Enligt forskning mognar flickors hjärnor före pojkars
Forskarna har länge misstänkt att flickors hjärnor mognar tidigare än pojkars. Och nu har en studie från Newcastle University i Storbritannien till slut tagit fram uppgifter som stöder deras hypotes. Dessutom har forskning visat att flickornas neurologiska utveckling kan börja redan tio år före pojkarnas. Dock är det viktigt att komma ihåg att det finns stora individuella skillnader och att dessa inte bara är könsbetingade.
Vi bör förtydliga att flickors tidigare neurologiska utveckling inte betyder att de har högre intellektuell potential. Istället innebär det att de mellan 10 och 12 års ålder uppvisar större omorganisering i hjärnan och neurologisk aktivitet. Hos pojkar däremot startar samma mognadsprocess först mellan 15 och 21 års ålder.
Med andra ord genomgår båda könen samma mognadsprocess. När denna process är över är deras hjärnor redo att interagera med omgivningen och de har bättre förmåga att bl.a. reflektera, fokusera och kontrollera sina impulser. Dock påbörjar flickor denna process tidigare än pojkar.
Det är även viktigt att påpeka något som bekymrar hjärnforskare, nämligen effekten som vår moderna miljö har på barnens hjärnutveckling.
En stillasittande livsstil, social bortkoppling, en preferens för digital stimulans och yttre prestationstryck inkräktar på barnens lektid. Detta är alla faktorer som kan leda till en försenad hjärnutveckling.
Varför mognar flickors hjärnor tidigare än pojkars?
Forskarna vid Newcastle University, som vi nämnde ovan, genomförde 2013 en studie som gav förvånande resultat. Syftet med studien var, enligt psykologiprofessor Marcus Kaiser, att förstå graden av kopplingar i den mänskliga hjärnan i åldrarna 4 till 40 år.
Efterhand som de utförde sina tester och MRT-mätningar gjorde de en signifikant upptäckt. Och detta var att flickor i åldrarna 10 till 12 år har mer mogna hjärnor än pojkar i samma ålder.
Du undrar förmodligen vad vi menar när vi använder ordet “mogen”. Detta innebär att hjärnan redan har påbörjat processen med att beskära de synaptiska kopplingar som inte längre är nödvändiga, i syfte att omorganisera hjärnan på ett mer effektivt sätt.
Låt oss ta en närmare titt på vad forskningen visar.
Hjärnor med färre, starkare och mer sofistikerade synapser
Om man skulle säga att en stark, kompetent hjärna med hög potential är en hjärna med lagom många synapser, så skulle detta kunna förvirra många människor.
Anledningen till detta är att många antar att ju fler neurala synapser vi har desto bättre fungerar vår hjärna. Men så är inte fallet. Faktum är att forskare tror att ett av de huvudsakliga problemen för personer med autism är deras hyperkonnektivitet.
- Alltså är en av nycklarna till normal hjärnutveckling hos barn en normal synaptisk beskärning. Barn föds med ungefär 100 miljarder neuroner. Upp till tvåårsåldern bildar dessa neuroner ett stort antal synapser. Emellertid börjar även synaptisk beskärning att äga rum vid denna ålder.
- Målsättningen är att gallra bort de synaptiska kopplingar som hjärnan inte längre använder sig av och att stärka (myelinisera) dem som den faktiskt använder. Denna förstärkningsprocess gör de återstående synapserna snabbare och mer effektiva. Synaptisk beskärning fortsätter upp i tjugoårsåldern.
- Studien vid Newcastle University visar att flickors hjärnor mognar tidigare än pojkars hjärnor, eftersom deras synaptiska beskärningsprocess är fullföljd vid 10 till 15 års ålder. Hos pojkar däremot avslutas denna process inte förrän i 20-21-årsåldern.
Att stärka de neurala kopplingarna under barn- och ungdomsåren
Det faktum att flickors hjärnor mognar tidigare än pojkars hjärnor betyder inte att vi ska uppfostra flickor och pojkar på olika vis. Något som experterna däremot förespråkar är behovet av att ta itu med barns utbildningsrelaterade, emotionella och personliga villkor för att kunna främja effektivare neurala kopplingar.
Vad menar vi med detta? Jo, bland annat att barns hjärnor inte mår bra av att sitta stilla hela dagen. Barn har behov av att röra på sig, utforska, upptäcka, leka, interagera med andra och erfara nya upplevelser, emotioner och känslor.
Trots att flickors och pojkars hjärnor mognar olika fort, är det viktigt att skapa bäst tänkbara förutsättningar för optimal hjärnutveckling för båda könen. Därför kan det vara värdefullt att tänka på hur man bäst bidrar till detta.
Vad behöver pojkars och flickors hjärnor för optimal utveckling?
God hjärnutveckling fordrar emotionellt stöd. Barn behöver positiva anknytningar. En trygg, kärleksfull och tillgiven familjemiljö är avgörande. Och under sådana förhållanden kan människorna i barnens närhet hjälpa dem att hantera och förstå sina känslor.
En annan viktig komponent är god näring. Lär barnen naturliga, hälsosamma matvaror och undvik bearbetade livsmedel med mycket mättat fett.
Fysisk aktivitet är också mycket betydelsefullt. Barnens dag bör fyllas med rörelse, lek och aktiva sysslor.
Sociala interaktioner är en annan väsentlig ingrediens för en sund hjärnutveckling. Barnen bör ha gott om tid att leka och umgås med andra barn och vuxna.
Tänk på att sådana faktorer som stress och oro har allvarliga negativa återverkningar på barns tidiga hjärnutveckling. Hjälp barnen att förebygga dessa så mycket som möjligt.
Slutligen får man inte glömma att hörnstenen i barnens uppfostran är att uppmuntra deras nyfikenhet och kreativitet. Det är oerhört viktigt att främja deras förmåga att uppfinna, skapa, experimentera, göra misstag, göra saker rätt, pröva nya saker, känna och upptäcka världen i sin egen takt.
Även om hjärnutvecklingen hos barn sker i olika takt, så har vi möjligheten och skyldigheten att se till att processen fungerar på bäst tänkbara sätt.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Sol Lim, Cheol E. Han, Peter J. Uhlhaas(2013) Preferential Detachment During Human Brain Development: Age- and Sex-Specific Structural Connectivity in Diffusion Tensor Imaging (DTI) Data. Cerebral Cortex, Volume 25, Issue 6, June 2015, Pages 1477–1489, https://doi.org/10.1093/cercor/bht333