En kort utläggning om hur heliga värderingar skapas
Vi har alla idéer eller saker som känns viktiga för oss. Vissa av dessa saker är så viktiga för oss att de blir del av en värdering. Värdet ökar i betydelse ju fler som värderar samma sak. Men det är ibland svårt att kvantifiera eller jämföra de saker vi sätter värde på. Vi kallar dessa svårmärkta eller immateriella artiklar heliga värderingar.
Våra heliga värderingar måste respekteras och skyddas av alla. När något blir heligt blir det också vårt moraliska ansvar att leva efter detta värde. Värderingen kan inte jämföras med andra saker. Det är omöjligt att sälja sin värdering för materiella eller immateriella varor.
Hur bildas heliga värderingar?
Det finns många sätt genom vilka ett objekt eller en idé kan bli till en helig värdering. Det finns dock två uppenbara processer genom vilka värderingar som har blivit heliga för stora grupper av människor uppstår. Båda processerna börjar med uppfattningen av ett hot.
I den första processen kan konflikt mellan två motsatta grupper hota ett ideal. Detta hot kan leda till att en grupp lägger större vikt vid idealet, förvandlar det till en ritual och omvandlar det till en helig värdering. Denna process delar upp världen i två delar: den heliga och den profana. Därmed förenar den heliga värderingen oss med medlemmarna i vår grupp samtidigt som vi skiljer oss från den motsatta gruppen.
Å andra sidan, i den andra processen, desto större hotet är, desto fler ritualer kommer gruppmedlemmarna att utföra. Dessa ritualer är relaterade till heliga värderingar. Gruppmedlemmarna kommer att utföra dessa ritualer mer och ofta, vilket stärker relationerna inom gruppen. Dessutom förstärker dessa ritualer gruppens normer.
Vilka effekter har heliga värderingar?
Heliga värderingar påverkar de beslut vi tar. Vi kommer att avvisa alla beslut som äventyrar eller går emot våra heliga värderingar, oavsett om det leder till att resultatet blir oproduktivt eller fel. Heliga värderingar inkluderar moraliska övertygelser, som medför regler för uppförande. De visar vad som är rätt och vad som är fel.
Därför försvarar vi våra heliga värderingar hårt och vi använder psykologiska strategier för att göra detta. Några av dessa strategier inkluderar för den aggressiva parten att agera moraliskt upprörda, att skambelägga förbrytaren samt kräva botgöring av densamme. Också reningsritualer spelar en betydande roll för den som innehar den heliga värderingen.
Att bli moraliskt upprörd, eller till och med demonstrera moralpanik, innebär att uttrycka kognitiv, emotionell eller beteendemässig avsky mot värderingar som motsäger ens egna, heliga värderingar. Å andra sidan består moralisk rening av att genomföra symboliska handlingar som bekräftar vårt engagemang för den heliga värderingen.
Fördelarna med heliga värderingar
Vi tycker normalt att vårt eget beteende är rationellt och att vi tar beslut där vi måste väga kostnader mot fördelar. Många av våra beslut styrs emellertid av våra övertygelser och vad vi uppfattar som rätt och fel. Något liknande händer när det gäller heliga värderingar. Även om det kan vara rationellt att ibland att utelämna religiösa trosuppfattningar från vår beslutsprocess, gör vi det inte.
Trots detta har heliga värderingar fördelar ur ett evolutionärt perspektiv. Vi kan till exempel inte sälja någonting som är heligt för oss. Inte allt är till salu. Detta motstånd gör oss mer lojala mot människor som delar våra värderingar.
På samma sätt är heliga värderingar tidlösa. De är alltid viktiga, oavsett om de uppstått för tusentals år sedan. Därför behåller vi vår lojalitet till denna värdering tillsammans med andra människor som delar vår heliga tro.
Jerusalem som ett heligt värde
Vi kan hitta ett aktuellt exempel i Jerusalem. Denna forntida stad, omstridd av palestinier och israeler, har blivit en helig värdering för båda grupperna. Både israeler och palestinier ser Jerusalem som en avgörande del av deras identiteter. Eftersom Jerusalem har ett heligt värde är det inte ett alternativ att erbjuda pengar för att få staden.
När president Donald Trump erkände Jerusalem som Israels huvudstad, hotade han stadens status. Palestinierna såg detta som ett hot mot en av deras heliga värderingar. Därför avslog de detta. Detta avslag har lett till våldsyttringar.
Allt Donald Trump gjorde var att välja sida i konflikten. De två sidornas krav är inte kompatibla, och ingen kompromiss är därmed möjlig. Å andra sidan är ett sätt att lösa oförenliga konflikter att inse nyttan av symboliska eftergifter utan någon materiell nytta. Men de symboliska eftergifterna måste göras samtidigt som ett erkännande den andra gruppens värderingar.
