Einstein och hans tankar om mänsklig medkänsla
År 1950 skrev Albert Einstein ett brev till en far som just hade förlorat sin unge son i polio. Brevet var fyllt med djup och symbolism. Flera årtionden senare valde The New York Times att publicera brevet. Einstein visste inte att hans formel för överlevnad och hopp skulle komma att delas med allmänheten. Och detta brev är verkligen en utmärkt illustration av Einsteins tankar om mänsklig medkänsla.
Det som först slår en i brevet är att texten innehåller en sorts filosofi. Det kan inte kallas religion, men det kan sägas vara en form av kosmisk andlighet, i kombination med en känsla av transcendens.
Albert Einstein var upphovsman till den välkända relativitetsteorin. I sitt brev förklarar han hur vi kan lindra vår smärta genom att inse att var och en av oss bildar en del av en mycket större helhet. Dessutom lever det som vi tror vi har förlorat i själva verket kvar inom oss, i alla delar av vår existens.
Fem år efter att han skrivit brevet avled Albert Einstein av ett artärbråck (aneurysm). På sätt och vis var brevet en unik och oavsiktlig liten gåva som kunde läggas till det redan ofantliga vetenskapliga arv han lämnade efter sig, främst inom fysiken. Budskapet har fått stor spridning i och med tillkomsten av internet och sociala nätverk. Och idag är hans budskap faktiskt mer relevant än någonsin.
“En människa utgör en del av den helhet vi kallar “universum”, en del som är begränsad i tid och rum. Hon upplever sig själv, sina tankar och känslor som något åtskilt från resten – en slags optisk illusion skapad av hennes medvetande. Strävan att frigöra sig från denna illusion är det enda kruxet för sann religion.”
-Albert Einstein-
Einsteins syn på mänsklig medkänsla
Vi glömmer ofta att Albert Einstein inte bara var en briljant vetenskapsman. Utöver detta var han en humanist, en violinist och en förfäktare av sociala värderingar. Dessutom var han en beundransvärd lärare och en trofast vän. Detta är något som återspeglas i alla brev och dokument som bevarats vid Princeton University. Hans omfattande korrespondens inkluderar brev från framstående figurer som Sigmund Freud, Bertrand Russell, Thomas Mann, George Bernard Shaw, Franklin D. Roosevelt och Albert Schweitzer. Och i denna ymniga brevsamling finns det brev som mer än något annat vittnar om att Albert Einstein var oerhört stödjande gentemot människor som farit illa.
Ett exempel på detta märker man i ett brev han skickade till drottningen av Belgien. Elizabeth av Bayern och Albert Einstein var nära vänner och delade en passion för musik. Hennes make omkom år 1934 vid en bergsbestigningsolycka, vilket innebar en förkrossande tragedi för henne. Dock lyckades relativitetsteorins fader på något vis finna de rätta orden för att trösta, uppmuntra och ge henne styrka.
Samma sak gjorde han för Robert S. Marcus, en trogen och älskad vän, som förlorade sin son år 1950. I brevet till Marcus framträder en speciell idé som särskiljer det från de andra breven. För Einstein var mänsklig medkänsla en mekanism för räddning och ett sätt för oss att finna mening i våra liv.
Ett brev fyllt med symbolism
Det är svårt att ingjuta hopp i människor som har förlorat det som betyder mest för dem. I sådana fall hjälper det inte mycket att säga “Jag beklagar” eller “Han kommer alltid att leva kvar i ditt hjärta”. Men vad Albert Einstein försökte åstadkomma med sitt brev var att inbjuda Marcus att se bortom sin egen smärta och upptäcka att var och en av oss är en del av en mycket större helhet.
En förlust får inte göra att vi försjunker i oupphörlig sorg och vånda. Istället måste vi komma över dessa tillstånd och hysa medkänsla, kärlek och tillgivenhet för allt som omger oss.
“Denna illusion är som ett fängelse för oss, som begränsar oss till våra personliga önskningar och till att känna tillgivenhet för några få personer i vår närhet. Vår uppgift måste vara att befria oss från detta fängelse genom att vidga vår cirkel av medkänsla till att innefatta alla levande varelser och hela naturen i all dess skönhet.”
-Albert Einstein-
Einsteins formel för mänsklig medkänsla
Albert Einstein lärde oss att vi inte existerar fristående från varandra. För individualismen har varken mening eller syfte i en värld där vi alla är beroende av varandra, ett universum där vi alla är delar av en helhet. Mänsklig medkänsla gör att vi kan transcendera; att vi kan gå bortom oss själva för att nå allt som omger oss.
Sann mänsklighet är något som går utöver religioner, ideologier, själviskhet, rädsla och fördomar. Men du bör tänka på att Albert Einstein inte var ensam om att erbjuda detta kosmiska perspektiv på mänsklig medkänsla.
Faktum är att Carl Sagan i en av sina böcker påminner oss om att vi bör använda oss av medkänsla, intelligens och teknologi. På så sätt kan vi skapa ett meningsfullt och respektfullt liv på vår planet som gör det möjligt för oss att nå stjärnorna. Vi måste hålla i sinnet dessa ord som dessa båda oförglömliga figurer inom astronomins och fysikens värld har lämnat oss i arv.
