verkligheten med att försöka glömma en misslyckad kärlek som lämnar ett märke. Vad du förlorar när du ser vad som faktiskt försiggår är livet du föreställde dig med sagoprinsen som visade sig vara en groda.
Du är inte bara flickan som glömmer, utan flickan som återuppbygger sin framtid när vad du ville ha inte blev verklighet; när du föreställde dig något som du aldrig hade, men som du längtade efter. När du inbillade dig att du kunde förälska dig på en dag.
Då måste du börja om igen. Från början, men med mer vishet. Du vet att sagor är berättelser från barndomen. När du blir äldre slutar du se prinsar eller grodor som kompletterar eller sårar dig. När du blir äldre behöver du ingen annan, för du är unik. Du värderar och älskar dig själv, och saknar ingen. Ingen kan komplettera dig, för du är redan hel.
Du är värd det. Nu är du inte flickan som glömmer eller flickan som drömmer om ett sagoliv. Du är flickan som älskar sig själv och vet att du inte kan förälska dig på en dag.
Du är flickan som återuppbygger sin framtid när det du ville ha inte funkade; när du föreställer dig något som du aldrig hade, men som du längtade efter.