En gammal bekantskap vid namn ilskan

· 26 januari, 2019
Vi tenderar att skylla på andra då något stör oss, men det är vårt eget val att bli arga. Ilskan är en känsla som finns inom oss.

Det finns en gammal bekantskap vid namn ilskan som förändrar oss på några sekunder. Den är därför inte alltid så lätt att hantera. Vissa personer uttrycker den direkt då de upplever den. Andra trycker ned den eller kamouflerar den med vackra ord. Det finns också vissa personer som omvandlar den till mer positiva känslor. Ilskan är en komplex känsla som kräver inre reflektion.

Hur många gånger har man inte höjt rösten? Hur många gånger har man inte sett att någon reagerade aggressivt på något som personen senare ansåg vara dumt? Ibland förväntar man sig dock skäll från föräldrar, partners, chefer eller vänner för något man har gjort fel. Men vad döljer sig bakom rädslan?

Under många år har jag lyssnat på vänner och bekanta som menat att det är bra att uttrycka denna känsla. De menar att vi bör uttrycka allt vi känner för att därefter kunna känna oss lugna. Men stämmer detta? Bör vi säga det första vi kommer att tänka på? Vi kommer gå igenom denna känsla för att försöka förstå den bättre. Allt är inte alltid som det verkar.

Vad är ilska?

Man känner ilska då man anser att en eller flera personer har förolämpat en med flit. Den uppstår speciellt då man känner att personen har förödmjukat en. Det handlar därför inte bara om att inte uppnå något som man har försökt uppnå. Det kan också uppstå då man känner sig förolämpad eller sårad.

Man kan också uppleva ilska då man blir utsatt för sociala orättvisor. Man kan också känna ilska om man exempelvis går på gatan och ser hur en förälder behandlar sitt barn illa.

”Vem som helst kan bli arg – det är lätt, men att bli arg på rätt person och till rätt grad och för rätt syfte, och på rätt sätt – det är inte alla som kan göra det och det är inte lätt.”
-Aristoteles-

Två personer som grälar.

Du kanske tänker att ”Jag känner någon som blir riktigt arg då skrivaren inte fungerar”. I en sådan situation kan personen ifråga även känna sig förödmjukad. Hur är detta möjligt? Den där personen är så negativ att han eller hon tolkar allt som händer i livet som personliga attacker. Om skrivaren inte fungerar så kan personen tänka något i stil med: ”Livet hånar mig och nu gick skrivaren sönder”.

Detta exempel kan hjälpa oss att förstå att det inte behöver förekomma någon extern faktor för att vi ska känna oss förödmjukade eller arga. Det handlar istället om hur vi tolkar det som händer. Är det då andra som gör oss upprörda eller blir vi upprörda själva?

En bekantskap vid namn ilskan och ens ego

Då vi drabbas av vår bekantskap vid namn ilskan så försöker vi på ett eller annat vis att försvara vår självkänsla. Då vi känner att någon hotar vårt ego kan vi komma att rikta vår ilska mot den där personen. Om vi blir arga då någon tutar på oss då vi kör bil så är det för att vi tolkar det som att personen anklagade oss för att göra något fel. Vi känner därför att personen hotar vår identitet.

Den fantastiska grekiska filosofen Aristoteles menade att det är slaveri att stå ut med att bli utsatt för kränkningar och oförskämdheter. Med detta i åtanke är det lätt att förstå varför man bör bli arg, men är det värt besväret att bli arg p.g.a. oförskämdheter? Ibland lägger vi för mycket energi på saker som verkligen inte spelar någon roll.

Buddhas följeslagare frågade honom en gång: ”Mästare, överallt där vi går så skrattar folk åt oss. Hur kommer det sig att detta inte påverkar dig överhuvudtaget?” Buddha svarade då: ”Förolämpningen kanske kommer från dem, men den når mig aldrig”.

Denna värdefulla läxa går inte i linje med vad Aristoteles sade. Den första lärdomen innebär att man kommer lida och den andra att man kommer uppnå frid och lugn. Så vilken hade du valt?

Ilska och handling

När vi känner att vår personliga identitet attackeras av denna bekantskap vid namn ilskan, kommer kroppen att aktiveras. Man känner att man vill attackera den person som har orsakat skadan. Denna attack kan vara antingen fysisk eller verbal. Detta kommer bero på vår självkontroll och hur vi tolkar situationen.

Om vi exempelvis upplever att chefen har attackerat oss så kan man uttrycka sin ilska genom att utföra sina sysslor dåligt på jobbet. Man vet att det kommer medföra allvarliga konsekvenser om man svarar på ett aggressivt sätt och man kan komma att förlora jobbet. Så i situationer där vi riskerar en viktig aspekt av våra liv kan vi välja att göra något mer indirekt.

Då vi har avlastat all vår ilska på den andra personen så kanske vi känner skuldkänslor. Då vi har haft tid till att analysera situationen kanske vi känner oss skyldiga eftersom vi insåg att vi överreagerade. Skuldkänslorna får oss därför att tänka igenom huruvida vi reagerade på ett lämpligt sätt.

Låt oss även nämna de personer som alltid verkar vara arga. De kanske har ilskan som en aspekt av sin personlighet eller så har de gjort ilskan till ett sätt att leva. Det vet därför bara hur man reagerar med ilska.

Man som slår näven i väggen.

Hur kan jag hantera denna bekantskap vid namn ilskan?

Du bör ta några djupa andetag för att lugna ner dig. Du kan också reflektera över huruvida den person som du anser har sårat dig verkligen ville dig något illa.

Vi reagerar många gånger eftersom man kräver för mycket av oss. Eller så har man kanske haft en dålig dag. Man bör därför försöka förstå eller iallafall överväga möjligheten att andra också har haft dåliga dagar. Vi kommer då kunna förstå varför personen reagerar på det där sättet och vi kommer inte ta allt personligt.

Om vår chef pratar oförskämt till oss p.g.a. något som vi har gjort så kan personen ha pratat med en annan anställd på samma sätt. Vi bör därför inte ta detta personligt.

Det kanske verkar som att andra har kontroll över vårt emotionella tillstånd, men det är du som har makten över din bekantskap vid namn ilskan. Du bestämmer om du blir arg eller inte. Att låta någon annan bestämma om du ska vara lycklig eller inte är en alltför stor risk.

  • Pilania, V. M., Mehta, M., & Sagar, R. (2015). Anger management. In A Practical Approach to Cognitive Behaviour Therapy for Adolescents. https://doi.org/10.1007/978-81-322-2241-5_6
  • Averill, J. R. (2012). Anger. In Encyclopedia of Human Behavior: Second Edition. https://doi.org/10.1016/B978-0-12-375000-6.00023-9